Song of Solomon 1
1 The Song of songs, which is Solomon's.
Salomos Höga Visa.
2 Let him kiss me with the kisses of his mouth, for thy love is better than wine.
Han kysse mig med sins muns kyssande; ty din bröst äro ljufligare än vin;
3 Thine oils have a good fragrance. Thy name is oil poured forth. Therefore the virgins love thee.
Att man må lukta din goda salvo; ditt Namn är en utgjuten salva; derföre hafva pigorna dig kär.
4 Draw me, we will run after thee. The king has brought me into his chambers. We will be glad and rejoice in thee. We will make mention of thy love more than of wine. Rightly do they love thee.
Drag mig efter dig, så löpe vi; Konungen förde mig in uti sin kammar: Vi fröjde oss, och äre glade öfver dig; vi tänke uppå din bröst mer än uppå vin; de fromme älska dig.
5 I am black, but comely, O ye daughters of Jerusalem, as the tents of Kedar, as the curtains of Solomon.
Jag är svart, men ganska täck, I Jerusalems döttrar, såsom Kedars hyddor, såsom Salomos tapeter.
6 Look not upon me, because I am swarthy, because the sun has scorched me. My mother's sons were incensed against me. They made me keeper of the vineyards, but my own vineyard I have not kept.
Ser icke derefter, att jag så svart är; ty solen hafver bränt mig; mins moders barn vredgas emot mig. Man hafver satt mig till vingårdsvaktersko; men min vingård, den jag hade, bevarade jag icke.
7 Tell me, O thou whom my soul loves, where thou feed thy flock, where thou make it to rest at noon. For why should I be as she who is veiled beside the flocks of thy companions?
Säg mig du, den min själ älskar, hvar du beter, hvar du hvilar om middagen; att jag icke skall gå hit och dit, till dina stallbröders hjordar.
8 If thou know not, O thou fairest among women, go thy way forth by the footsteps of the flock, and feed thy kids beside the shepherds' tents.
Känner du dig icke, du dägeligasta ibland qvinnor, så gack uppå fårens fotspår, och bet din kid vid herdahusen.
9 I have compared thee, O my love, to a steed in Pharaoh's chariots.
Jag liknar dig, min kära, vid mitt resigtyg, vid Pharaos vagnar.
10 Thy cheeks are comely with plaits of hair, thy neck with strings of jewels.
Dina kinder stå ljufliga i spann, och din hals i kedjo.
11 We will make thee plaits of gold with studs of silver.
Vi vilje göra dig gyldene spann med silfdoppor.
12 While the king sat at his table, my spikenard sent forth its fragrance.
Då Konungen vände sig hit, gaf min nardus sina lukt.
13 My beloved is to me a bundle of myrrh that lies between my breasts.
Min vän är mig ett knippe af myrrham, det emellan min bröst hänger.
14 My beloved is to me a cluster of henna-flowers in the vineyards of En-gedi.
Min vän är mig en drufva Copher, uti de vingårdar i EnGedi.
15 Behold, thou are fair, my love, behold thou are fair. Thine eyes are doves.
Si, min kära, du äst dägelig; dägelig äst du, din ögon äro såsom dufvoögon.
16 Behold, thou are fair, my beloved, yea, pleasant. Also our couch is green.
Si, min vän, du äst dägelig och ljuflig; vår säng grönskas.
17 The beams of our house are cedars, our rafters are firs.
Vår hus bjelkar äro cedreträ; våre sparrar äro cypress.
