< Psalms 71 >
1 In thee, O Jehovah, do I take refuge. Let me never be put to shame.
Herre, jag förtröstar uppå dig, låt mig aldrig på skam komma.
2 Deliver me in thy righteousness, and rescue me. Bow down thine ear to me, and save me.
Fräls mig genom dina rättfärdighet, och hjelp mig ut; böj din öron till mig, och hjelp mig.
3 Be thou to me a rock of habitation to which I may continually resort. Thou have given commandment to save me, for thou are my rock and my fortress.
Var mig en stark tröst, dit jag alltid fly må, du som lofvat hafver att hjelpa mig; ty du äst min klippa och min borg.
4 Rescue me, O my God, out of the hand of a wicked man, out of the hand of an unrighteous and cruel man.
Min Gud, hjelp mig utu dens ogudaktigas hand, utu dens orättfärdigas och tyrannens hand.
5 For thou are my hope, O lord Jehovah, my trust from my youth.
Ty du äst min tillflykt, Herre, Herre; mitt hopp allt ifrå minom ungdom.
6 By thee I have been held up from the womb. Thou are he who took me out of my mother's bowels. My praise shall be continually of thee.
Uppå dig hafver jag förlåtit mig, allt ifrå moderlifvet; du hafver dragit mig utu mine moders lif; min berömmelse är alltid af dig.
7 I am as a wonder to many, but thou are my strong refuge.
Jag är för mångom ett vidunder; men du äst min starka tröst.
8 My mouth shall be filled with thy praise, and with thy honor all the day.
Låt min mun full vara af ditt lof och pris dagliga dags.
9 Cast me not off in the time of old age. Forsake me not when my strength fails.
Förkasta mig icke uti min ålderdom; öfvergif mig icke, när jag svag varder.
10 For my enemies speak concerning me, and those who watch for my soul take counsel together,
Ty mine fiender tala emot mig, och de som efter mina själ vakta, de rådslå tillhopa;
11 saying, God has forsaken him. Pursue and take him, for there is none to deliver.
Och säga: Gud hafver öfvergifvit honom; jager efter, och griper honom; ty der är ingen hjelpare.
12 O God, be not far from me. O my God, make haste to help me.
Gud, var icke långt borto ifrå mig; min Gud, skynda dig till att hjelpa mig.
13 Let them be put to shame and consumed who are adversaries to my soul. Let them be covered with reproach and dishonor who seek my hurt.
Skämme sig och förgås, de som emot mine själ äro; varde med skam och hån öfvertäckte, de som mitt värsta söka.
14 But I will hope continually, and will praise thee yet more and more.
Men jag vill alltid bida, och vill alltid föröka ditt lof.
15 My mouth shall tell of thy righteousness, of thy salvation all the day, for I know not the numbers.
Min mun skall förkunna dina rättfärdighet, dagliga dags dina salighet, den jag icke alla räkna kan.
16 I will come with the mighty acts of the lord Jehovah. I will make mention of thy righteousness, even of thine only.
Jag går i Herrans, Herrans kraft; jag prisar dina rättfärdighet, ja, din allena.
17 O God, thou have taught me from my youth, and I have declared thy wondrous works until now.
Gud, du hafver lärt mig af min ungdom; derföre förkunnar jag ännu din under.
18 Yea, even when I am old and gray headed, O God, forsake me not, until I have declared thy strength to a generation, thy might to everyone who is to come.
Ock förlåt mig icke, Gud, i ålderdomen, när jag grå varder; tilldess jag förkunnar din arm barnabarnom, och dina magt allom dem som komma skola.
19 Thy righteousness also, O God, is very high, thou who have done great things. O God, who is like thee?
Gud, din rättfärdighet är hög, du som stor ting gör. Gud, ho är dig lik?
20 Thou, who have shown us many and great troubles, will revive us again, and will bring us up again from the depths of the earth.
Ty du låter mig förfara mycken och stor ångest, och gör mig åter lefvande; och hemtar mig åter upp utu jordenes djup.
21 Increase thou my greatness, and turn again and comfort me.
Du gör mig ganska storan, och styrker mig igen.
22 I will also praise thee with the psaltery, even thy truth, O my God. To thee I will sing praises with the harp, O thou Holy One of Israel.
Så tackar jag ock dig med psaltarespel, för dina trofasthet, min Gud. Jag lofsjunger dig på harpor, du Helige i Israel.
23 My lips shall shout for joy when I sing praises to thee, and my soul, which thou have redeemed.
Mine läppar och min själ, som du förlöst hafver, äro glade, och lofsjunga dig.
24 My tongue also shall talk of thy righteousness all the day long. For they are put to shame, for they are confounded, who seek my hurt.
Ock talar min tunga dagliga dags om dina rättfärdighet; ty skämma måga sig, och på skam komma, de som mitt värsta söka.