< 2 Chronicles 15 >
1 Now the Spirit of God came upon Azariah son of Oded.
Och uppå Asaria, Obeds son, kom Guds Ande.
2 So he went out to meet Asa and said to him, “Listen to me, Asa and all Judah and Benjamin. The LORD is with you when you are with Him. If you seek Him, He will be found by you, but if you forsake Him, He will forsake you.
Han gick ut emot Asa, och sade till honom: Hörer härtill, Asa, och hele Juda och BenJamin; Herren är med eder, efter I ären med honom; och när I söken honom, låter han sig af eder finna; om I ock öfvergifven honom, så öfvergifver han ock eder.
3 For many years Israel has been without the true God, without a priest to instruct them, and without the law.
Men det skall vara många dagar i Israel, att der skall ingen rätter Gud vara; ingen Prest, som lärer; ingen lag.
4 But in their distress they turned to the LORD, the God of Israel, and sought Him, and He was found by them.
Och när de omvända sig i sine nöd till Herran Israels Gud, och söka honom, så skall han låta sig finna.
5 In those days there was no safety for travelers, because the residents of the lands had many conflicts.
På den tiden varder icke väl gångandes dem som ut och in gå; förty det varder ett stort buller öfver alla de som bo på jordene.
6 Nation was crushed by nation, and city by city, for God afflicted them with all kinds of adversity.
Ty det ena folket skall slå det andra, och en stad den andra; förty Gud skall förskräcka dem med allahanda ångest.
7 But as for you, be strong; do not be discouraged, for your work will be rewarded.”
Men I varer tröste, och drager icke edra händer ifrå; ty edart verk hafver sin lön.
8 When Asa heard these words and the prophecy of Azariah son of Oded the prophet, he took courage and removed the detestable idols from the whole land of Judah and Benjamin and from the cities he had captured in the hill country of Ephraim. He then restored the altar of the LORD that was in front of the portico of the LORD’s temple.
Då Asa hörde dessa orden, och Obeds den Prophetens Prophetia, vardt han tröst, och kastade bort de styggelser utu hela Juda land och BenJamin, och utu städerna, som han vunnit hade på Ephraims berg, och förnyade Herrans altare, som för Herrans förhus stod;
9 And he assembled all Judah and Benjamin, along with those from the tribes of Ephraim, Manasseh, and Simeon who had settled among them, for great numbers had come over to him from Israel when they saw that the LORD his God was with him.
Och församlade hela Juda och BenJamin, och främlingarna när dem utaf Ephraim, Manasse och Simeon; förty till honom föllo månge af Israel, som de sågo att Herren hans Gud med honom var.
10 So they gathered together in Jerusalem in the third month of the fifteenth year of Asa’s reign.
Och de församlade sig till Jerusalem i tredje månadenom, i femtonde årena Asa rikes;
11 At that time they sacrificed to the LORD seven hundred oxen and seven thousand sheep from all the plunder they had brought back.
Och offrade på den dagen Herranom utaf rofvet, som de hemtat hade, sjuhundrad nöt, och sjutusend får.
12 Then they entered into a covenant to seek the LORD, the God of their fathers, with all their heart and soul.
Och de trädde uti förbundet, att de skulle söka Herran deras fäders Gud, af allt hjerta, och af allo själ;
13 And whoever would not seek the LORD, the God of Israel, would be put to death, whether young or old, man or woman.
Och hvilken som icke sökte Herran Israels Gud, han skulle dö, både liten och stor, både man och qvinna.
14 They took an oath to the LORD with a loud voice, with shouting, trumpets, and rams’ horns.
Och de svoro Herranom med höga röst, med rop, med trummeter och basuner.
15 And all Judah rejoiced over the oath, for they had sworn it with all their heart. They had sought Him earnestly, and He was found by them. So the LORD gave them rest on every side.
Och hele Juda fröjdade sig öfver eden; ty de hade svorit af allt hjerta, och de sökte honom af allom vilja, och han lät sig af dem finna; och Herren gaf dem ro allt omkring.
16 King Asa also removed his grandmother Maacah from her position as queen mother because she had made a detestable Asherah pole. Asa chopped down the pole, crushed it, and burned it in the Kidron Valley.
Ock satte Konung Asa sina moder Maacha af ämbetet, för det hon stiktat hade uti Miplezeths lund; och Asa utrotade hennes Miplezeth, och sönderslog honom, och uppbrände honom vid Kidrons bäck.
17 The high places were not removed from Israel, but Asa’s heart was fully devoted all his days.
Men höjderna vordo icke bortlagda utur Israel; dock var Asa hjerta rättsinnigt, så länge han lefde.
18 And he brought into the house of God the silver and gold articles that he and his father had dedicated.
Och han lät komma in uti Guds hus hvad hans fader helgat hade, och hvad han helgat hade, silfver, guld och käril.
19 And there was no war until the thirty-fifth year of Asa’s reign.
Och intet örlig var allt intill femte och tretionde året Asa rikes.