< Psalmen 108 >

1 Een lied, een psalm van David. O God! mijn hart is bereid; ik zal zingen en psalmzingen, ook mijn eer.
En Psalmvisa Davids. Gud, det är mitt rätta allvar, jag vill sjunga. och lofva; min ära också.
2 Waak op, gij luit en harp! ik zal in den dageraad opwaken.
Vaka upp, psaltare och harpa, jag vill bittida uppe vara.
3 Ik zal U loven onder de volken, o HEERE! en ik zal U psalmzingen onder de natien.
Jag vill tacka dig, Herre, ibland folken; jag vill lofsjunga dig ibland menniskorna;
4 Want Uw goedertierenheid is groot tot boven de hemelen, en Uw waarheid tot aan de bovenste wolken.
Ty din nåd räcker så vidt som himmelen är; och din sanning så vidt som skyarna gå.
5 Verhef U, o God! boven de hemelen, en Uw eer over de ganse aarde.
Upphöj dig, Gud, öfver himmelen, och din äro öfver all land;
6 Opdat Uw beminden bevrijd worden; geef heil door Uw rechterhand, en verhoor ons.
På det dine älskelige vänner måga förlossade varda; hjelp med dina högra hand, och bönhör mig.
7 God heeft gesproken in Zijn heiligdom, dies zal ik van vreugde opspringen; ik zal Sichem delen, en het dal van Sukkoth zal ik afmeten.
Gud talar i sinom helgedom, dess gläder jag mig; och vill skifta Sichem, och afmäta den dalen Succoth.
8 Gilead is mijn, Manasse is mijn, en Efraim is de sterkte mijns hoofds; Juda is mijn wetgever.
Gilead är min, Manasse är ock min, och Ephraim är mins hufvuds magt. Juda är min Förste.
9 Moab is mijn waspot; op Edom zal ik mijn schoen werpen; over Palestina zal ik juichen.
Moab är mitt tvättekar; jag vill sträcka mina skor öfver Edom; öfver de Philisteer vill jag fröjdas.
10 Wie zal mij voeren in een vaste stad? Wie zal mij leiden tot in Edom?
Ho vill föra mig uti en fast stad? Ho vill leda mig intill Edom?
11 Zult Gij het niet zijn, o God! Die ons verstoten hadt, en Die niet uittoogt, o God! met onze heirkrachten?
Skall icke du göra det, Gud, som oss förkastat hafver, och drager icke ut, Gud, med vårom här?
12 Geef Gij ons hulp uit de benauwdheid; want des mensen heil is ijdelheid.
Skaffa oss bistånd i nödene; ty menniskos hjelp är fåfängelig.
13 In God zullen wij kloeke daden doen, en Hij zal onze wederpartijders vertreden.
I Gudi vilje vi bevisa manlig verk; han skall underträda våra fiendar.

< Psalmen 108 >