Psalmen 114

1 Toen Israel uit Egypte toog, het huis Jakobs van een volk, dat een vreemde taal had;

Í árdaga, þegar Ísraelsmenn flúðu Egyptaland, land hinnar framandi tungu,

2 Zo werd Juda tot Zijn heiligdom, Israel Zijn volkomene heerschappij.

varð Júda og Ísrael bústaður Guðs og ríki hans.

3 De zee zag het, en vlood; de Jordaan keerde achterwaarts.

Hafið rauða sá þá koma og hopaði. Og áin Jórdan, hún stöðvaðist svo að þeir gátu gengið yfir.

4 De bergen sprongen als rammen, de heuvelen als lammeren.

Fjöllin hoppuðu eins og hrútar og hæðirnar sem lömb!

5 Wat was u, gij zee! dat gij vloodt? gij Jordaan! dat gij achterwaarts keerdet?

Hvað olli því, þú rauða haf, að þú hopaðir til beggja hliða? Og hvers vegna, áin Jórdan, stöðvaðist rennsli þitt?

6 Gij bergen, dat gij opsprongt als rammen? gij heuvelen! als lammeren?

Og þið fjöll, hvers vegna hoppið þið eins og hrútar og þið hæðir sem lömb?

7 Beef, gij aarde! voor het aangezicht des Heeren, voor het aangezicht van den God Jakobs;

Nötra þú jörð frammi fyrir augliti Drottins, Guðs Jakobs,

8 Die den rotssteen veranderde in een watervloed, den keisteen in een waterfontein.

því að hann lét uppsprettu opnast á klettinum.