< 2 Chronicles 21 >
1 And Jehoshaphat slept with his fathers, and was buried with his fathers in the city of David. And Jehoram his son reigned in his stead.
Och Josaphat af somnade med sina fäder, och vardt begrafven när sina fader uti Davids stad; och hans son Joram vardt Konung i hans stad.
2 And he had brothers, the sons of Jehoshaphat: Azariah, and Jehiel, and Zechariah, and Azariah, and Michael, and Shephatiah. All these were the sons of Jehoshaphat king of Israel.
Och han hade bröder, Josaphats söner, Asaria, Jehiel, Zacharia, Asaria, Michael, och SephatJa; desse voro alle Josaphats, Juda Konungs, barn.
3 And their father gave them great gifts, of silver, and of gold, and of precious things, with fortified cities in Judah. But the kingdom he gave to Jehoram, because he was the firstborn.
Och deras fader gaf dem myckna gåfvor i silfver, guld och klenodier, med fasta städer i Juda; men riket gaf han Joram; ty han var den förstfödde.
4 Now when Jehoram was risen up over the kingdom of his father, and had strengthened himself, he killed all his brothers with the sword, and also various of the rulers of Israel.
Då nu Joram uppkom öfver sins faders rike, och vardt dess mägtig, drap han alla sina bröder med svärd, dertill ock somliga af de öfverstar i Israel.
5 Jehoram was thirty-two years old when he began to reign, and he reigned eight years in Jerusalem.
Tu och tretio år gammal var Joram, då han vardt Konung; och regerade åtta år i Jerusalem.
6 And he walked in the way of the kings of Israel, as did the house of Ahab, for he had the daughter of Ahab to wife. And he did that which was evil in the sight of Jehovah.
Och vandrade uti Israels Konungars väg, såsom Achabs hus gjort hade; förty Achabs dotter var hans hustru; och han gjorde hvad Herranom illa behagade.
7 However Jehovah would not destroy the house of David, because of the covenant that he had made with David, and as he promised to give a lamp to him and to his sons always.
Men Herren ville icke förderfva Davids hus, för det förbunds skull, som han med David gjort hade, såsom han sagt hade, att gifva honom ena lykto, och hans barnom i alla dagar.
8 In his days Edom revolted from under the hand of Judah, and made a king over themselves.
I hans tid föllo de Edomeer af ifrå Juda, och gjorde öfver sig en Konung.
9 Then Jehoram passed over with his captains, and all his chariots with him. And he rose up by night, and smote the Edomites that encompassed him around, and the captains of the chariots.
Förty Joram var ditöfver dragen med sina öfverstar, och alla vagnarna med honom; och hade varit uppe om nattena, och slagit de Edomeer allt omkring sig, och öfverstarna för vagnarna.
10 So Edom revolted from under the hand of Judah to this day. Then Libnah revolted at the same time from under his hand because he had forsaken Jehovah, the God of his fathers.
Derföre föllo de Edomeer af ifrå Juda, allt intill denna dag. På samma tiden föll ock Libna ifrå honom; ty han öfvergaf Herran sina fäders Gud.
11 Moreover he made high places in the mountains of Judah, and made the inhabitants of Jerusalem to play the harlot, and led Judah astray.
Gjorde han ock höjder på bergen i Juda, och kom dem i Jerusalem till horeri, och förförde Juda.
12 And there came a writing to him from Elijah the prophet, saying, Thus says Jehovah, the God of David thy father, Because thou have not walked in the ways of Jehoshaphat thy father, nor in the ways of Asa king of Judah,
Men en skrifvelse kom till honom ifrå den Propheten Elia, så lydandes: Detta säger Herren dins faders Davids Gud: Derföre, att du icke vandrat hafver uti dins faders Josaphats vägar, icke heller i Asa, Juda Konungs, vägar;
13 but have walked in the way of the kings of Israel, and have made Judah and the inhabitants of Jerusalem to play the harlot, like the house of Ahab did, and also have slain thy brothers of thy father's house who were better than thyself,
Utan du vandrar uti Israels Konungars väg, och kommer Juda och dem i Jerusalem till horeri, efter Achabs hus horeri; och hafver dertill dräpit dina bröder af dins faders hus, som bättre voro än du;
14 behold, Jehovah will smite thy people with a great plague, and thy sons, and thy wives, and all thy substance.
Si, Herren skall slå dig med en stor plågo på ditt folk, på din barn, på dina hustrur, och uppå alla dina ägodelar.
15 And thou shall have great sickness by disease of thy bowels until thy bowels fall out by reason of the sickness, day by day.
Och du skall få mycken sjukdom uti dina inelfver, tilldess att dina inelfver skola för sjukdoms skull utgå dag frå dag.
16 And Jehovah stirred up against Jehoram the spirit of the Philistines, and of the Arabians who are beside the Ethiopians.
Alltså uppväckte Herren emot Joram de Philisteers anda, och de Arabers, som ligga vid Ethiopien.
17 And they came up against Judah, and broke into it, and carried away all the substance that was found in the king's house, and his sons also, and his wives, so that there has not been left a son to him, except Jehoahaz, the youngest of his sons.
Och de drogo upp till Juda, och förstörde det, och förde bort alla håfvor, som för handene voro i Konungshusena; dertill hans söner och hans hustrur, så att honom blef ingen son qvar, förutan Joahas, hans yngste son.
18 And after all this Jehovah smote him in his bowels with an incurable disease.
Och efter allt detta plågade Herren honom i hans inelfver med en sådana sjukdom, som icke stod till botandes.
19 And it came to pass, in process of time, at the end of two years, that his bowels fell out because of his sickness, and he died of severe diseases. And his people made no burning for him like the burning of his fathers.
Och som det nu varade dag frå dag, och då tu års tid förgången var, gingo hans inelfver ut af honom med hans sjukdom; och han blef död af ondom sjukdom; och de gjorde intet brännande öfver honom, såsom de hans fäder gjort hade.
20 He was thirty-two years old when he began to reign, and he reigned in Jerusalem eight years. And he departed without being wanted. And they buried him in the city of David, but not in the sepulchers of the kings.
Tu och tretio år gammal var han, då han vardt Konung, och regerade i åtta år i Jerusalem, och vandrade så, att det icke mycket dogde; och de begrofvo honom i Davids stad; dock icke ibland Konungsgrifterna.