< 1 Corinthians 11 >
1 You are to imitate me, just as I imitate Christ.
Varen I mina efterföljare, såsom jag är Kristi.
2 Now I commend you for remembering me in everything and for maintaining the traditions, just as I passed them on to you.
Jag prisar eder för det att I i alla stycken haven mig i minne och hållen fast vid mina lärdomar, såsom de äro eder givna av mig.
3 But I want you to understand that the head of every man is Christ, and the head of the woman is man, and the head of Christ is God.
Men jag vill att I skolen inse detta, att Kristus är envar mans huvud, och att mannen är kvinnans huvud, och att Gud är Kristi huvud.
4 Every man who prays or prophesies with his head covered dishonors his head.
Var och en man som har sitt huvud betäckt, när han beder eller profeterar, han vanärar sitt huvud.
5 And every woman who prays or prophesies with her head uncovered dishonors her head, for it is just as if her head were shaved.
Men var kvinna som beder eller profeterar med ohöljt huvud, hon vanärar sitt huvud, ty det är då alldeles som om hon hade sitt hår avrakat.
6 If a woman does not cover her head, she should have her hair cut off. And if it is shameful for a woman to have her hair cut or shaved off, she should cover her head.
Om en kvinna icke vill hölja sig, så kan hon lika väl låta skära av sitt hår; men eftersom det är en skam för en kvinna att låta skära av sitt hår eller att låta raka av det, så må hon hölja sig.
7 A man ought not to cover his head, since he is the image and glory of God; but the woman is the glory of man.
En man är icke pliktig att hölja sitt huvud, eftersom han är Guds avbild och återspeglar hans härlighet, då kvinnan däremot återspeglar mannens härlighet.
8 For man did not come from woman, but woman from man.
Ty mannen är icke av kvinnan, utan kvinnan av mannen.
9 Neither was man created for woman, but woman for man.
Icke heller skapades mannen för kvinnans skull, utan kvinnan för mannens skull.
10 For this reason a woman ought to have a sign of authority on her head, because of the angels.
Därför bör kvinnan på sitt huvud hava en »makt», för änglarnas skull.
11 In the Lord, however, woman is not independent of man, nor is man independent of woman.
Dock är det i Herren så, att varken kvinnan är till utan mannen, eller mannen utan kvinnan.
12 For just as woman came from man, so also man is born of woman. But everything comes from God.
Ty såsom kvinnan är av mannen, så är ock mannen genom kvinnan; men alltsammans är av Gud. --
13 Judge for yourselves: Is it proper for a woman to pray to God with her head uncovered?
Dömen själva: höves det en kvinnan att ohöljd bedja till Gud?
14 Doesn’t nature itself teach you that if a man has long hair, it is a disgrace to him,
Lär icke själva naturen eder att det länder en man till vanheder, om han har långt hår,
15 but that if a woman has long hair, it is her glory? For long hair is given to her as a covering.
men att det länder en kvinna till ära, om hon har långt hår? Håret är ju henne givet såsom slöja.
16 If anyone is inclined to dispute this, we have no other practice, nor do the churches of God.
Om nu likväl någon vill vara genstridig, så mån han veta att vi för vår del icke hava en sådan sedvänja, ej heller andra Guds församlingar.
17 In the following instructions I have no praise to offer, because your gatherings do more harm than good.
Detta bjuder jag eder nu. Men vad jag icke kan prisa är att I kommen tillsammans, icke till förbättring, utan till försämring.
18 First of all, I hear that when you come together as a church, there are divisions among you, and in part I believe it.
Ty först och främst hör jag sägas att vid edra församlingsmöten söndringar yppa sig bland eder. Och till en del tror jag att så är.
19 And indeed, there must be differences among you to show which of you are approved.
Ty partier måste ju finnas bland eder, för att det skall bliva uppenbart vilka bland eder som hålla provet.
20 Now then, when you come together, it is not the Lord’s Supper you eat.
När I alltså kommen tillsammans med varandra, kan ingen Herrens måltid hållas;
21 For as you eat, each of you goes ahead without sharing his meal. While one remains hungry, another gets drunk.
ty vid måltiden tager var och en i förväg själv den mat han har medfört, och så får den ene hungra, medan den andre får för mycket.
22 Don’t you have your own homes in which to eat and drink? Or do you despise the church of God and humiliate those who have nothing? What can I say to you? Shall I praise you for this? No, I will not!
Haven I då icke edra hem, där I kunnen äta ock dricka? Eller är det så, att I förakten Guds församling och viljen komma dem att blygas, som intet hava? Vad skall jag då säga till eder? Skall jag prisa eder? Nej, i detta stycke prisar jag eder icke.
23 For I received from the Lord what I also passed on to you: The Lord Jesus, on the night He was betrayed, took bread,
Ty jag har från Herren undfått detta, som jag ock har meddelat eder: I den natt då Herren Jesus blev förrådd tog han ett bröd
24 and when He had given thanks, He broke it and said, “This is My body, which is for you; do this in remembrance of Me.”
och tackade Gud och bröt det och sade: »Detta är min lekamen, som varder utgiven för eder. Gören detta till min åminnelse.»
25 In the same way, after supper He took the cup, saying, “This cup is the new covenant in My blood; do this, as often as you drink it, in remembrance of Me.”
Sammalunda tog han ock kalken, efter måltiden, och sade: »Denna kalk är det nya förbundet, i mitt blod. Så ofta I dricken den, så gören detta till min åminnelse.»
26 For as often as you eat this bread and drink this cup, you proclaim the Lord’s death until He comes.
Ty så ofta I äten detta bröd och dricken kalken, förkunnen I Herrens död, till dess att han kommer.
27 Therefore, whoever eats the bread or drinks the cup of the Lord in an unworthy manner will be guilty of sinning against the body and blood of the Lord.
Den som nu på ett ovärdigt sätt äter detta bröd eller dricker Herrens kalk, han försyndar sig på Herrens lekamen och blod.
28 Each one must examine himself before he eats of the bread and drinks of the cup.
Pröve då människan sig själv, och äte så av brödet och dricke av kalken.
29 For anyone who eats and drinks without recognizing the body eats and drinks judgment on himself.
Ty den som äter och dricker, utan att göra åtskillnad mellan Herrens lekamen och annan spis, han äter och dricker en dom över sig.
30 That is why many among you are weak and sick, and a number of you have fallen asleep.
Därför finnas ock bland eder många som äro svaga och sjuka, och ganska många äro avsomnade.
31 Now if we judged ourselves properly, we would not come under judgment.
Om vi ginge till doms med oss själva, så bleve vi icke dömda.
32 But when we are judged by the Lord, we are being disciplined so that we will not be condemned with the world.
Men då vi nu bliva dömda, så är detta en Herrens tuktan, som drabbar oss, för att vi icke skola bliva fördömda tillika med världen.
33 So, my brothers, when you come together to eat, wait for one another.
Alltså, mina bröder, när I kommen tillsammans för att hålla måltid, så vänten på varandra.
34 If anyone is hungry, he should eat at home, so that when you come together it will not result in judgment. And when I come, I will give instructions about the remaining matters.
Om någon är hungrig, då må han äta hemma, så att eder sammankomst icke bliver eder till en dom. Om det övriga skall jag förordna, när jag kommer.