< Psalms 44 >

1 We have heard with our ears, O God, our fathers have told us, what work thou did in their days, in the days of old.
För sångmästaren; av Koras söner; en sång.
2 Thou drove out the nations with thy hand, but thou planted them. Thou afflicted the peoples, but thou spread them abroad.
Gud, med våra öron hava vi hört, våra fäder hava förtäljt därom för oss: om den gärning du gjorde i deras dagar, i forntidens dagar.
3 For they did not get the land in possession by their own sword, nor did their own arm save them, but thy right hand, and thine arm, and the light of thy countenance, because thou were favorable to them.
Det var du som med din hand utrotade hedningarna, men planterade dem; du fördärvade andra folk, men dem lät du utbreda sig.
4 Thou are my King, O God. Command deliverance for Jacob.
Ty icke med sitt svärd intogo de landet, och deras egen arm gav dem icke seger, utan din högra hand och din arm och ditt ansiktes ljus, ty du hade behag till dem.
5 Through thee we will push down our adversaries. Through thy name we will tread them under who rise up against us.
Du, densamme, är min konung, o Gud; så tillsäg nu Jakob seger.
6 For I will not trust in my bow, nor shall my sword save me.
Med din hjälp kunna vi stöta ned våra ovänner och i ditt namn förtrampa våra motståndare.
7 But thou have saved us from our adversaries, and have put them to shame who hate us.
Ty icke på min båge förlitar jag mig, och mitt svärd kan icke giva mig seger;
8 In God we have made our boast all the day long, and we will give thanks to thy name forever. (Selah)
nej, du giver oss seger över våra ovänner, och dem som hata oss låter du komma på skam.
9 But now thou have cast off, and brought us to dishonor, and go not forth with our armies.
Gud lova vi alltid, och ditt namn prisa vi evinnerligen. (Sela)
10 Thou make us to turn back from the adversary. And those who hate us take spoil for themselves.
Och dock har du nu förkastat oss och låtit oss varda till blygd, och du drager icke ut med våra härar.
11 Thou have made us like sheep for food, and have scattered us among the nations.
Du låter oss vika tillbaka för ovånnen, och de som hata oss taga sig byte.
12 Thou sell thy people for nothing, and have not increased by their price.
Du låter oss bliva uppätna såsom får, och bland hedningarna han du förstrött oss.
13 Thou make us a reproach to our neighbors, a scoffing and a derision to those who are round about us.
Du säljer ditt folk för ett ringa pris, stor är icke den vinst du har gjort därpå.
14 Thou make us a byword among the nations, a shaking of the head among the peoples.
Du låter oss bliva till smälek för våra grannar, till spott och hån för dem som bo omkring oss.
15 All the day long my dishonor is before me, and the shame of my face has covered me,
Du gör oss till ett ordspråk bland hedningarna, du låter folken skaka huvudet åt oss.
16 for the voice of him who reproaches and blasphemes, because of the enemy and the avenger.
Hela dagen är min smälek inför mig, och blygsel höljer mitt ansikte,
17 All this has come upon us, yet we have not forgotten thee, nor have we dealt falsely in thy covenant.
när jag hör smädarens och lastarens tal, när jag ser fienden och den hämndgirige.
18 Our heart is not turned back, nor have our steps declined from thy way,
Allt detta har kommit över oss, och vi hava dock icke förgätit dig, ej heller svikit ditt förbund.
19 that thou have greatly broken us in the place of jackals, and covered us with the shadow of death.
Våra hjärtan avföllo icke, och våra steg veko ej av ifrån din väg,
20 If we have forgotten the name of our God, or spread forth our hands to a strange god,
så att du därför har krossat oss i schakalers land och övertäckt oss med dödsskugga.
21 will not God search this out? For he knows the secrets of the heart.
Om vi hade förgätit vår Guds namn och uträckt våra händer till en främmande gud,
22 Yea, for thy sake we are killed all the day long. We are accounted as sheep for the slaughter.
månne icke Gud skulle hava utrannsakat det, han som känner hjärtats lönnligheter?
23 Awake, why do thou sleep, O Lord? Arise, cast not off forever.
Nej, för din skull varda vi dödade hela dagen och bliva aktade såsom slaktfår.
24 Why do thou hide thy face, and forget our affliction and our oppression?
Vakna upp; varför sover du, Herre? Vakna, förkasta oss icke för alltid.
25 For our soul is bowed down to the dust; our body clings to the ground.
Varför döljer du ditt ansikte och förgäter vårt lidande och trångmål?
26 Rise up for our help, and redeem us for thy loving kindness' sake.
Se, vår själ är nedböjd i stoftet, vår kropp ligger nedtryckt till jorden. Stå upp till vår hjälp, och förlossa oss för din nåds skull.

< Psalms 44 >