Psalmen 119
1 Aleph. Welgelukzalig zijn de oprechten van wandel, die in de wet des HEEREN gaan.
Saliga äro de vilkas väg är ostrafflig, de som vandra efter HERRENS lag.
2 Welgelukzalig zijn zij, die Zijn getuigenissen onderhouden, die Hem van ganser harte zoeken;
Saliga äro de som taga hans vittnesbörd i akt, de som av allt hjärta söka honom,
3 Ook geen onrecht werken, maar wandelen in Zijn wegen.
de som icke göra vad orätt är, utan vandra på hans vägar.
4 HEERE! Gij hebt geboden, dat men Uw bevelen zeer bewaren zal.
Du har givit befallningar, för att de skola hållas med all flit.
5 Och, dat mijn wegen gericht werden, om Uw inzettingen te bewaren!
O att mina vägar vore rätta, så att jag hölle dina stadgar!
6 Dan zou ik niet beschaamd worden, wanneer ik merken zou op al Uw geboden.
Då skulle jag icke komma på skam, när jag skådade på alla dina bud.
7 Ik zal U loven in oprechtheid des harten, als ik de rechten Uwer gerechtigheid geleerd zal hebben.
Jag vill tacka dig av uppriktigt hjärta, när jag får lära din rättfärdighets rätter.
8 Ik zal Uw inzettingen bewaren; verlaat mij niet al te zeer.
Dina stadgar vill jag hålla; övergiv mig icke så helt och hållet.
9 Beth. Waarmede zal de jongeling zijn pad zuiver houden? Als hij dat houdt naar Uw woord.
Huru skall en yngling bevara sin väg obesmittad? När han håller sig efter ditt ord.
10 Ik zoek U met mijn gehele hart, laat mij van Uw geboden niet afdwalen.
Jag söker dig av allt mitt hjärta; låt mig icke fara vilse från dina bud.
11 Ik heb Uw rede in mijn hart verborgen, opdat ik tegen U niet zondigen zou.
Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta, för att jag icke skall synda mot dig.
12 HEERE! Gij zijt gezegend; leer mij Uw inzettingen.
Lovad vare du, HERRE! Lär mig dina stadgar.
13 Ik heb met mijn lippen verteld al de rechten Uws monds.
Med mina läppar förtäljer jag alla din muns rätter.
14 Ik ben vrolijker in den weg Uwer getuigenissen, dan over allen rijkdom.
Jag fröjdar mig över dina vittnesbörds väg såsom över alla skatter.
15 Ik zal Uw bevelen overdenken, en op Uw paden letten.
Jag vill begrunda dina befallningar och skåda på dina stigar.
16 Ik zal mijzelven vermaken in Uw inzettingen; Uw woord zal ik niet vergeten.
Jag har min lust i dina stadgar, jag förgäter icke ditt ord.
17 Gimel. Doe wel bij Uw knecht, dat ik leve en Uw woord beware.
Gör väl mot din tjänare, så att jag får leva, då vill jag hålla ditt ord.
18 Ontdek mijn ogen, dat ik aanschouwe de wonderen van Uw wet.
Öppna mina ögon, så att jag kan skåda undren i din lag.
19 Ik ben een vreemdeling op de aarde, verberg Uw geboden voor mij niet.
Jag är en främling på jorden; fördölj icke dina bud för mig.
20 Mijn ziel is verbroken vanwege het verlangen naar Uw oordelen te aller tijd.
Min själ är sönderkrossad av ständig trängtan efter dina rätter.
21 Gij scheldt de vervloekte hovaardigen, die van Uw geboden afdwalen.
Du näpser de fräcka, de förbannade, dem som fara vilse från dina bud.
22 Wentel van mij versmaadheid en verachting, want ik heb Uw getuigenissen onderhouden.
Tag bort ifrån mig smälek och förakt, ty jag tager i akt dina vittnesbörd.
23 Als zelfs de vorsten zittende tegen mij gesproken hebben, heeft Uw knecht Uw inzettingen betracht.
Ja, furstar sitta och lägga råd mot mig, men din tjänare begrundar dina stadgar;
24 Ook zijn Uw getuigenissen mijn vermakingen, en mijn raadslieden.
ja, dina vittnesbörd äro min lust, de äro mina rådgivare.
