< Psalms 69 >
1 Save me, O God, for the waters have come in to my soul.
För sångmästaren, efter "Liljor"; av David. Fräls mig, Gud; ty vattnen tränga mig inpå livet.
2 I sink in deep mire where there is no standing. I have come into deep waters, where the floods overflow me.
Jag har sjunkit ned i djup dy, där ingen botten är; jag har kommit i djupa vatten, och svallet vill fördränka mig.
3 I am weary with my crying. My throat is dried. My eyes fail while I wait for my God.
Jag har ropat mig trött, min strupe är förtorkad; mina ögon försmäkta av förbidan efter min Gud.
4 Those who hate me without a cause are more than the hairs of my head. Those who would cut me off, being my enemies wrongfully, are mighty. That which I took not away I have to restore.
Flera än håren på mitt huvud äro de som hata mig utan sak; många äro de som vilja förgöra mig, de som äro mina fiender utan skäl; vad jag icke har rövat, det måste jag gälda.
5 O God, thou know my foolishness, and my sins are not hid from thee.
Du, o Gud, känner min dårskap, och mina skulder äro icke förborgade för dig.
6 Let not those who wait for thee be put to shame through me, O lord Jehovah of hosts. Let not those who seek thee be brought to dishonor through me, O God of Israel.
Låt icke i mig dem komma på skam, som förbida dig, Herre, HERRE Sebaot; Låt icke i mig dem varda till blygd, som söka dig, du Israels Gud.
7 Because for thy sake I have borne reproach, shame has covered my face.
Ty för din skull bär jag smälek, för din skull höljer blygsel mitt ansikte;
8 I have become a stranger to my brothers, and an alien to my mother's sons.
främmande har jag blivit för mina bröder och en främling för min moders barn.
9 For the zeal of thy house has eaten me up, and the reproaches of those who reproach thee have fallen upon me.
Ty nitälskan för ditt hus har förtärt mig, och dina smädares smädelser hava fallit över mig.
10 When I wept in my soul with fasting, that was to my reproach.
Jag grät, ja, min själ grät under fasta, men det blev mig till smälek.
11 When I made sackcloth my clothing, I became a byword to them.
Jag klädde mig i sorgdräkt, men jag blev för dem ett ordspråk.
12 Those who sit in the gate talk of me, and I am the song of the drunkards.
Om mig tassla de, när de sitta i porten; i dryckeslag göra de visor om mig.
13 But as for me, my prayer is to thee, O Jehovah. In an acceptable time, O God, in the abundance of thy loving kindness, answer me in the truth of thy salvation.
Men jag kommer med min bön till dig, HERRE, i behaglig tid, genom din stora nåd, o Gud; svara mig i din frälsande trofasthet.
14 Deliver me out of the mire, and let me not sink. Let me be delivered from those who hate me, and out of the deep waters.
Rädda mig ur dyn, så att jag icke sjunker ned; låt mig bliva räddad från dem som hata mig och från de djupa vattnen.
15 Let not the water flood overwhelm me, nor let the deep swallow me up. And let not the pit shut its mouth upon me.
Låt icke vattensvallet fördränka mig eller djupet uppsluka mig; och låt ej graven tillsluta sitt gap över mig.
16 Answer me, O Jehovah, for thy loving kindness is good. According to the multitude of thy tender mercies turn thou to me,
Svara mig, HERRE, ty god är din nåd; vänd dig till mig efter din stora barmhärtighet.
17 and hide not thy face from thy servant, for I am in distress. Answer me speedily.
Fördölj icke ditt ansikte för din tjänare, ty jag är i nöd; skynda att svara mig.
18 Draw near to my soul, and redeem it. Ransom me because of my enemies.
Kom till min själ och förlossa henne; befria mig för mina fienders skull.
19 Thou know my reproach, and my shame, and my dishonor. My adversaries are all before thee.
Du känner min smälek, min skam och blygd; du ser alla mina ovänner.
20 Reproach has broken my heart, and I am full of heaviness. And I looked for some to take pity, but there was none, and for comforters, but I found none.
Smälek har krossat mitt hjärta, så att jag är vanmäktig; jag väntade på medlidande, men där var intet, och på tröstare, men jag fann ingen.
21 They also gave me gall for my food, and in my thirst they gave me vinegar to drink.
De gåvo mig galla att äta, och ättika att dricka, i min törst.
22 Let their table before them become a snare, and when they are in peace, a trap, and for a stumbling block, and for a retribution to them.
Må deras bord framför dem bliva till en snara och till ett giller, bäst de gå där säkra;
23 Let their eyes be darkened, so that they cannot see, and bow down their back continually.
må deras ögon förmörkas, så att de icke se; gör deras länder vacklande alltid.
24 Pour out thine indignation upon them, and let the fierceness of thine anger overtake them.
Gjut ut över dem din ogunst, och låt din vredes glöd hinna upp dem.
25 Let their habitation be desolate. Let none dwell in their tents.
Deras gård blive öde, ingen må finnas, som bor i deras hyddor,
26 For they persecute him whom thou have smitten, and they tell of the sorrow of those whom thou have wounded.
eftersom de förfölja dem som du själv har slagit och orda om huru de plågas, som du har stungit.
27 Add iniquity to their iniquity, and let them not come into thy righteousness.
Låt dem gå från missgärning till missgärning, och låt dem icke komma till din rättfärdighet.
28 Let them be blotted out of the book of life, and not be written with the righteous.
Må de utplånas ur de levandes bok och icke varda uppskrivna bland de rättfärdiga.
29 But I am poor and sorrowful. Let thy salvation, O God, set me up on high.
Men mig som är betryckt och plågad, mig skall din frälsning, o Gud, beskydda.
30 I will praise the name of God with a song, and will magnify him with thanksgiving,
Jag vill lova Guds namn med sång och upphöja honom med tacksägelse.
31 and it will please Jehovah better than an ox, or a bullock that has horns and hoofs.
Det skall behaga HERREN bättre än någon tjur, något offerdjur med horn och klövar.
32 The meek have seen it, and are glad. Ye who seek after God, let your heart live.
När de ödmjuka se det, skola de glädja sig; I som söken Gud, edra hjärtan skola leva.
33 For Jehovah hears the needy, and does not despise his prisoners.
Ty HERREN lyssnar till de fattiga och föraktar icke sina fångna.
34 Let heaven and earth praise him, the seas, and everything that moves therein.
Honom love himmelen och jorden, havet och allt vad som rör sig däri.
35 For God will save Zion, and build the cities of Judah. And they shall abide there, and have it in possession.
Ty Gud skall frälsa Sion, han skall bygga upp Juda städer; man skall bo i dem och besitta landet.
36 The seed also of his servants shall inherit it, and those who love his name shall dwell therein.
Hans tjänares barn skola få det till arvedel, och de som älska hans namn skola bo däri.