Acts 17
1 Now after passing through Amphipolis and Apollonia, they came to Thessalonica where there was a synagogue of the Jews.
Och de foro över Amfipolis och Apollonia och kommo så till Tessalonika. Där hade judarna en synagoga;
2 And according to Paul's custom, he went in to them, and for three sabbaths he discoursed with them from the scriptures,
i den gick Paulus in, såsom hans sed var. Och under tre sabbater talade han där med dem, i det han utgick ifrån skrifterna
3 explaining and pointing out that it was necessary for the Christ to suffer, and to rise from the dead, and, This Jesus, whom I proclaim to you, is the Christ.
och utlade dem och bevisade att Messias måste lida och uppstå från de döda; och han sade: "Denne Jesus som jag förkunnar för eder är Messias."
4 And some of them were persuaded, and joined with Paul and Silas, and of the devout Greeks a great quantity, and of the prominent women not a few.
Och några av dem läto övertyga sig och slöto sig till Paulus och Silas; så gjorde ock en stor hop greker som "fruktade Gud", likaså ganska många av de förnämsta kvinnorna.
5 But the disobedient Jews having taken along certain evil men of the marketplaces, and having gathered a mob, were rioting the city. And having stood by the house of Jason, they sought to bring them out to the populace.
Då grepos judarna av nitälskan och togo med sig allahanda dåligt folk ifrån gatan och ställde till folkskockning och oroligheter i staden och trängde fram mot Jasons hus och ville draga dem ut inför folket.
6 And not having found them, they dragged Jason and some brothers to the city rulers, shouting, The men who have agitated the world, these are present here also,
Men när de icke funno dem, släpade de Jason och några av bröderna inför stadens styresmän och ropade: "Dessa män, som hava uppviglat hela världen, hava nu också kommit hit;
7 whom Jason has received. And all these men are acting against the decrees of Caesar, asserting another man to be king, Jesus.
och Jason har tagit emot dem i sitt hus. De göra alla tvärtemot kejsarens påbud och säga att en annan, en som heter Jesus, är konung.
8 And they disturbed the multitude and the city rulers when they heard these things.
Så väckte de oro bland folket och hos stadens styresmän, när de hörde detta.
9 And after taking bond from Jason and the other men, they released them.
Dessa läto då Jason och de andra ställa borgen för sig och släppte dem därefter lösa.
10 And the brothers straightaway sent both Paul and Silas away through the night to Berea, who, when they arrived, went into the synagogue of the Jews.
Men strax om natten blevo Paulus och Silas av bröderna sända åstad till Berea. Och när de hade kommit dit, gingo de till judarnas synagoga.
11 But these were more noble than those in Thessalonica, who received the word with all willingness, examining the scriptures daily, if it has these things this way.
Dessa voro ädlare till sinnes än judarna i Tessalonika; de togo emot ordet med all villighet och rannsakade var dag skrifterna, för att se om det förhölle sig såsom nu sades.
12 Indeed therefore many of them believed, also of the prominent Greek women, and of men, not a few.
Många av dem kommo därigenom till tro, likaså ganska många ansedda grekiska kvinnor och jämväl män.
13 But when the Jews of Thessalonica also learned that the word of God was proclaimed by Paul at Berea, they came there also, agitating the crowds.
Men när judarna i Tessalonika fingo veta att Guds ord förkunnades av Paulus också i Berea, kommo de dit och uppviglade också där folket och väckte oro bland dem.
14 But then straightaway the brothers sent Paul away to go as far as to the sea, but both Silas and Timothy remained there.
Strax sände då bröderna Paulus åstad ända ned till havet, men både Silas och Timoteus stannade kvar på platsen.
15 And those who brought Paul led him as far as Athens. And after taking a command for Silas and Timothy, that they should come to him quickly, they departed.
De som ledsagade Paulus förde honom vidare till Aten och foro så därifrån tillbaka, med bud till Silas och Timoteus att dessa med det snaraste skulle komma till honom.
16 But while Paul waited for them in Athens, his spirit was aroused within him, seeing the city being completely idolatrous.
Men, Paulus nu väntade på dem i Aten, upprördes han i sin ande, när han såg huru uppfylld staden var med avgudabilder.
17 Indeed therefore he was discoursing in the synagogue with the Jews, and with those who worship, and in the marketplace every day with those who happened by.
Han höll därför i synagogan samtal med judarna och med dem som "fruktade Gud", så ock på torget, var dag, med dem som han träffade där
18 And also some of the Epicurean and Stoic philosophers encountered him. And some said, Whatever does this babbler want to say? But others, He seems to be a proclaimer of strange deities, because he brought the good news-Jesus and the resurrection.