25 Daleth. Mijn ziel kleeft aan het stof; maak mij levend naar Uw woord.
Min själ ligger nedtryckt i stoftet; behåll mig vid liv efter ditt ord.
26 Ik heb U mijn wegen verteld, en Gij hebt mij verhoord; leer mij Uw inzettingen.
Jag förtäljde om mina vägar, och du svarade mig; lär mig dina stadgar.
27 Geef mij den weg Uwer bevelen te verstaan, opdat ik Uw wonderen betrachte.
Lär mig att förstå dina befallningars väg, så vill jag begrunda dina under.
28 Mijn ziel druipt weg van treurigheid; richt mij op naar Uw woord.
Min själ gråter av bedrövelse; upprätta mig efter ditt ord.
29 Wend van mij den weg der valsheid, en verleen mij genadiglijk Uw wet.
Låt lögnens väg vara fjärran ifrån mig, och förunna mig din undervisning.
30 Ik heb verkoren den weg der waarheid, Uw rechten heb ik mij voorgesteld.
Jag har utvalt sanningens väg, dina rätter har jag ställt framför mig.
31 Ik kleef vast aan Uw getuigenissen; o HEERE! beschaam mij niet.
Jag håller mig till dina vittnesbörd; HERRE, låt mig icke komma på skam.
32 Ik zal den weg Uwer geboden lopen, als Gij mijn hart verwijd zult hebben.
Jag vill löpa dina buds väg, ty du tröstar mitt hjärta.
33 He. HEERE! leer mij den weg Uwer inzettingen, en ik zal hem houden ten einde toe.
Visa mig, HERRE, dina stadgars väg, så vill jag taga den i akt intill änden.
34 Geef mij het verstand, en ik zal Uw wet houden; ja, ik zal ze onderhouden met gansen harte.
Giv mig förstånd, så vill jag taga din lag i akt och hålla den av allt hjärta.
35 Doe mij treden op het pad Uwer geboden, want daarin heb ik lust.
Led mig på dina buds stig, ty till den har jag behag.
36 Neig mijn hart tot Uw getuigenissen, en niet tot gierigheid.
Böj mitt hjärta till dina vittnesbörd, och låt det icke vika av till orätt vinning.
37 Wend mijn ogen af, dat zij geen ijdelheid zien; maak mij levend door Uw wegen.
Vänd bort mina ögon, så att de icke se efter fåfänglighet; behåll mig vid liv på dina vägar.
38 Bevestig Uw toezegging aan Uw knecht, die Uw vreze toegedaan is.
Uppfyll på din tjänare ditt tal, ty det leder till din fruktan.
39 Wend mijn smaadheid af, die ik vreze, want Uw rechten zijn goed.
Vänd bort ifrån mig den smälek som jag fruktar; ty dina rätter äro goda.
40 Zie, ik heb een begeerte tot Uw bevelen; maak mij levend door Uw gerechtigheid.
Se, jag längtar efter dina befallningar; behåll mig vid liv genom din rättfärdighet.
41 Vau. En dat mij Uw goedertierenheden overkomen, o HEERE! Uw heil, naar Uw toezegging;
Din nåd komme över mig, HERRE, din frälsning efter ditt tal;
42 Opdat ik mijn smader wat heb te antwoorden, want ik vertrouw op Uw woord.
Så kan jag giva den svar, som smädar mig; ty jag förtröstar på ditt ord.
43 En ruk het woord der waarheid van mijn mond niet al te zeer, want ik hoop op Uw rechten.
Ryck icke sanningens ord så helt och hållet bort ifrån min mun, ty jag hoppas på dina domar.
44 Zo zal ik Uw wet steeds onderhouden, eeuwiglijk en altoos.
Så vill jag hålla din lag beständigt, ja, alltid och evinnerligen.
45 En ik zal wandelen in de ruimte, omdat ik Uw bevelen gezocht heb.
Låt mig gå fram på rymlig plats, ty jag begrundar dina befallningar.
46 Ook zal ik voor koningen spreken van Uw getuigenissen, en mij niet schamen.
Jag vill tala om dina vittnesbörd inför konungar, och jag skall icke komma på skam.
