Psalms 17
1 A Prayer by David. Hear, LORD, my righteous plea. Give ear to my prayer that does not go out of deceitful lips.
En bön Davids. Herre, hör rätthetena; gif akt uppå mitt rop, förnim mina bön, den icke utaf en falsk mun går.
2 Let my sentence come out of your presence. Let your eyes look on equity.
Tala du i mine sak, och se du uppå hvad rätt är.
3 You have proved my heart. You have visited me in the night. You have tried me, and found nothing. I have resolved that my mouth shall not disobey.
Du pröfvar mitt hjerta, och besöker det om nattena, och ransakar mig, och finner intet; jag hafver satt mig före, att min mun icke öfverträda skall.
4 As for the deeds of men, by the word of your lips, I have kept myself from the ways of the violent.
Jag förvarar mig i dina läppars orde, för menniskors gerningar, på mördarens väg.
5 My steps have held fast to your paths. My feet have not slipped.
Behåll min gång på dinom stigom, att min steg icke slinta.
6 I have called on you, for you will answer me, God. Turn your ear to me. Hear my speech.
Jag ropar till dig, att du Gud ville höra, mig; böj din öron till mig, hör mitt tal.
7 Show your marvelous loving kindness, you who save those who take refuge by your right hand from their enemies.
Bevisa, dina underliga godhet, du, deras Frälsare, som trösta uppå dig, emot dem som sig emot dina högra hand sätta.
8 Keep me as the apple of your eye. Hide me under the shadow of your wings,
Bevara mig såsom en ögnasten; beskärma mig under dina vingars skugga;
9 from the wicked who oppress me, my deadly enemies, who surround me.
För de ogudaktiga, som mig förhärja; för mina ovänner, som efter mina själ stå allt omkring.
10 They close up their callous hearts. With their mouth they speak proudly.
Deras fete hålla tillsamman; de tala med sin mun stor ord.
11 They have now surrounded us in our steps. They set their eyes to cast us down to the earth.
Hvar vi gå, så äro de kringom oss; sina ögon ställa de derefter, att de måga slå oss till jordena;
12 He is like a lion that is greedy of his prey, as it were a young lion lurking in secret places.
Såsom ett lejon, som rof begärar; såsom ett ungt lejon, som i kulone sitter.
13 Arise, LORD, confront him. Cast him down. Deliver my soul from the wicked by your sword,
Herre, statt upp, öfverfall honom, och nederslå honom; undsätt mina själ ifrå de ogudaktiga, med ditt svärd;
14 from men by your hand, LORD, from men of the world, whose portion is in this life. You fill the belly of your cherished ones. Your sons have plenty, and they store up wealth for their children.
Ifrå dine hands menniskom, Herre, ifrå denne verldenes menniskom, hvilka sin del hafva medan de lefva; dem du buken fyller med dina håfvor; de der barn nog hafva, och låta sina återlefvor sinom barnom.
15 As for me, I shall see your face in righteousness. I shall be satisfied, when I awake, with seeing your form.
Men jag vill skåda ditt ansigte i rättfärdighet; jag vill mätt varda, när jag uppvakar efter ditt beläte.
