1 Thessalonians 3
1 Therefore when we could not stand it any longer, we thought it good to be left behind at Athens alone,
Derföre kundom vi icke länger hafvat fördrag; och oss syntes, att vi uti Athen allena skulle qvare blifva;
2 and sent Timothy, our brother and God’s servant in the Good News of Christ, to establish you and to comfort you concerning your faith,
Och hafve sändt Timotheum, vår broder, och Guds tjenare, och vår hjelpare i Evangelio Christi, till att styrka och trösta eder i edra tro;
3 that no one would be moved by these afflictions. For you know that we are appointed to this task.
På det ingen skulle låta vika sig uti denna bedröfvelse; ty I veten, att vi ärom dertill satte.
4 For most certainly, when we were with you, we told you beforehand that we are to suffer affliction, even as it happened, and you know.
Ty när vi vorom när eder, sade vi eder det tillförene, att vi måste lida bedröfvelse; såsom ock skedt är, och I veten.
5 For this cause I also, when I could not stand it any longer, sent that I might know your faith, for fear that by any means the tempter had tempted you, and our labor would have been in vain.
Derföre kunde jag ock icke länger hafvat fördrag, utan sände åstad; på det jag skulle förfara edra tro, att tilläfventyrs frestaren icke hade försökt eder, och vårt arbete hade då fåfängt vordit.
6 But Timothy has just now come to us from you, and brought us glad news of your faith and love, and that you have good memories of us always, longing to see us, even as we also long to see you.
Men nu nyliga, sedan Timotheus kommen var till oss ifrån eder, och underviste oss edra tro och kärlek; och att I alltid tänken på oss till det bästa, och åstunden att se oss, såsom ock vi eder;
7 For this cause, brothers, we were comforted over you in all our distress and affliction through your faith.
Vordom vi, käre bröder, hugsvalade på eder, uti all vår bedröfvelse och nöd, genom edra tro.
8 For now we live, if you stand fast in the Lord.
Ty vi lefve nu, efter I stån i Herranom.
9 For what thanksgiving can we render again to God for you, for all the joy with which we rejoice for your sakes before our God,
Hvad tack kunne vi Gudi säga för eder, för all den glädje som vi hafve af eder, för vår Gud?
10 night and day praying exceedingly that we may see your face and may perfect that which is lacking in your faith?
Vi bedje dag och natt ganska mycket, I att vi mågom se edart ansigte, och uppfylla det i edra tro fattas.
11 Now may our God and Father himself, and our Lord Jesus Christ, direct our way to you.
Men Gud sjelfver, och vår Fader, och vår Herre Jesus Christus, skicke vår väg till eder.
12 May the Lord make you to increase and abound in love toward one another and toward all men, even as we also do toward you,
Men Herren föröke eder, och låte kärleken öfverflöda inbördes och till hvar man; såsom ock vi äre till eder:
13 to the end he may establish your hearts blameless in holiness before our God and Father at the coming of our Lord Jesus with all his saints.
Att edor hjerta måga styrkt och ostraffelig blifva, i helighet, för Gudi och vårom Fader, uti vårs Herras Jesu Christi tillkommelse, med all hans helgon.