47 En ik zal mij vermaken in Uw geboden, die ik liefheb.
Jag vill hava min lust i dina bud, ty de äro mig kära;
48 En ik zal mijn handen opheffen naar Uw geboden, die ik liefheb, en ik zal Uw inzettingen betrachten.
jag vill lyfta mina händer upp till dina bud, ty de äro mig kära, och jag vill begrunda dina stadgar.
49 Zain. Gedenk des woords, tot Uw knecht gesproken, op hetwelk Gij mij hebt doen hopen.
Tänk på ordet till din tjänare, eftersom du har givit mig hopp.
50 Dit is mijn troost in mijn ellende, want Uw toezegging heeft mij levend gemaakt.
Det är min tröst i mitt lidande att ditt tal behåller mig vid liv.
51 De hovaardigen hebben mij boven mate zeer bespot; nochtans ben ik van Uw wet niet geweken.
De fräcka bespotta mig övermåttan; likväl viker jag icke ifrån din lag.
52 Ik heb gedacht, o HEERE! aan Uw oordelen van ouds aan, en heb mij getroost.
Jag tänker på dina domar i forna tider, HERRE, och jag varder tröstar.
53 Grote beroering heeft mij bevangen vanwege de goddelozen, die Uw wet verlaten.
Glödande harm griper mig för de ogudaktigas skull, därför att de övergiva din lag.
54 Uw inzettingen zijn mij gezangen geweest, ter plaatse mijner vreemdelingschappen.
Dina stadgar äro lovsånger för mig i det hus där jag dväljes.
55 HEERE! des nachts ben ik Uws Naams gedachtig geweest, en heb Uw wet bewaard.
Jag tänker om natten på ditt namn, HERRE, och jag håller din lag.
56 Dat is mij geschied, omdat ik Uw bevelen bewaard heb.
Detta har blivit mig beskärt: att jag får taga dina befallningar i akt.
57 Cheth. De HEERE is mijn deel, ik heb gezegd, dat ik Uw woorden zal bewaren.
Min del är HERREN; jag har beslutit att hålla dina ord.
58 Ik heb Uw aanschijn ernstelijk gebeden van ganser harte, wees mij genadig naar Uw toezegging.
Jag bönfaller inför dig av allt hjärta; var mig nådig efter ditt tal.
59 Ik heb mijn wegen bedacht, en heb mijn voeten gekeerd tot Uw getuigenissen.
Jag betänker mina vägar och vänder mina fötter till dina vittnesbörd.
60 Ik heb gehaast, en niet vertraagd Uw geboden te onderhouden.
Jag skyndar mig och dröjer icke att hålla dina bud.
61 De goddeloze hopen hebben mij beroofd; nochtans heb ik Uw wet niet vergeten.
De ogudaktigas snaror omgiva mig, men jag förgäter icke din lag.
62 Te middernacht sta ik op, om U te loven voor de rechten Uwer gerechtigheid.
Mitt i natten står jag upp för att tacka dig för din rättfärdighets rätter.
63 Ik ben een gezel van allen, die U vrezen, en van hen, die Uw bevelen onderhouden.
Jag sluter mig till alla dem som frukta dig och till dem som hålla dina befallningar.
64 HEERE! de aarde is vol van Uw goedertierenheid; leer mij Uw inzettingen.
Jorden är full av din nåd, o HERRE; lär mig dina stadgar.
65 Teth. Gij hebt bij Uw knecht goed gedaan, HEERE, naar Uw woord.
Du gör din tjänare gott, HERRE, efter ditt ord.
66 Leer mij een goeden zin en wetenschap, want ik heb aan Uw geboden geloofd.
Lär mig gott förstånd och kunskap, ty jag tror på dina bud.
67 Eer ik verdrukt werd, dwaalde ik, maar nu onderhoud ik Uw woord.
Förrän jag fick lida, for jag vilse, men nu håller jag mig vid ditt tal.
68 Gij zijt goed en goeddoende; leer mij Uw inzettingen.
Du är god och gör vad gott är; lär mig dina stadgar.
69 De hovaardigen hebben leugens tegen mij gestoffeerd; doch ik bewaar Uw bevelen van ganser harte.
De fräcka hopspinna lögn mot mig, men jag vill av allt hjärta taga dina befallningar i akt.
