Job 24
1 “Why does the Almighty not reserve times for judgment? Why may those who know Him never see His days?
Varför har den Allsmäktige inga räfstetider i förvar? varför få hans vänner ej skåda hans hämndedagar?
2 Men move boundary stones; they pasture stolen flocks.
Se, råmärken flyttar man undan, rövade hjordar driver man i bet;
3 They drive away the donkey of the fatherless and take the widow’s ox in pledge.
de faderlösas åsna för man bort och tager änkans ko i pant.
4 They push the needy off the road and force all the poor of the land into hiding.
Man tränger de fattiga undan från vägen, de betryckta i landet måste gömma sig med varandra.
5 Indeed, like wild donkeys in the desert, the poor go to work foraging for food; the wasteland is food for their children.
Ja, såsom vildåsnor måste de leva i öknen; dit gå de och möda sig och söka något till täring; hedmarken är det bröd de hava åt sina barn.
6 They gather fodder in the fields and glean the vineyards of the wicked.
På fältet få de till skörd vad boskap plägar äta, de hämta upp det sista i den ogudaktiges vingård.
7 Without clothing, they spend the night naked; they have no covering against the cold.
Nakna ligga de om natten, berövade sina kläder; de hava intet att skyla sig med i kölden.
8 Drenched by mountain rains, they huddle against the rocks for want of shelter.
Av störtskurar från bergen genomdränkas de; de famna klippan, ty de äga ej annan tillflykt.
9 The fatherless infant is snatched from the breast; the nursing child of the poor is seized for a debt.
Den faderlöse slites från sin moders bröst, och den betryckte drabbas av utpantning.
10 Without clothing, they wander about naked. They carry the sheaves, but still go hungry.
Nakna måste de gå omkring, berövade sina kläder, hungrande nödgas de bära på kärvar.
11 They crush olives within their walls; they tread the winepresses, but go thirsty.
Inom sina förtryckares murar måste de bereda olja, de få trampa vinpressar och därvid lida törst.
12 From the city, men groan, and the souls of the wounded cry out, yet God charges no one with wrongdoing.
Utstötta ur människors samfund jämra de sig, ja, från dödsslagnas själar uppstiger ett rop. Men Gud aktar ej på vad förvänt som sker.
13 Then there are those who rebel against the light, not knowing its ways or staying on its paths.
Andra hava blivit fiender till ljuset; de känna icke dess vägar och hålla sig ej på dess stigar.
14 When daylight is gone, the murderer rises to kill the poor and needy; in the night he is like a thief.
Vid dagningen står mördaren upp för att dräpa den betryckte och fattige; och om natten gör han sig till tjuvars like.
15 The eye of the adulterer watches for twilight. Thinking, ‘No eye will see me,’ he covers his face.
Äktenskapsbrytarens öga spejar efter skymningen, han tänker: "Intet öga får känna igen mig", och sätter så ett täckelse framför sitt ansikte.
16 In the dark they dig through houses; by day they shut themselves in, never to experience the light.
När det är mörkt, bryta sådana sig in i husen, men under dagen stänga de sig inne; ljuset vilja de icke veta av.
17 For to them, deep darkness is their morning; surely they are friends with the terrors of darkness!
Ty det svarta mörkret räknas av dem alla såsom morgon, med mörkrets förskräckelser äro de ju förtrogna.
18 They are but foam on the surface of the water; their portion of the land is cursed, so that no one turns toward their vineyards.
"Men hastigt", menen I, "ryckes en sådan bort av strömmen, förbannad bliver hans del i landet; till vingårdarna får han ej mer styra sina steg.
19 As drought and heat consume the melting snow, so Sheol steals those who have sinned. (Sheol h7585)
Såsom snövatten förtäres av torka och hetta, så förtär dödsriket den som har syndat. (Sheol h7585)
20 The womb forgets them; the worm feeds on them; they are remembered no more. So injustice is like a broken tree.
Hans moders liv förgäter honom, maskar frossa på honom, ingen finnes, som bevarar hans minne; såsom ett träd brytes orättfärdigheten av.
21 They prey on the barren and childless, and show no kindness to the widow.
Så går det, när någon plundrar den ofruktsamma, som intet föder, och när någon icke gör gott mot änkan."
22 Yet by His power, God drags away the mighty; though rising up, they have no assurance of life.
Ja, men han uppehåller ock våldsmännen genom sin kraft, de få stå upp, när de redan hade förlorat hoppet om livet;
23 He gives them a sense of security, but His eyes are on their ways.
han giver dem trygghet, så att de få vila, och hans ögon vaka över deras vägar.
24 They are exalted for a moment, then they are gone; they are brought low and gathered up like all others; they are cut off like heads of grain.
När de hava stigit till sin höjd, beskäres dem en snar hädanfärd, de sjunka då ned och dö som alla andra; likasom axens toppar vissna de bort.
25 If this is not so, then who can prove me a liar and reduce my words to nothing?”
Är det ej så, vem vill då vederlägga mig, vem kan göra mina ord om intet?
