Psalms 49
1 For the Chief Musician. A Psalm by the sons of Korah. Hear this, all you peoples. Listen, all you inhabitants of the world,
En Psalm, till att föresjunga, Korah barnas. Hörer till, all folk; akter häruppå, alle I, som på denna tid lefven;
2 both low and high, rich and poor together.
Både den menige man och herrar, både rike och fattige; den ene med den andra.
3 My mouth will speak words of wisdom. My heart will utter understanding.
Min mun skall tala vishet, och mitt hjerta förstånd.
4 I will incline my ear to a proverb. I will solve my riddle on the harp.
Vi vilje ett godt ordspråk höra, och en skön dikt på harpo spela.
5 Why should I fear in the days of evil, when iniquity at my heels surrounds me?
Hvi skulle jag frukta mig i de onda dagar, när mina förtryckares ondska omfattar mig?
6 Those who trust in their wealth, and boast in the multitude of their riches—
Hvilke sig förlåta uppå sitt gods, och trotsa uppå sina stora rikedomar.
7 none of them can by any means redeem his brother, nor give God a ransom for him.
Kan dock en broder ingen förlösa, eller Gudi någon försona;
8 For the redemption of their life is costly, no payment is ever enough,
Ty det kostar för mycket att förlösa deras själ; så att han måste låta det bestå evinnerliga;
9 that he should live on forever, that he should not see corruption.
Om han ock än länge lefver, och grafvena icke ser.
10 For he sees that wise men die; likewise the fool and the senseless perish, and leave their wealth to others.
Ty man skall se, att sådana vise dock dö, så väl som de dårar och galne förgås, och måste låta sitt gods androm.
11 Their inward thought is that their houses will endure forever, and their dwelling places to all generations. They name their lands after themselves.
Med deras tankar står det alltså: Deras hus vara förutan ända, deras boningar blifva ifrå slägte till slägte, och de hafva stora äro på jordene.
12 But man, despite his riches, does not endure. He is like the animals that perish.
Likväl kunna de icke blifva i sådana värdighet; utan måste hädan såsom fä.
13 This is the destiny of those who are foolish, and of those who approve their sayings. (Selah)
Denna deras handel är allsamman galenskap; likväl lofva det deras efterkommande med sin mun. (Sela)
14 They are appointed as a flock for Sheol (Sheol h7585). Death shall be their shepherd. The upright shall have dominion over them in the morning. Their beauty shall decay in Sheol (Sheol h7585), far from their mansion.
De ligga i helvete såsom får, döden gnager dem; men de fromme skola hasteliga få råda öfver dem, och deras trotsan måste förgås; uti helvete måste de blifva. (Sheol h7585)
15 But God will redeem my soul from the power of Sheol (Sheol h7585), for he will receive me. (Selah)
Men Gud skall förlösa mina själ utu helvetes våld; ty han hafver upptagit mig. (Sela) (Sheol h7585)
16 Do not be afraid when a man is made rich, when the glory of his house is increased;
Sköt der intet om, när en rik varder, om hans huses härlighet stor varder;
17 for when he dies he will carry nothing away. His glory will not descend after him.
Ty han skall i sin dödstid intet med sig taga, och hans härlighet far intet efter honom;
18 Though while he lived he blessed his soul— and men praise you when you do well for yourself—
Utan han tröstar på detta goda lefvandet, och prisar det, när en gör sig goda dagar.
19 he shall go to the generation of his fathers. They shall never see the light.
Så fara de efter sina fäder, och få aldrig se ljuset.
20 A man who has riches without understanding, is like the animals that perish.
Korteliga: När en menniska är i värdighet, och hafver icke förstånd, så far hon hädan såsom fä.