70 Hun hart is vet als smeer; maar ik heb vermaak in Uw wet.
Deras hjärtan äro okänsliga såsom fett, men jag har min lust i din lag.
71 Het is mij goed, dat ik verdrukt ben geweest, opdat ik Uw inzettingen leerde.
Det var mig gott att jag vart tuktad, så att jag fick lära mig dina stadgar.
72 De wet Uws monds is mij beter, dan duizenden van goud of zilver.
Din muns lag är mig bättre än tusentals stycken guld och silver.
73 Jod. Uw handen hebben mij gemaakt, en bereid; maak mij verstandig, opdat ik Uw geboden lere.
Dina händer hava gjort och berett mig; giv mig förstånd, så att jag kan lära dina bud.
74 Die U vrezen, zullen mij aanzien, en zich verblijden, omdat ik op Uw woord gehoopt heb.
De som frukta dig skola se mig och glädjas, ty jag hoppas på ditt ord.
75 Ik weet, HEERE! dat Uw gerichten de gerechtigheid zijn, en dat Gij mij uit getrouwheid verdrukt hebt.
HERRE, jag vet att dina domar äro rättfärdiga, och att du har tuktat mig i trofasthet.
76 Laat toch Uw goedertierenheid zijn om mij te troosten, naar Uw toezegging aan Uw knecht.
Din nåd vare min tröst, såsom du har lovat din tjänare.
77 Laat mij Uw barmhartigheden overkomen, opdat ik leve, want Uw wet is al mijn vermaking.
Din barmhärtighet komme över mig, så att jag får leva; ty din lag är min lust.
78 Laat de hovaardigen beschaamd worden, omdat zij mij met leugen nedergestoten hebben; doch ik betracht Uw geboden.
På skam komme de fräcka, ty de hava gjort mig orätt utan sak; men jag vill begrunda dina befallningar.
79 Laat hen tot mij keren, die U vrezen, en die Uw getuigenissen kennen.
Till mig må de vända sig, som frukta dig, och de om känna dina vittnesbörd.
80 Laat mijn hart oprecht zijn tot Uw inzettingen, opdat ik niet beschaamd worde.
Mitt hjärta vare ostraffligt i dina stadgar, så att jag icke kommer på skam.
81 Caph. Mijn ziel is bezweken van verlangen naar Uw heil; op Uw woord heb ik gehoopt.
Min själ trängtar efter din frälsning, jag hoppas på ditt ord.
82 Mijn ogen zijn bezweken van verlangen naar Uw toezegging, terwijl ik zeide: Wanneer zult Gij mij vertroosten?
Mina ögon trängta efter ditt tal, och jag säger: "När vill du trösta mig?"
83 Want ik ben geworden als een lederen zak in den rook; doch Uw inzettingen heb ik niet vergeten.
Ty jag är såsom en vinlägel i rök, men jag förgäter icke dina stadgar.
84 Hoe vele zullen de dagen Uws knechts zijn? Wanneer zult Gij recht doen over mijn vervolgers?
Huru få äro icke din tjänares dagar! När vill du hålla dom över mina förföljare?
85 De hovaardigen hebben mij putten gegraven, hetwelk niet is naar Uw wet.
De fräcka gräva gropar för mig, de som icke leva efter din lag.
86 Al Uw geboden zijn waarheid; zij vervolgen mij met leugen, help mij.
Alla dina bud äro sanning; utan sak förföljer man mig; hjälp mig.
87 Zij hebben mij bijna vernietigd op de aarde, maar ik heb Uw bevelen niet verlaten.
De hava så när fördärvat mig på jorden, fastän jag icke har övergivit dina befallningar.
88 Maak mij levend naar Uw goedertierenheid, dan zal ik de getuigenis Uws monds onderhouden.
Behåll mig vid liv efter din nåd, så vill jag hålla din muns vittnesbörd.
89 Lamed. O HEERE! Uw woord bestaat in der eeuwigheid in de hemelen.
Evinnerligen, HERRE, står ditt ord fast i himmelen.