Också några filosofer, dels av epikuréernas skola, dels av stoikernas, gåvo sig i ordskifte med honom. Och somliga sade: "Vad kan väl denne pratmakare vilja säga?" Andra åter: "Han tyckes vara en förkunnare av främmande gudar." De evangelium om Jesus och om uppståndelsen.
19 And having taken him, they brought him to the Areopagus, saying, Can we understand what this new doctrine is, being spoken by thee?
Och de grepo honom och förde honom till Areopagen och sade: "Kunna vi få veta vad det är för en ny lära som du förkunnar?
20 For thou bring some surprising things to our ears. Therefore, we want to know whatever these things aim to be.
Ty det är förunderliga ting som du talar oss i öronen. Vi vilja nu veta vad detta skall betyda."
21 Now all the Athenians, and the foreigners who dwell alien there, were at leisure in nothing else, than to tell or to hear something new.
Det var nämligen så med alla atenare, likasom ock med de främlingar som hade bosatt sig bland dem, att de icke hade tid och håg för annat än att tala om eller höra på något nytt för dagen.
22 And having stood in the middle of the Areopagus, Paul said, Athenian men, I perceive you as deity-fearing in all things.
Då trädde Paulus fram mitt på Areopagen och sade: "Atenare, jag ser av allting att I ären mycket ivriga gudsdyrkare.
23 For, passing through and examining your religious objects, I also found an altar on which had been engraved, TO AN UNKNOWN GOD. Whom therefore ye worship unknowingly, him I proclaim to you.
Ty medan jag har gått omkring och betraktat edra helgedomar, har jag ock funnit ett altare med den inskriften: 'Åt en okänd Gud.' Om just detta väsende, som I sålunda dyrken utan att känna det, är det jag nu kommer med budskap till eder.
24 The God who made the world and all things in it, he, being Lord of heaven and earth, dwells not in temples made with hands,
Den Gud som har gjort världen och allt vad däri är, han som är Herre över himmel och jord, han bor icke i tempel som äro gjorda med händer,
25 nor is he served by the hands of men, as needing anything, since he himself gives to all life, and breath, with all things.
ej heller låter han betjäna sig av människohänder, såsom vore han i behov av något, han som själv åt alla giver liv, anda och allt.
26 And he made from one blood every nation of men to dwell upon all the face of the earth, having determined prescribed times, and the limits of their occupancy,
Och han har skapat människosläktets alla folk, alla från en enda stamfader, till att bosätta sig utöver hela jorden; och han har fastställt för dem bestämda tider och utstakat de gränser inom vilka de skola bo --
27 to search for the Lord, if indeed perhaps they might grope for him and find him, although being not far from each one of us.
detta för att de skola söka Gud, om de till äventyrs skulle kunna treva sig fram till honom och finna honom; fastän han ju icke är långt ifrån någon enda av oss.
28 For in him we live, and move, and exist, as also some of the performers from you have said, For of him we are also offspring.
Ty i honom är det som vi leva och röra oss och äro till, såsom ock några av edra egna skalder hava sagt: 'Vi äro ju ock av hans släkt.'
29 Being therefore offspring of God, we ought not think the Divine to be like gold, or silver, or stone handiwork of the skill and thought of man.
Äro vi nu av Guds släkt, så böra vi icke mena att gudomen är lik någonting av guld eller silver eller sten, något som är danat genom mänsklig konst och uppfinning.
30 Indeed therefore having overlooked the times of ignorance, God now commands for all men everywhere to repent.
Med sådana okunnighetens tider har Gud hittills haft fördrag, men nu bjuder han människorna att de alla allestädes skola göra bättring.
31 Because he appointed a day during which he is going to judge the world in righteousness by a man whom he appointed, having provided assurance to all men because he raised him from the dead.
Ty han har fastställt en dag då han skall 'döma världen med rättfärdighet', genom en man som han har bestämt därtill; och han har åt alla givit en bekräftelse härpå, i det att han har låtit honom uppstå från de döda."
32 But when they heard the resurrection of the dead, of course they mocked, but others said, We will hear thee again about this.
När de hörde talas om att "uppstå från de döda", drevo somliga gäck därmed, andra åter sade: "Vi vilja höra dig tala härom ännu en gång."
33 And so Paul departed from among them.
Med detta besked gick Paulus bort ifrån dem.
34 But some men, having joined with him, believed, among whom was also Dionysius the Areopagite, and a woman named Damaris, and others with them.
Dock slöto sig några män till honom och kommo till tro. Bland dessa var Dionysius, han som tillhörde Areopagens domstol, så ock en kvinna vid namn Damaris och några andra jämte dem.
