Job 38

1 Then the LORD answered Job out of the whirlwind,

Och Herren svarade Job uti ett väder, och sade:

2 “Who is this who darkens counsel by words without knowledge?

Hvilken är den som i sina tankar så fela vill, och talar så med oförnuft?

3 Brace yourself like a man, for I will question you, then you answer me!

Gjorda dina länder såsom en man; jag vill fråga dig: Säg, äst du så klok?

4 “Where were you when I laid the foundations of the earth? Declare, if you have understanding.

Hvar vast du, då jag grundade jordena? Säg mig:

5 Who determined its measures, if you know? Or who stretched the line on it?

Vetst du, ho henne hafver satt sitt mått; eller ho hafver dragit något snöre öfver henne?

6 What were its foundations fastened on? Or who laid its cornerstone,

Eller hvaruppå står hennes fotafäste; eller ho hafver henne en hörnsten lagt;

7 when the morning stars sang together, and all the sons of God shouted for joy?

Då morgonstjernorna tillsammans lofvade mig, och all Guds barn fröjdade sig?

8 “Or who shut up the sea with doors, when it broke out of the womb,

Ho hafver tillslutit hafvet med sina dörrar, då det utbrast såsom utu moderlifve;

9 when I made clouds its garment, and wrapped it in thick darkness,

Då jag klädde det med skyar, och invefvade det i töckno, såsom i lindakläde;

10 marked out for it my bound, set bars and doors,

Då jag förtog thy dess flod med minom dam, och satte thy bom och dörrar före;

11 and said, ‘You may come here, but no further. Your proud waves shall be stopped here’?

Och sade: Allt härintill skall du komma, och icke vidare; här skola dina stolta böljor sätta sig?

12 “Have you commanded the morning in your days, and caused the dawn to know its place,

Hafver du i dinom tid budit morgonen, och vist morgonrodnanom sitt rum;

13 that it might take hold of the ends of the earth, and shake the wicked out of it?

Att jordenes ändar måga fattade varda, och de ogudaktige der utskuddade blifva?

14 It is changed as clay under the seal, and presented as a garment.

Inseglet skall sig förvandla såsom ler, så att de skola blifva såsom ett kläde;

15 From the wicked, their light is withheld. The high arm is broken.

Och dem ogudaktigom skall deras ljus förtaget varda, och de högfärdigas arm skall sönderbruten varda.

16 “Have you entered into the springs of the sea? Or have you walked in the recesses of the deep?

Hafver du kommit uti hafsens grund, och vandrat uti djupsens fjät?

17 Have the gates of death been revealed to you? Or have you seen the gates of the shadow of death?

Hafva dödsens dörrar någon tid upplåtit sig för dig; eller hafver du sett dörrarna åt mörkret?

18 Have you comprehended the earth in its width? Declare, if you know it all.

Hafver du förnummit huru bred jorden är? Låt höra, vetst du allt detta?

19 “What is the way to the dwelling of light? As for darkness, where is its place,

Hvilken är vägen dit, der ljuset bor, och hvilket är mörkrens rum;

20 that you should take it to its bound, that you should discern the paths to its house?

Att du måtte aftaga dess gränso, och märka stigen till dess hus?

21 Surely you know, for you were born then, and the number of your days is great!

Visste du, att du skulle på den tiden född varda, och huru många dina dagar blifva skulle?

22 Have you entered the storehouses of the snow, or have you seen the storehouses of the hail,

Hafver du der varit, dädan snön kommer; eller hafver du sett, hvadan haglet kommer;

23 which I have reserved against the time of trouble, against the day of battle and war?

Hvilka jag bevarat hafver intill bedröfvelsens dag, intill stridenes och örligets dag?

24 By what way is the lightning distributed, or the east wind scattered on the earth?

Genom hvilken vägen delar sig ljuset, och östanväder uppkommer på jordena?

25 Who has cut a channel for the flood water, or the path for the thunderstorm,

Ho hafver utskift regnskurene sitt lopp, och ljungeldenom och dundrena vägen;

26 to cause it to rain on a land where there is no man, on the wilderness, in which there is no man,

Så att det regnar uppå jordena, der ingen är, i öknene, der ingen menniska är;

27 to satisfy the waste and desolate ground, to cause the tender grass to grow?

Att det skall uppfylla ödemarken och öknen, och kommer gräset till att växa?

28 Does the rain have a father? Or who fathers the drops of dew?

Ho är regnets fader? Ho hafver födt daggenes droppar?

29 Whose womb did the ice come out of? Who has given birth to the gray frost of the sky?

Utu hvars lif är isen utgången; och ho hafver födt rimfrostet under himmelen;

30 The waters become hard like stone, when the surface of the deep is frozen.

Att vattnet skulle fördoldt varda såsom under stenar, och djupet blifver ofvanuppå ståndandes?

31 “Can you bind the cluster of the Pleiades, or loosen the cords of Orion?

Kan du binda tillsammans sjustjärnornas band, eller upplösa Orions band?

32 Can you lead the constellations out in their season? Or can you guide the Bear with her cubs?

Kan du hemta morgonstjernorna fram i sin tid, eller föra vagnen på himmelen öfver sin barn?

33 Do you know the laws of the heavens? Can you establish its dominion over the earth?

Vetst du, huru himmelen skall regeras; eller kan du sätta ett herradöme öfver honom på jordene?

34 “Can you lift up your voice to the clouds, that abundance of waters may cover you?

Kan du föra dina dunder högt uppe i skynom, att vattnens myckenhet dig öfvertäcker?

35 Can you send out lightnings, that they may go? Do they report to you, ‘Here we are’?

Kan du utsläppa ljungeldar, att de fara åstad, och säga: Här äre vi?

36 Who has put wisdom in the inward parts? Or who has given understanding to the mind?

Ho hafver satt visdomen uti det fördolda? Ho hafver gifvit tankomen förstånd?

37 Who can count the clouds by wisdom? Or who can pour out the containers of the sky,

Ho är så vis, att han skyarna räkna kan? Ho kan förstoppa vattuläglarna i himmelen,

38 when the dust runs into a mass, and the clods of earth stick together?

När stoftet är vått vordet, så att det tillhopalöper, och klimparne låda tillsammans?

39 “Can you hunt the prey for the lioness, or satisfy the appetite of the young lions,

Kan du gifva lejinnone hennes rof i jagtene; och mätta de unga lejonen;

40 when they crouch in their dens, and lie in wait in the thicket?

Så att de lägga sig uti sitt rum, och stilla ligga i kulone på vakt?

41 Who provides for the raven his prey, when his young ones cry to God, and wander for lack of food?

Ho reder korpenom mat, när hans ungar ropa till Gud, och veta icke hvar deras mat är?