90 Uw goedertierenheid is van geslacht tot geslacht; Gij hebt de aarde vastgemaakt, en zij blijft staan;
Från släkte till släkte varar din trofasthet; du har grundat jorden, och den består.
91 Naar Uw verordeningen blijven zij nog heden staan, want zij allen zijn Uw knechten.
Till att utföra dina rätter består allt än i dag, ty allting måste tjäna dig.
92 Indien Uw wet niet ware geweest al mijn vermaking, ik ware in mijn druk al lang vergaan.
Om din lag icke hade varit min lust, så hade jag förgåtts i mitt elände.
93 Ik zal Uw bevelen in der eeuwigheid niet vergeten, want door dezelve hebt Gij mij levend gemaakt.
Aldrig skall jag förgäta dina befallningar, ty genom dem har du behållit mig vid liv.
94 Ik ben Uw, behoud mij, want ik heb Uw bevelen gezocht.
Jag är din, fräls mig; ty jag begrundar dina befallningar.
95 De goddelozen hebben op mij gewacht, om mij te doen vergaan; ik neem acht op Uw getuigenissen.
På mig vakta de ogudaktiga för att förgöra mig; men jag aktar på dina vittnesbörd.
96 In alle volmaaktheid heb ik een einde gezien; maar Uw gebod is zeer wijd.
På all annan fullkomlighet har jag sett en ände, men ditt bud är omätligt i vidd.
97 Mem. Hoe lief heb ik Uw wet! Zij is mijn betrachting den gansen dag.
Huru kär har jag icke din lag! Hela dagen begrundar jag den.
98 Zij maakt mij door Uw geboden wijzer, dan mijn vijanden zijn, want zij is in eeuwigheid bij mij.
Visare än mina fiender äro, göra mig dina bud, ty de tillhöra mig för evig tid.
99 Ik ben verstandiger dan al mijn leraars, omdat Uw getuigenissen mijn betrachting zijn.
Jag är klokare än alla mina lärare, ty jag begrundar dina vittnesbörd.
100 Ik ben voorzichtiger dan de ouden, omdat ik Uw bevelen bewaard heb.
Jag är förståndigare än de gamle, ty jag tager dina befallningar i akt.
101 Ik heb mijn voeten geweerd van alle kwade paden, opdat ik Uw woord zou onderhouden.
Jag avhåller mina fötter ifrån alla onda vägar, för att jag må hålla ditt ord.
102 Ik ben niet geweken van Uw rechten, want Gij hebt mij geleerd.
Jag viker icke ifrån dina rätter, ty du undervisar mig.
103 Hoe zoet zijn Uw redenen mijn gehemelte geweest, meer dan honig mijn mond!
Huru ljuvt för min tunga är icke ditt tal! Det är ljuvare än honung för min mun.
104 Uit Uw bevelen krijg ik verstand, daarom haat ik alle leugenpaden.
Av dina befallningar får jag förstånd; därför hatar jag alla lögnens vägar.
105 Nun. Uw woord is een lamp voor mijn voet, en een licht voor mijn pad.
Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.
106 Ik heb gezworen, en zal het bevestigen, dat ik onderhouden zal de rechten Uwer gerechtigheid.
Jag har svurit och hållit det: att taga din rättfärdighets rätter i akt.
107 Ik ben gans zeer verdrukt, HEERE! maak mij levend naar Uw woord.
Jag är storligen plågad; HERRE, behåll mig vid liv efter ditt ord.
108 Laat U toch, o HEERE! welgevallen de vrijwillige offeranden mijns monds, en leer mij Uw rechten.
Låt min muns frivilliga offer behaga dig, HERRE, och lär mig dina rätter.
109 Mijn ziel is geduriglijk in mijn hand; nochtans vergeet ik Uw wet niet.
Jag bär min själ alltid i min hand, men jag förgäter icke din lag.
110 De goddelozen hebben mij een strik gelegd; nochtans ben ik niet afgedwaald van Uw bevelen.
De ogudaktiga lägga ut snaror för mig, men jag far icke vilse från dina befallningar.
111 Ik heb Uw getuigenissen genomen tot een eeuwige erve, want zij zijn mijns harten vrolijkheid.
Jag har dina vittnesbörd till min eviga arvedel, ty de äro mitt hjärtas fröjd.
