< Joel 2 >

1 Blow ye the trumpet in Zion, and sound an alarm in my holy mountain. Let all the inhabitants of the land tremble. For the day of Jehovah comes, for it is near at hand,
Blåser med basuner i Zion, roper på mino helgo berge, darrer, alle landsens inbyggare; ty Herrans dag kommer, och är hardt när;
2 a day of darkness and gloominess, a day of clouds and thick darkness, as the dawn spreads upon the mountains, a great people and a strong, there has not ever been the like, nor shall be any more after them, even to the years of many generations.
En mörk dag, en bister dag, en mulen dag, och dimbog dag, lika som morgonrodnen utbreder sig öfver bergen; nämliga ett stort och mägtigt folk; hvilkets like tillförene icke varit hafver, och härefter icke varda skall i evig tid.
3 A fire devours before them, and behind them a flame burns. The land is as the garden of Eden before them, and behind them a desolate wilderness. Yea, and none has escaped them.
För honom går en förtärande eld, och efter honom en brinnande låge; landet är för honom lika som en lustgård; men efter honom lika som en vild öken, och ingen skall undslippa honom.
4 The appearance of them is as the appearance of horses, and as horsemen, so do they run.
De äro till seende såsom hästar, och ränna såsom resenärer.
5 They leap like the noise of chariots on the tops of the mountains, like the noise of a flame of fire that devours the stubble, as a strong people set in battle array.
De springa ofvanpå bergen, lika som der vagnar bullrade, och såsom en låge dånar i halm, såsom ett mägtigt folk, som till strids rustadt är.
6 At their presence the peoples are in anguish; all faces have grown pale.
Folken skola förskräcka sig för honom; all ansigte äro så blek som lerpottor.
7 They run like mighty men. They climb the wall like men of war, and they march each one on his ways. And they do not break their ranks.
De skola löpa såsom hjeltar, och bestiga murarna såsom krigsmän; hvar och en skall draga rätt fram, och intet försumma sig.
8 Neither does one push another. They march each one in his path, and they burst through the weapons, and do not break off.
Ingen skall hindra den andra, utan hvar och en skall gå i sin orden; och när de storma och infalla, skola de intet såre varda.
9 They leap upon the city. They run upon the wall. They climb up into the houses. They enter in at the windows like a thief.
De skola rida omkring i stadenom, löpa på murarna, och stiga in uti husen; och såsom en tjuf infalla genom fenstren.
10 The earth quakes before them. The heavens tremble. The sun and the moon are darkened, and the stars withdraw their shining.
För honom darrar landet, och himmelen bäfvar; sol och måne varda mörk, och stjernorna förhålla sitt sken;
11 And Jehovah utters his voice before his army, for his camp is very great. For he is strong who executes his word. For the day of Jehovah is great and very fearful, and who can abide it?
Ty Herren skall låta gå sin dunder för sinom här; ty hans här är ganska stor och mägtig; han skall uträtta hans befallning; ty Herrans dag är stor, och fast förskräckelig; ho kan lida honom?
12 Yet even now, says Jehovah, turn ye to me with all your heart, and with fasting, and with weeping, and with mourning.
Så säger nu Herren: Vänder eder till mig af allt hjerta, med fastande, med gråtande, och med sörjande.
13 And rend your heart, and not your garments, and turn to Jehovah your God, for he is gracious and merciful, slow to anger, and abundant in loving kindness, and relents of the evil.
Rifver edor hjerta, och icke edor kläder, och vänder eder till Herran, edar Gud; ty han är nådelig, barmhertig, tålig, och af stor mildhet, och låter sig snart ångra straffet.
14 Who knows whether he will not turn and relent, and leave a blessing behind him, even a meal offering and a drink offering to Jehovah your God?
Ho vet, han förbarmar sig ju ännu och efter sitt straff nåde beviser, till spisoffer och drickoffer Herranom edrom Gudi.
15 Blow the trumpet in Zion. Sanctify a fast. Call a solemn assembly.
Blåser med basun i Zion; helger ena fasto; kaller menigheten tillhopa.
16 Gather the people. Sanctify the assembly. Assemble the old men. Gather the sons, and those who suck the breasts. Let the bridegroom go forth from his chamber, and the bride out of her closet.
Församler folket, helger församlingena; sammankaller de äldsta, hafver de unga barn och däggobarn tillsammans; brudgummen gånge utu sinom kammar, och bruden utu sitt mak.
17 Let the priests, the ministers of Jehovah, weep between the porch and the altar, and let them say, Spare thy people, O Jehovah, and do not give thy heritage to reproach, that the nations should rule over them. Why should they say among the peoples, Where is their God?
