Luke 1
1 Since many have undertaken to set in order a narrative concerning those matters which have been fulfilled among us,
Efter månge hafva tagit sig före att beskrifva de ting, som ibland oss aldravissast äro;
2 even as those who from the beginning were eyewitnesses and servants of the word delivered them to us,
Såsom de oss sagt hafva, som af begynnelsen det med sin ögon sågo, och sjelfve en del voro af det de sade;
3 it seemed good to me also, having traced the course of all things accurately from the first, to write to you in order, most excellent Theophilus;
Syntes ock mig, sedan jag af begynnelsen all ting granneliga utfrågat hafver, ordenteligen skrifva dig till, min gode Theophile;
4 that you might know the certainty concerning the things in which you were instructed.
Att du må förfara vissa sanningen om de stycker, der du om undervister äst.
5 There was in the days of Herod, the king of Judea, a certain priest named Zacharias, of the priestly division of Abijah. He had a wife of the daughters of Aaron, and her name was Elizabeth.
Uti Herodis, Judee Konungs, tid, var en Prest, utaf Abie skifte, benämnd Zacharias; och hans hustru, af Aarons döttrar, benämnd Elisabet.
6 They were both righteous before God, walking blamelessly in all the commandments and ordinances of the Lord.
De voro både rättfärdige för Gud, vandrande i all Herrans bud och stadgar ostraffeliga.
7 But they had no child, because Elizabeth was barren, and they both were well advanced in years.
Och de hade inga barn; ty Elisabet var ofruktsam, och både voro de framlidne i sin ålder.
8 Now while he executed the priest’s office before God in the order of his division
Så begaf det sig, då han i sitt skifte skulle hålla sitt Prestaämbete för Gudi,
9 according to the custom of the priest’s office, his lot was to enter into the temple of the Lord and burn incense.
Efter Presterskapets sed, och det föll på honom, att han skulle upptända rökelse, gick han in i Herrans tempel;
10 The whole multitude of the people were praying outside at the hour of incense.
Och allt folket var utantill, och bad, så länge rökelsen skedde.
11 An angel of the Lord appeared to him, standing on the right side of the altar of incense.
Så syntes honom Herrans Ängel, ståndandes på högra sidon vid rökaltaret.
12 Zacharias was troubled when he saw him, and fear fell upon him.
Och Zacharias vardt förskräckt, då han såg honom, och en räddhåge föll öfver honom.
13 But the angel said to him, “Do not be afraid, Zacharias, because your request has been heard. Your wife, Elizabeth, will bear you a son, and you shall call his name John.
Så sade Ängelen till honom: Var icke förfärad, Zacharia; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, hvilkens namn du skall kalla Johannes.
14 You will have joy and gladness, and many will rejoice at his birth.
Och dig skall varda glädje och fröjd; och månge skola fröjdas af hans födelse;
15 For he will be great in the sight of the Lord, and he will drink no wine nor strong drink. He will be filled with the Holy Spirit, even from his mother’s womb.
Ty han skall varda stor för Herranom; vin och starka drycker skall han icke dricka; och skall straxt i moderlifvet uppfylld varda med den Helga Anda;
16 He will turn many of the children of Israel to the Lord their God.
Och han skall omvända många af Israels barn till Herran, deras Gud.
17 He will go before him in the spirit and power of Elijah, ‘to turn the hearts of the fathers to the children,’ and the disobedient to the wisdom of the just; to prepare a people prepared for the Lord.”
Och han skall gå för honom, med Elie anda och kraft, till att omvända fädernas hjerta till barnen, och de ohöriga till de rättfärdigas snällhet; och göra Herranom ett beredt folk.
18 Zacharias said to the angel, “How can I be sure of this? For I am an old man, and my wife is well advanced in years.”
Då sade Zacharias till Ängelen: Hvaraf skall jag detta veta? Ty jag är gammal, och min hustru är framliden i åldren.