112 Ik heb mijn hart geneigd, om Uw inzettingen eeuwiglijk te doen, ten einde toe.
Jag har böjt mitt hjärta till att göra efter dina stadgar, alltid och intill änden.
113 Samech. Ik haat de kwade ranken, maar heb Uw wet lief.
Jag hatar dem som halta på båda sidor, men din lag har jag kär.
114 Gij zijt mijn Schuilplaats en mijn Schild; op Uw Woord heb ik gehoopt.
Du är mitt beskärm och min sköld; jag hoppas på ditt ord.
115 Wijkt van mij, gij boosdoeners! dat ik de geboden mijns Gods moge bewaren.
Viken bort ifrån mig, I onde; jag vill taga min Guds bud i akt.
116 Ondersteun mij naar Uw toezegging, opdat ik leve; en laat mij niet beschaamd worden over mijn hope.
Uppehåll mig efter ditt tal, så att jag får leva, och låt mig icke komma på skam med mitt hopp.
117 Ondersteun mij, zo zal ik behouden zijn; dan zal ik mij steeds in Uw inzettingen vermaken.
Stöd mig, så att jag varder frälst, så vill jag alltid se med lust på dina stadgar.
118 Gij vertreedt al degenen, die van Uw inzettingen afdwalen, want hun bedrog is leugen.
Du aktar för intet alla som fara vilse från dina stadgar, ty förgäves är deras svek.
119 Gij doet alle goddelozen der aarde weg als schuim, daarom heb ik Uw getuigenissen lief.
Du förkastar såsom slagg alla ogudaktiga på jorden; därför har jag dina vittnesbörd kära.
120 Het haar mijns vleses is te berge gerezen van verschrikking voor U, en ik heb gevreesd voor Uw oordelen.
Av fruktan för dig ryser mitt kött, och jag rädes för dina domar.
121 Ain. Ik heb recht en gerechtigheid gedaan; geef mij niet over aan mijn onderdrukkers.
Jag övar rätt och rättfärdighet; du skall icke överlämna mig åt mina förtryckare.
122 Wees borg voor Uw knecht ten goede; laat de hovaardigen mij niet onderdrukken.
Tag dig an din tjänares sak, och låt det gå honom väl; låt icke de fräcka förtrycka mig.
123 Mijn ogen zijn bezweken van verlangen naar Uw heil, en naar de toezegging Uwer rechtvaardigheid.
Mina ögon trängta efter din frälsning och efter din rättfärdighets tal.
124 Doe bij Uw knecht naar Uw goedertierenheid, en leer mij Uw inzettingen.
Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar.
125 Ik ben Uw knecht, maak mij verstandig, en ik zal Uw getuigenissen kennen.
Jag är din tjänare; giv mig förstånd, så att jag kan känna dina vittnesbörd.
126 Het is tijd voor den HEERE, dat Hij werke, want zij hebben Uw wet verbroken.
Det är tid för HERREN att handla, ty de hava gjort din lag om intet.
127 Daarom heb ik Uw geboden lief, meer dan goud, ja, meer dan het fijnste goud.
Därför har jag dina bud kära mer än guld, jag, mer än fint guld.
128 Daarom heb ik al Uw bevelen, van alles, voor recht gehouden; maar alle valse pad heb ik gehaat.
Därför håller jag alla dina befallningar i allo för rätta, men alla lögnens vägar hatar jag.
129 Pe. Uw getuigenissen zijn wonderbaar, daarom bewaart ze mijn ziel.
Underbara äro dina vittnesbörd, därför tager min själ dem i akt.
130 De opening Uwer woorden geeft licht, de slechten verstandig makende.
När dina ord upplåtas, giva de ljus och skänka förstånd åt de enfaldiga.
131 Ik heb mijn mond wijd opengedaan, en gehijgd, want ik heb verlangd naar Uw geboden.
Jag spärrar upp min mun och flämtar, ty jag längtar ivrigt efter dina bud.
132 Zie mij aan, wees mij genadig, naar het recht aan degenen, die Uw Naam beminnen.
Vänd dig till mig och var mig nådig, såsom rätt är mot dem som hava ditt namn kärt.