Låter Presterna, Herrans tjenare, gråta emellan förhuset och altaret, och säga: Herre, skona dino folke, och låt icke din arfvedel till skam varda, så att Hedningarna få råda öfver dem; hvi vill du låta säga ibland folken: Hvar är nu deras Gud?
18 Then Jehovah was jealous for his land, and had pity on his people.
Så skall då Herren hafva nit om sitt land, och skona sino folke.
19 And Jehovah answered and said to his people, Behold, I will send you grain, and new wine, and oil, and ye shall be satisfied therewith. And I will no more make you a reproach among the nations.
Och Herren skall svara, och säga till sitt folk: Si, jag skall sända eder korn, must och oljo tillfyllest, så att I skolen deraf nog hafva; och skall icke mer låta eder på skam komma ibland Hedningarna.
20 But I will remove the northern army far off from you, and will drive it into a land barren and desolate, its forepart into the eastern sea, and its rear part into the western sea. And its stench shall come up, and its foul odor shall come up, because it has done great things.
Och skall jaga dem af nordan långt bort ifrån eder, och drifva honom bort uti ett torrt och öde land; nämliga hans ansigte bort emot hafvet österut, och hans ända bort emot yttersta hafvet; han skall ruttna och lukta för sina högfärds skull.
21 Fear not, O land. Be glad and rejoice, for Jehovah has done great things.
Frukta dig intet, du land, utan gläd dig, och var vid ett godt mod; ty Herren kan ock göra mägtig ting.
22 Be not afraid, ye beasts of the field, for the pastures of the wilderness spring, for the tree bears its fruit, the fig tree and the vine yield their strength.
Frukter eder intet, I djur på markene; ty boningarna i öknene skola grönskas, och trän bära sin frukt, och fikonaträn och vinträn skola väl bära.
23 Be glad then, ye sons of Zion, and rejoice in Jehovah your God, for he gives you the former rain in just measure, and he causes the rain to come down for you, the former rain and the latter rain, in the first month.
Och I Zions barn, fröjder eder, och varer glade i Herranom, edrom Gud, den eder nådeligit regn gifver, och sänder eder neder morgonregn och aftonregn, såsom tillförene;
24 And the floors shall be full of wheat, and the vats shall overflow with new wine and oil.
Att ladorna varda fulla med korn, och presserna öfverflödighet af must och oljo hafva skola.
25 And I will restore to you the years that the locust, the canker-worm, and the caterpillar, and the palmer-worm has eaten-my great army which I sent among you.
Och jag skall gifva eder de åren igen, som gräshoppor, flogmatkar, lus och gräsmatkar, som min stora här voro, den jag ibland eder sände, uppätit hafva;
26 And ye shall eat in plenty and be satisfied. And shall praise the name of Jehovah your God, who has dealt wondrously with you. And my people shall never be put to shame.
Att I skolen hafva nog till att äta, och prisa Herrans edars Guds Namn, den ibland eder under gjort hafver; och mitt folk skall icke mer till skam varda.
27 And ye shall know that I am in the midst of Israel, and that I am Jehovah your God, and there is none else. And my people shall never be put to shame.
Och I skolen förnimma, att jag är midt ibland Israel, och att jag är Herren, edar Gud, och ingen mer; och mitt folk skall icke mer till skam varda.
28 And it shall come to pass afterward, that I will pour out my Spirit upon all flesh, and your sons and your daughters shall prophesy. Your old men shall dream dreams. Your young men shall see visions.
Och derefter skall jag utgjuta min Anda öfver allt kött, och edra söner och döttrar skola prophetera; edre äldste skola hafva drömmar, och edre ynglingar skola se syner.
29 And also I will pour out my Spirit upon the servants and upon the handmaids in those days.
Och vill jag på den tiden utgjuta min Anda, både öfver tjenare och tjenarinnor;
30 And I will show wonders in the heavens and in the earth, blood, and fire, and pillars of smoke.
Och skall gifva undertecken i himmelen och på jordene, nämliga blod, eld och rökdamb.
31 The sun shall be turned into darkness, and the moon into blood, before the great and wonderful day of Jehovah comes.
Solen skall förvandlad varda uti mörker, och månen uti blod, förr än den store och förskräckelige Herrans dag kommer.
32 And it shall come to pass, that whoever shall call on the name of Jehovah shall be saved. For in mount Zion and in Jerusalem there shall be those who escape, as Jehovah has said, and among the remnant those whom Jehovah calls.
Och det skall ske: Ho som helst Herrans Namn åkallandes varder, han skall frälst varda; ty på Zions berg och i Jerusalem skall en salighet vara, såsom Herren sagt hafver, och när de andra qvarblefna, de Herren kallandes varder.

< Joel 2 >