Psalms 102
1 A Prayer of the afflicted, when he is overwhelmed and pours out his complaint before the LORD. Hear my prayer, LORD! Let my cry come to you.
En Bön dens eländas, när han bedröfvad är, och sin klagan för Herranom utgjuter. Herre, hör mina bön, och låt mitt ropande till dig komma.
2 Do not hide your face from me in the day of my distress. Turn your ear to me. Answer me quickly in the day when I call.
Fördölj icke ditt ansigte för mig; i nödene böj dina öron till mig; när jag åkallar, så bönhör mig snarliga.
3 For my days consume away like smoke. My bones are burned as a torch.
Ty mine dagar äro bortgångne såsom en rök, och mine ben äro förbrände såsom en brand.
4 My heart is blighted like grass, and withered, for I forget to eat my bread.
Mitt hjerta är slaget, och förtorkadt såsom hö; så att jag ock förgäter äta mitt bröd.
5 By reason of the voice of my groaning, my bones stick to my skin.
Mine ben låda vid mitt kött, af gråtande och suckande.
6 I am like a pelican of the wilderness. I have become as an owl of the waste places.
Jag är lika som en pelikan i öknene; jag är lika som en stenuggla uti de förstörda städer.
7 I watch, and have become like a sparrow that is alone on the housetop.
Jag vakar, och är såsom en ensam fogel på taket.
8 My enemies reproach me all day. Those who are mad at me use my name as a curse.
Dagliga försmäda mig mine fiender, och de som mig bespotta, svärja vid mig.
9 For I have eaten ashes like bread, and mixed my drink with tears,
Ty jag äter asko såsom bröd, och blandar min dryck med gråt;
10 because of your indignation and your wrath; for you have taken me up and thrown me away.
För ditt hots och vredes skull; att du hafver upphöjt mig, och i grund nederslagit mig.
11 My days are like a long shadow. I have withered like grass.
Mine dagar äro framgångne såsom en skugge, och jag borttorkas såsom gräs.
12 But you, LORD, will remain forever; your renown endures to all generations.
Men du, Herre, blifver evinnerliga, och din åminnelse ifrå slägte till slägte.
13 You will arise and have mercy on Zion, for it is time to have pity on her. Yes, the set time has come.
Statt upp, och förbarma dig öfver Zion; ty det är tid, att du äst nådelig, och stunden är kommen.
14 For your servants take pleasure in her stones, and have pity on her dust.
Ty dine tjenare ville gerna, att det skulle bygdt varda, och sågo gerna, att dess sten och kalk tillredd vorde;
15 So the nations will fear the LORD’s name, all the kings of the earth your glory.
Att Hedningarna måtte frukta ditt Namn, Herre, och alle Konungar på jordene dina äro;
16 For the LORD has built up Zion. He has appeared in his glory.
Att Herren bygger Zion, och låter se sig i sin äro.
17 He has responded to the prayer of the destitute, and has not despised their prayer.
Han vänder sig till de öfvergifnas bön, och försmår icke deras bön.
18 This will be written for the generation to come. A people which will be created will praise the LORD,
Det varde beskrifvet för de efterkommande; och det folk, som skall skapadt varda, skall lofva Herran.
19 for he has looked down from the height of his sanctuary. From heaven, the LORD saw the earth,
Ty han skådar af sine helga högd, och Herren ser af himmelen på jordena;
20 to hear the groans of the prisoner, to free those who are condemned to death,
Att han skall höra dens fångnas suckande, och förlossa dödsens barn;
21 that men may declare the LORD’s name in Zion, and his praise in Jerusalem,
På det de skola i Zion predika Herrans Namn, och hans lof i Jerusalem;
22 when the peoples are gathered together, the kingdoms, to serve the LORD.
När folken sammankomma, och Konungariken, till att tjena Herranom.
23 He weakened my strength along the course. He shortened my days.
Han tvingar på vägenom mina kraft; han förkortar mina dagar.
24 I said, “My God, do not take me away in the middle of my days. Your years are throughout all generations.
Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halfva dagar; dina år vara evinnerliga.
25 Of old, you laid the foundation of the earth. The heavens are the work of your hands.
Du hafver tillförene grundat jordena, och himlarna äro dina händers verk.
26 They will perish, but you will endure. Yes, all of them will wear out like a garment. You will change them like a cloak, and they will be changed.
De måste förgås, men du blifver; de skola alle föråldras såsom ett kläde; de skola förvandlade varda såsom en klädnad, när du förvandlar dem.
27 But you are the same. Your years will have no end.
Men du blifver såsom du äst, och dine år taga ingen ända.
28 The children of your servants will continue. Their offspring will be established before you.”
Dina tjenares barn varda blifvande, och deras säd skall trifvas för dig.
