Job 15
1 Then Eliphaz the Temanite replied:
Då svarade Eliphas af Thema, och sade:
2 “Does a wise man answer with empty counsel or fill his belly with the hot east wind?
Skall en vis man tala så i vädret, och uppfylla sin buk med väder?
3 Should he argue with useless words or speeches that serve no purpose?
Du straffar med onyttigom ordom, och ditt tal kommer intet till gagns.
4 But you even undermine the fear of God and hinder meditation before Him.
Du hafver bortkastat räddhågan, och talar förakteliga för Gudi;
5 For your iniquity instructs your mouth, and you choose the language of the crafty.
Ty så lärer din ondska din mun, och du hafver utvalt ena skalkatungo.
6 Your own mouth, not mine, condemns you; your own lips testify against you.
Din mun skall fördöma dig, och icke jag; dina läppar skola svara dig.
7 Were you the first man ever born? Were you brought forth before the hills?
Äst du den första menniska, som född är? Äst du för all berg aflader?
8 Do you listen in on the council of God or limit wisdom to yourself?
Hafver du hört Guds hemliga råd? Och är sjelfva visdomen ringare än du?
9 What do you know that we do not? What do you understand that is not clear to us?
Hvad vetst du, det vi icke vete? Hvad förstår du, det som icke är när oss?
10 Both the gray-haired and the aged are on our side— men much older than your father.
Gråhårote och gamle äro när oss, som länger hafva lefvat än dine fäder.
11 Are the consolations of God not enough for you, even words spoken gently to you?
Skulle Guds hugsvalelse så ringa aktas för dig? Men du hafver något hemligit stycke när dig.
12 Why has your heart carried you away, and why do your eyes flash,
Hvad tager ditt hjerta före? Hvi ser du så stolt ut?
13 as you turn your spirit against God and pour such words from your mouth?
Hvi sätter ditt sinne sig emot Gud, att du låter sådana ord gå af dinom mun?
14 What is man, that he should be pure, or one born of woman, that he should be righteous?
Hvad är en menniska, att hon skulle vara ren; och att han skulle vara rättfärdig, som af qvinno född är?
15 If God puts no trust in His holy ones, if even the heavens are not pure in His eyes,
Si, ibland hans helga är ingen ostraffelig, och himlarna äro icke rene för honom.
16 how much less man, who is vile and corrupt, who drinks injustice like water?
Huru mycket mer menniskan, som är stygg och ond; den der orättfärdighetena dricker såsom vatten?
17 Listen to me and I will inform you. I will describe what I have seen,
Jag vill visa dig det, hör mig; jag vill förtälja dig, hvad jag sett hafver;
18 what was declared by wise men and was not concealed from their fathers,
Hvad de vise sagt hafva, och för deras fader icke hafver fördoldt varit;
19 to whom alone the land was given when no foreigner passed among them.
Hvilkom allena landet gifvet är, så att ingen främmande må gå ibland dem.
20 A wicked man writhes in pain all his days; only a few years are reserved for the ruthless.
En ogudaktig bäfvar i alla sina lifsdagar, och enom tyrann är hans åratal fördoldt.
21 Sounds of terror fill his ears; in his prosperity the destroyer attacks him.
Hvad han hörer, det förskräcker honom; och ändå att frid är, så hafver han dock den sorg, att han skall förderfvas.
22 He despairs of his return from darkness; he is marked for the sword.
Han tror icke, att han skall kunna undfly olyckona, och förmodar sig alltid svärdet.
23 He wanders about as food for vultures; he knows the day of darkness is at hand.
När han far ut hit och dit efter sin näring, så tycker honom att hans olyckos tid är för handene.
24 Distress and anguish terrify him, overwhelming him like a king poised to attack.
Ångest och nöd förskräcka honom, och slå honom ned, såsom en Konung med enom här;
25 For he has stretched out his hand against God and has vaunted himself against the Almighty,
Ty han hafver utsträckt sina hand emot Gud, och emot den Allsmägtiga förstärkt sig.
26 rushing headlong at Him with a thick, studded shield.
Han löper med hufvudet emot honom, och står halsstyf emot honom.
27 Though his face is covered with fat and his waistline bulges with flesh,
Han hafver upphäfvit sig emot honom, och satt sig hårdt emot honom.
28 he will dwell in ruined cities, in abandoned houses destined to become rubble.
Men han skall bo i nederslagna städer, der inga hus äro; utan ligga i enom hop.
29 He will no longer be rich; his wealth will not endure. His possessions will not overspread the land.
Han skall icke varda rik, och hans gods skall icke förökas; och skall icke utspridas i landena.
30 He will not escape from the darkness; the flame will wither his shoots, and the breath of God’s mouth will carry him away.
Han skall icke undfly olycko; eldslågen skall förtorka hans grenar; och skall varda borttagen af hans muns anda.
31 Let him not deceive himself with trust in emptiness, for emptiness will be his reward.
Han är så bedragen, att han icke tror att det skall varda värre med honom.
32 It will be paid in full before his time, and his branch will not flourish.
Han får en ända, när honom obeqvämt är; och hans gren skall icke grönskas.
33 He will be like a vine stripped of its unripe grapes, like an olive tree that sheds its blossoms.
Han varder afhemtad såsom en omogen drufva af vinträt, och såsom ett oljoträ bortfaller sitt blomster.
34 For the company of the godless will be barren, and fire will consume the tents of bribery.
Ty de skrymtares församling skall blifva ensam, och elden skall förtära hans hus, som gåfvor tager.
35 They conceive trouble and give birth to evil; their womb is pregnant with deceit.”
Han anar olycko, och föder vedermödo; och deras buk bär list fram.
