Psalms 80
1 Give ear, O Shepherd of Israel, thou who lead Joseph like a flock. Thou who sit above the cherubim, shine forth.
En Psalm Assaphs, om gyldene rosena, till att föresjunga. Hör, Israels Herde, du som leder Joseph såsom får; bete dig, du som sitter på Cherubim.
2 Stir up thy might before Ephraim and Benjamin and Manasseh, and come to save us.
Uppväck dina magt, du som för Ephraim, BenJamin och Manasse äst, och kom oss till hjelp.
3 Turn us again, O God, and cause thy face to shine, and we shall be saved.
Gud, tröst oss, och låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.
4 O Jehovah God of hosts, how long will thou be angry against the prayer of thy people?
Herre Gud Zebaoth, huru länge vill du vred vara öfver dins folks bön?
5 Thou have fed them with the bread of tears, and given them tears to drink in large measure.
Du spisar dem med tårars bröd, och skänker dem ett stort mått, fullt med tårar.
6 Thou make us hatred to our neighbors, and our enemies laugh among themselves.
Du lätst alla våra grannar banna oss, och våra fiendar bespotta oss.
7 Turn us again, O God of hosts, and cause thy face to shine, and we shall be saved.
Gud Zebaoth, tröst oss; låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.
8 Thou brought a vine out of Egypt. Thou drove out the nations, and planted it.
Du hafver hemtat ditt vinträ utur Egypten, och hafver fördrifvit Hedningarna, och planterat det.
9 Thou prepared place before it, and it took deep root, and filled the land.
Du hafver röjt vägen för thy, och låtit det väl rota sig, så att det hafver uppfyllt landet.
10 The mountains were covered with the shadow of it, and the boughs of it were like cedars of God.
Bergen äro med dess skugga öfvertäckte, och med dess qvistar Guds cedreträ.
11 It sent out its branches to the sea, and its shoots to the River.
Du hafver utsträckt dess qvistar intill hafvet, och dess telningar allt intill älfvena.
12 Why have thou broken down its walls, so that all those who pass by the way pluck it?
Hvi hafver du så sönderbrutit dess gård, att deraf rifver allt det som der framom går?
13 The boar out of the wood ravages it, and the wild beasts of the field feed on it.
De vildsvin hafva uppgräfvit det, och de vilddjur hafva afbitit det.
14 Turn again, we beseech thee, O God of hosts. Look down from heaven, and, behold, and visit this vine,
Gud Zebaoth, vänd dig dock; skåda neder af himmelen, och se härtill, och besök detta vinträt;
15 and the stock which thy right hand planted, and the branch that thou made strong for thyself.
Och håll det vid magt, som din högra hand planterat hafver, och det du dig stadeliga utvalt hafver.
16 It is burned with fire, it is cut down. They perish at the rebuke of thy countenance.
Se dertill, och straffat; att på det brännande och rifvande må en ände varda.
17 Let thy hand be upon the man of thy right hand, upon the son of man whom thou made strong for thyself,
Din hand beskydde dins högra hands folk, och de menniskor, som du dig stadeliga utvalt hafver;
18 so shall we not go back from thee. Revive thou us, and we will call upon thy name.
Så vilje vi intet ifrå dig vika. Låt oss lefva, så vilje vi åkalla ditt Namn.
19 Turn us again, O Jehovah God of hosts, cause thy face to shine, and we shall be saved.
Herre Gud Zebaoth, tröst oss. Låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.