133 Maak mijn voetstappen vast in Uw Woord, en laat geen ongerechtigheid over mij heersen.
Gör mina steg fasta genom ditt tal, och låt ingen orätt varda mig övermäktig.
134 Verlos mij van des mensen overlast, en ik zal Uw bevelen onderhouden.
Förlossa mig från människors förtryck, så vill jag hålla dina befallningar.
135 Doe Uw aangezicht lichten over Uw knecht, en leer mij Uw inzettingen.
Låt ditt ansikte lysa över din tjänare, och lär mig dina stadgar.
136 Waterbeken vlieten af uit mijn ogen, omdat zij Uw wet niet onderhouden.
Vattenbäckar rinna ned från mina ögon, därför att man icke håller din lag.
137 Tsade. HEERE! Gij zijt rechtvaardig, en elkeen Uwer oordelen is recht.
HERRE, du är rättfärdig, och dina domar äro rättvisa.
138 Gij hebt de gerechtigheid Uwer getuigenissen, en de waarheid hogelijk geboden.
Du har påbjudit dina vittnesbörd i rättfärdighet och i stor trofasthet.
139 Mijn ijver heeft mij doen vergaan, omdat mijn wederpartijders Uw woorden vergeten hebben.
Jag förtäres av nitälskan, därför att mina ovänner förgäta dina ord.
140 Uw woord is zeer gelouterd, en Uw knecht heeft het lief.
Ditt tal är väl luttrat, och din tjänare har det kärt.
141 Ik ben klein en veracht, doch Uw bevelen vergeet ik niet.
Jag är ringa och föraktad, men jag förgäter icke dina befallningar.
142 Uw gerechtigheid is gerechtigheid in eeuwigheid, en Uw wet is de waarheid.
Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning.
143 Benauwdheid en angst hebben mij getroffen, doch Uw geboden zijn mijn vermakingen.
Nöd och trångmål hava träffat mig, men dina bud äro min lust.
144 De gerechtigheid Uwer getuigenissen is in der eeuwigheid; doe ze mij verstaan, zo zal ik leven.
Dina vittnesbörd äro rättfärdiga evinnerligen; giv mig förstånd, så att jag får leva.
145 Koph. Ik heb van ganser harte geroepen: verhoor mij, o HEERE! ik zal Uw inzettingen bewaren.
Jag ropar av allt hjärta, svara mig, HERRE; jag vill taga dina stadgar i akt.
146 Ik heb U aangeroepen, verlos mij, en ik zal Uw getuigenissen onderhouden.
Jag ropar till dig, fräls mig, så vill jag hålla dina vittnesbörd.
147 Ik ben de morgen schemering voorgekomen, en heb geschrei gemaakt; op Uw woord heb ik gehoopt.
Jag kommer tidigt i morgongryningen och ropar; jag hoppas på dina ord.
148 Mijn ogen komen de nacht waken voor, om Uw rede te betrachten.
Mina ögon hasta före nattens väkter till att begrunda ditt tal.
149 Hoor mijn stem naar Uw goedertierenheid, o HEERE! maak mij levend naar Uw recht.
Hör min röst efter din nåd; HERRE, behåll mig vid liv efter dina rätter.
150 Die kwade praktijken najagen, genaken mij, zij wijken verre van Uw wet.
Nära äro de som jaga efter skändlighet, de som äro långt ifrån din lag.
151 Maar Gij, HEERE! zijt nabij, en al Uw geboden zijn waarheid.
Nära är ock du, HERRE, och alla dina bud äro sanning.
152 Van ouds heb ik geweten van Uw getuigenissen, dat Gij ze in eeuwigheid gegrond hebt.
Längesedan vet jag genom dina vittnesbörd att du har stadgat dem för evig tid.
153 Resch. Zie mijn ellende aan, en help mij uit, want Uw wet heb ik niet vergeten.
Se till mitt lidande och rädda mig, ty jag förgäter icke din lag.
154 Twist mijn twistzaak, en verlos mij, maak mij levend, naar Uw toezegging.
Utför min sak och förlossa mig; behåll mig vid liv efter ditt tal.
155 Het heil is verre van de goddelozen, want zij zoeken Uw inzettingen niet.
Frälsning är långt borta från de ogudaktiga, ty de fråga icke efter dina stadgar.