19 The angel answered him, “I am Gabriel, who stands in the presence of God. I was sent to speak to you and to bring you this good news.
Ängelen svarade, och sade till honom: Jag är Gabriel, som står i Guds åsyn, och är utsänd till att tala dig till, och båda dig denna goda tidenden.
20 Behold, you will be silent and not able to speak until the day that these things will happen, because you did not believe my words, which will be fulfilled in their proper time.”
Och si, du skall varda mållös, och skall intet kunna tala, intill den dagen, då detta sker; derföre, att du icke trodde minom ordom, hvilke skola fullkomnad varda i sin tid.
21 The people were waiting for Zacharias, and they marveled that he delayed in the temple.
Och folket förbidde Zachariam, och förundrade sig, att han så länge dvaldes i templet.
22 When he came out, he could not speak to them. They perceived that he had seen a vision in the temple. He continued making signs to them, and remained mute.
Men då han utgick, kunde han intet tala med dem; och så förmärkte de, att han hade sett någon syn i templet; och han tecknade dem, och blef mållös.
23 When the days of his service were fulfilled, he departed to his house.
Och det begaf sig, då hans ämbetsdagar ute voro, gick han hem i sitt hus.
24 After these days Elizabeth his wife conceived, and she hid herself five months, saying,
Och efter de dagar vardt hans hustru Elisabet hafvandes; och fördolde sig i fem månader, och sade:
25 “Thus has the Lord done to me in the days in which he looked at me, to take away my reproach among men.”
Så hafver nu Herren gjort med mig, i de dagar, då han såg till mig, på det han skulle borttaga min försmädelse ibland menniskorna.
26 Now in the sixth month, the angel Gabriel was sent from God to a city of Galilee named Nazareth,
Uti sjette månaden vardt Gabriel Ängel utsänd af Gudi, uti en stad i Galileen, benämnd Nazareth;
27 to a virgin pledged to be married to a man whose name was Joseph, of David’s house. The virgin’s name was Mary.
Till en jungfru, som förlofvad var enom man, hvilkens namn var Joseph, af Davids hus; och jungfrunes namn Maria.
28 Having come in, the angel said to her, “Rejoice, you highly favored one! The Lord is with you. Blessed are you among women!”
Och Ängelen kom in till henne, och sade: Hel, full med nåd! Herren är med dig; välsignad du ibland qvinnor.
29 But when she saw him, she was greatly troubled at the saying, and considered what kind of salutation this might be.
Då hon såg honom, vardt hon förfärad af hans tal, och tänkte uppå, hurudana helsning detta var.
30 The angel said to her, “Do not be afraid, Mary, for you have found favor with God.
Då sade Ängelen till henne: Frukta dig icke, Maria; ty du hafver funnit nåd för Gudi.
31 Behold, you will conceive in your womb and give birth to a son, and shall name him ‘Jesus.’
Si, du skall afla i ditt lif, och föda en son, hvilkens Namn du skall kalla JESUS.
32 He will be great and will be called the Son of the Most High. The Lord God will give him the throne of his father David,
Han skall varda stor, och kallas dens Högstas Son; och Herren Gud skall gifva honom hans faders Davids säte;
33 and he will reign over the house of Jacob for the ages (aiōn g165). There will be no end to his Kingdom."
Och han skall vara en Konung öfver Jacobs hus i evig tid; och på hans rike skall ingen ände vara. (aiōn g165)
34 Mary said to the angel, “How can this be, seeing I am a virgin?”
Då sade Maria till Ängelen: Huru skall detta tillgå? Ty jag vet af ingen man.
35 The angel answered her, “The Holy Spirit will come on you, and the power of the Most High will overshadow you. Therefore also the holy one who is born from you will be called the Son of God.
Ängelen svarade, och sade till henne: Den Helge Ande skall komma öfver dig, och dens Högstas kraft skall öfverskygga dig; derföre ock det Helga, som af dig födt varder, skall kallas Guds Son.
