Psalmen 51
1 Een psalm van David, voor den opperzangmeester. Toen de profeet Nathan tot hem was gekomen, nadat hij tot Bathseba was ingegaan. Wees mij genadig, o God! naar Uw goedertierenheid; delg mijn overtreding uit, naar de grootheid Uwer barmhartigheden.
För sångmästaren; en psalm av David,
2 Was mij wel van mijn ongerechtigheid, en reinig mij van mijn zonde.
när profeten Natan kom till honom, då han hade gått in till Bat-Seba.
3 Want ik ken mijn overtredingen, en mijn zonde is steeds voor mij.
Gud, var mig nådig efter din godhet, utplåna mina överträdelser efter din stora barmhärtighet.
4 Tegen U, U alleen, heb ik gezondigd, en gedaan, dat kwaad is in Uw ogen; opdat Gij rechtvaardig zijt in Uw spreken, en rein zijt in Uw richten.
Två mig väl från min missgärning, och rena mig från synd.
5 Zie, ik ben in ongerechtigheid geboren, en in zonde heeft mij mijn moeder ontvangen.
Ty jag känner mina överträdelser, och min synd är alltid inför mig.
6 Zie, Gij hebt lust tot waarheid in het binnenste, en in het verborgene maakt Gij mij wijsheid bekend.
Mot dig allena har jag syndat och gjort vad ont är i dina ögon; på det att du må finnas rättfärdig i dina ord och rättvis i dina domar.
7 Ontzondig mij met hysop, en ik zal rein zijn; was mij, en ik zal witter zijn dan sneeuw.
Se, i synd är jag född, och i synd har min moder avlat mig.
8 Doe mij vreugde en blijdschap horen; dat de beenderen zich verheugen, die Gij verbrijzeld hebt.
Du har ju behag till sanning i hjärtegrunden; så lär mig då vishet i mitt innersta.
9 Verberg Uw aangezicht van mijn zonden, en delg uit al mijn ongerechtigheden.
Skära mig med isop, så att jag varder ren; två mig, så att jag bliver vitare än snö.
10 Schep mij een rein hart, o God! en vernieuw in het binnenste van mij een vasten geest.
Låt mig förnimma fröjd och glädje, låt de ben som du har krossat få fröjda sig.
11 Verwerp mij niet van Uw aangezicht, en neem Uw Heiligen Geest niet van mij.
Vänd bort ditt ansikte från mina synder, och utplåna alla mina missgärningar.
12 Geef mij weder de vreugde Uws heils; en de vrijmoedige geest ondersteune mij.
Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta, och giv mig på nytt en frimodig ande.
13 Zo zal ik den overtreders Uw wegen leren; en de zondaars zullen zich tot U bekeren.
Förkasta mig icke från ditt ansikte, och tag icke din helige Ande ifrån mig.
14 Verlos mij van bloedschulden, o God, Gij, God mijns heils! zo zal mijn tong Uw gerechtigheid vrolijk roemen.
Låt mig åter få fröjdas över din frälsning, och uppehåll mig med villighetens ande.
15 Heere, open mijn lippen, zo zal mijn mond Uw lof verkondigen.
Då skall jag lära överträdarna dina vägar, och syndarna skola omvända sig till dig.
16 Want Gij hebt geen lust tot offerande, anders zou ik ze geven; in brandofferen hebt Gij geen behagen.
Rädda mig undan blodstider, Gud, du min frälsnings Gud, så skall min tunga jubla över din rättfärdighet.
17 De offeranden Gods zijn een gebroken geest; een gebroken en verslagen hart zult Gij, o God! niet verachten.
Herre, upplåt mina läppar, så att min mun kan förkunna ditt lov.
18 Doe wel bij Sion naar Uw welbehagen; bouw de muren van Jeruzalem op.
Ty du har icke behag till offer, eljest skulle jag giva dig sådana; till brännoffer har du icke lust.
19 Dan zult Gij lust hebben aan de offeranden der gerechtigheid, aan brandoffer en een offer, dat gans verteerd wordt; dan zullen zij varren offeren op Uw altaar.
Det offer som behagar Gud är en förkrossad ande; ett förkrossat och bedrövat hjärta skall du, Gud, icke förakta. Gör väl mot Sion i din nåd, bygg upp Jerusalems murar. Då skall du undfå rätta offer, som behaga dig, brännoffer och heloffer; då skall man offra tjurar på ditt altare.