156 HEERE! Uw barmhartigheden zijn vele; maak mij levend naar Uw rechten.
HERRE, din barmhärtighet är stor; behåll mig vid liv efter dina rätter.
157 Mijn vervolgers en mijn wederpartijders zijn vele, maar van Uw getuigenissen wijk ik niet.
Mina förföljare och ovänner äro många, men jag viker icke ifrån dina vittnesbörd.
158 Ik heb gezien degenen, die trouwelooslijk handelen, en het verdroot mij, dat zij Uw woord niet onderhielden.
När jag ser de trolösa, känner jag leda vid dem, därför att de icke hålla sig vid ditt tal.
159 Zie aan, dat ik Uw bevelen lief heb, o HEERE! maak mij levend naar Uw goedertierenheid.
Se därtill att jag har dina befallningar kära; HERRE, behåll mig vid liv efter din nåd.
160 Het begin Uws woords is waarheid, en in der eeuwigheid is al het recht Uwer gerechtigheid.
Summan av ditt ord är sanning, och alla din rättfärdighets rätter vara evinnerligen.
161 Schin. De vorsten hebben mij vervolgd zonder oorzaak; maar mijn hart heeft gevreesd voor Uw woord.
Furstar förfölja mig utan sak, men mitt hjärta fruktar för dina ord.
162 Ik ben vrolijk over Uw toezegging, als een, die een groten buit vindt.
Jag fröjdar mig över ditt tal såsom den som vinner stort byte.
163 Ik haat de valsheid, en heb er een gruwel van; maar Uw wet heb ik lief.
Jag hatar lögnen, den skall vara mig en styggelse; men din lag har jag kär.
164 Ik loof U zevenmaal des daags, over de rechten Uwer gerechtigheid.
Jag lovar dig sju gånger om dagen för din rättfärdighets rätter.
165 Die Uw wet beminnen, hebben groten vrede, en zij hebben geen aanstoot.
Stor frid äga de som hava din lag kär, och intet finnes, som bringar dem på fall.
166 O HEERE! ik hoop op Uw heil, en doe Uw geboden.
Jag väntar efter din frälsning, HERRE, och jag gör efter dina bud.
167 Mijn ziel onderhoudt Uw getuigenissen, en ik heb ze zeer lief.
Min själ håller dina vittnesbörd, och jag har dem storligen kära.
168 Ik onderhoud Uw bevelen en Uw getuigenissen, want al mijn wegen zijn voor U.
Jag håller dina befallningar och vittnesbörd, ty du känner alla mina vägar.
169 Thau. O HEERE! laat mijn geschrei voor Uw aanschijn genaken, maak mij verstandig naar Uw woord.
HERRE, mitt rop komme inför ditt ansikte; giv mig förstånd efter ditt ord.
170 Laat mijn smeken voor Uw aanschijn komen, red mij naar Uw toezegging.
Min bön komme inför ditt ansikte; rädda mig efter ditt tal.
171 Mijn lippen zullen Uw lof overvloediglijk uitstorten, als Gij mij Uw inzettingen zult geleerd hebben.
Mina läppar må flöda över av lov, ty du lär mig dina stadgar.
172 Mijn tong zal spraak houden van Uw rede, want al Uw geboden zijn rechtvaardigheid.
Min tunga sjunge om ditt ord, ty alla dina bud äro rättfärdiga.
173 Laat Uw hand mij te hulp komen, want ik heb Uw bevelen verkoren.
Din hand vare mig till hjälp, ty jag har utvalt dina befallningar.
174 O HEERE! ik verlang naar Uw heil, en Uw wet is al mijn vermaking.
Jag längtar efter din frälsning, HERRE, och din lag är min lust.
175 Laat mijn ziel leven, en zij zal U loven, en laat Uw rechten mij helpen.
Låt min själ leva, så skall hon lova dig; och låt dina rätter hjälpa mig.
176 Ik heb gedwaald als een verloren schaap; zoek Uw knecht, want Uw geboden heb ik niet vergeten.
Om jag far vilse, så uppsök din tjänare såsom ett förlorat får, ty jag förgäter icke dina bud.