36 Behold, Elizabeth your relative also has conceived a son in her old age; and this is the sixth month with her who was called barren.
Och si, Elisabet, din fränka, hafver ock aflat en son i sin ålderdom; och detta är sjette månaden åt henne, som hetes vara ofruktsam;
37 For nothing spoken by God is impossible.”
Ty för Gud är ingen ting omöjelig.
38 Mary said, “Behold, the servant of the Lord; let it be done to me according to your word.” Then the angel departed from her.
Då sade Maria: Si, Herrans tjenarinna; varde mig efter ditt tal. Och Ängelen skiljdes ifrå henne.
39 Mary arose in those days and went into the hill country with haste, into a city of Judah,
Uti de dagar stod Maria upp, och gick i bergsbygdena med hast, uti Jude stad;
40 and entered into the house of Zacharias and greeted Elizabeth.
Och kom uti Zacharie hus, och helsade Elisabet.
41 When Elizabeth heard Mary’s greeting, the baby leaped in her womb; and Elizabeth was filled with the Holy Spirit.
Och det begaf sig, då Elisabet hörde Marie helsning, sprang barnet uti hennes lif. Och Elisabet vardt uppfylld med den Helga Anda;
42 She called out with a loud voice and said, “Blessed are you among women, and blessed is the fruit of your womb!
Och hon ropade med höga röst, och sade: Välsignad du ibland qvinnor, och välsignad dins lifs frukt.
43 Why am I so favored, that the mother of my Lord should come to me?
Och hvadan kommer mig detta, att mins Herras moder kommer till mig?
44 For behold, when the voice of your greeting came into my ears, the baby leaped in my womb for joy!
Si, då rösten af dine helsning kom i min öron, sprang barnet af glädje i mitt lif.
45 Blessed is she who believed, for there will be a fulfillment of the things which have been spoken to her from the Lord!”
Och salig äst du, som trodde; ty all ting varda fullbordad, som dig sagd äro af Herranom.
46 Mary said, “My soul magnifies the Lord.
Och Maria sade: Min själ prisar storliga Herran;
47 My spirit has rejoiced in God my Savior,
Och min ande fröjdar sig i Gudi, minom Frälsare;
48 for he has looked at the humble state of his servant. For behold, from now on, all generations will call me blessed.
Ty han hafver sett till sine tjenarinnos ringhet: Si, härefter varda all slägte mig saliga kallande.
49 For he who is mighty has done great things for me. Holy is his name.
Ty den Mägtige hafver gjort mägtig ting med mig, och hans Namn är heligt;
50 His mercy is for generations and generations on those who fear him.
Och hans barmhertighet varar ifrå slägte till slägte, öfver dem som frukta honom.
51 He has shown strength with his arm. He has scattered the proud in the imagination of their hearts.
Han hafver bedrifvit magt med sinom arm, och förskingrat dem, som högfärdige äro uti deras hjertas sinne.
52 He has put down princes from their thrones, and has exalted the lowly.
De mägtige hafver han satt af sätet, och uppsatt de ringa.
53 He has filled the hungry with good things. He has sent the rich away empty.
De hungriga hafver han med god ting uppfyllt, och de rika hafver han låtit tomma blifva.
54 He has given help to Israel, his servant, that he might remember mercy,
Han hafver upptagit sin tjenare Israel, tänkande på sina barmhertighet;
Såsom han sagt hafver till våra fäder, Abraham och hans säd, till evig tid. (aiōn g165)
56 Mary stayed with her about three months, and then returned to her house.
Och Maria blef när henne vid tre månader; och gick så hem i sitt hus igen.
57 Now the time that Elizabeth should give birth was fulfilled, and she gave birth to a son.
Så vardt då Elisabet tiden fullbordad att hon skulle föda, och hon födde en son.
58 Her neighbors and her relatives heard that the Lord had magnified his mercy toward her, and they rejoiced with her.
Och hennes grannar och fränder fingo höra, att Herren hade gjort stor barmhertighet med henne, och fröjdade sig med henne.
59 On the eighth day, they came to circumcise the child; and they would have called him Zacharias, after the name of his father.
Och det begaf sig, på åttonde dagen kommo de till att omskära barnet; och kallade honom, efter hans fader, Zacharias.
60 His mother answered, “Not so; but he will be called John.”
Då svarade hans moder, och sade: Ingalunda; men han skall heta Johannes.
61 They said to her, “There is no one among your relatives who is called by this name.”
Då sade de till henne: Uti dine slägt är ingen, som hafver det namnet.
62 They made signs to his father, what he would have him called.
Så tecknade de hans fader, hvad han ville kalla honom.
63 He asked for a writing tablet, and wrote, “His name is John.” They all marveled.
Och han äskade ena taflo, der han uti skref, sägandes: Johannes är hans namn; och alle förundrade sig derpå.
64 His mouth was opened immediately and his tongue freed, and he spoke, blessing God.
Och straxt öppnades hans mun, och hans tunga; och han talade, lofvandes Gud.
65 Fear came on all who lived around them, and all these sayings were talked about throughout all the hill country of Judea.
Och stor fruktan kom öfver alla deras grannar; och ryktet om allt detta gick ut öfver alla Judiska bergsbygdena.
66 All who heard them laid them up in their heart, saying, “What then will this child be?” The hand of the Lord was with him.
Och alle de, som det hörde, sattet i sitt hjerta, sägande: Hvad månn varda utaf detta barnet? Ty Herrans hand var med honom.
67 His father Zacharias was filled with the Holy Spirit, and prophesied, saying,
Och hans fader Zacharias vardt uppfylld med den Helga Anda, propheterade, och sade:
68 “Blessed be the Lord, the God of Israel, for he has visited and redeemed his people;
Lofvad vare Herren, Israels Gud; ty han hafver besökt och förlossat sitt folk;
69 and has raised up a horn of salvation for us in the house of his servant David
Och hafver upprättat oss salighetenes horn, uti sins tjenares Davids hus;
Såsom han i förtiden talat hafver, genom sina helga Propheters mun; (aiōn g165)
71 salvation from our enemies and from the hand of all who hate us;
Att han skulle frälsa oss ifrå våra ovänner, och utur allas deras hand, som hata oss;
72 to show mercy toward our fathers, to remember his holy covenant,
Och bevisa barmhertighet med våra fäder, och minnas på sitt helga Testamente;
73 the oath which he swore to Abraham our father,
Och på den ed, som han svorit hafver vårom fader Abraham, att gifva oss;
74 to grant to us that we, being delivered out of the hand of our enemies, should serve him without fear,
Att vi, frälste utur våra ovänners hand, måtte honom tjena utan fruktan;
75 in holiness and righteousness before him all the days of our life.
I helighet och rättfärdighet, för honom, i alla våra lifsdagar.
76 And you, child, will be called a prophet of the Most High; for you will go before the face of the Lord to prepare his ways,
Och du barn skall kallas dens Högstas Prophet; du skall gå för Herranom, till att bereda hans vägar;
77 to give knowledge of salvation to his people by the remission of their sins,
Och gifva hans folke salighetenes kunskap, till deras synders förlåtelse;
78 because of the tender mercy of our God, by which the dawn from on high will visit us,
Genom vår Guds innerliga barmhertighet, genom hvilken uppgången af höjdene hafver oss besökt;
79 to shine on those who sit in darkness and the shadow of death; to guide our feet into the way of peace.”
Till att uppenbaras dem, som sitta i mörkret och dödsens skugga, och styra våra fötter på fridsens väg.
80 The child was growing and becoming strong in spirit, and was in the desert until the day of his public appearance to Israel.
Och barnet växte upp, och stärktes i Andanom; och vistades i öknene, till den dagen han skulle framkomma för Israels folk.
