< Openbaring 21 >
1 Toen zag ik een nieuwe hemel en een nieuwe aarde; want de eerste hemel en de eerste aarde waren verdwenen, en ook de zee bestond niet meer.
Andin, yengi asman wǝ yengi zeminni kɵrdüm; qünki burunⱪi asman wǝ zemin ɵtüp kǝtkǝnidi, dengizmu mǝwjut bolmidi.
2 En de heilige Stad, het Nieuw-Jerusalem, zag ik neerdalen van God uit de hemel, toegerust als een bruid, die voor haar man is getooid.
Muⱪǝddǝs xǝⱨǝrning, yǝni Hudadin qiⱪⱪan, huddi ɵz yigitigǝ toy pǝrdazlirini ⱪilip ⱨazirlanƣan ⱪizdǝk yengi Yerusalemning ǝrxtin qüxüwatⱪanliⱪni kɵrdüm.
3 En ik hoorde van de Troon een machtige stem en ze sprak: Zie, de Woonstede Gods bij de mensen: Hij zal zijn Tent bij hen spannen. Zij zullen zijn volk zijn, Hij: God met hen!
Ərxtin yuⱪiri kɵtürülgǝn bir awazning mundaⱪ degǝnlikini anglidim: «Mana, Hudaning makani insanlarning arisididur; U ular bilǝn billǝ makanlixip turidu, ular Uning hǝlⱪi bolidu. Huda Ɵzimu ular bilǝn billǝ turup, ularning Hudasi bolidu.
4 Elke traan wist Hij weg uit hun ogen; En nooit zal de dood er meer zijn, Geen rouw, geen geween en geen smart; Want het vroegere is voorbij!
U ularning kɵzliridiki ⱨǝr tamqǝ yaxni sürtidu; ǝmdi ɵlüm ǝsla bolmaydu, nǝ matǝm, nǝ yiƣa-zar, nǝ ⱪayƣu-ǝlǝm bolmaydu, qünki burunⱪi ixlar ɵtüp kǝtti».
5 En Die op de Troon is gezeten, sprak: Zie, Ik maak alles nieuw! En Hij vervolgde: Schrijf op! Want deze woorden zijn trouw en waarachtig.
Tǝhttǝ Olturƣuqi: — Mana, ⱨǝmmini yengi ⱪilimǝn! — dedi. U manga yǝnǝ: Bularni hatiriliwal! Qünki bu sɵzlǝr ⱨǝⱪiⱪiy wǝ ixǝnqliktur, — dedi.
6 En Hij sprak tot mij: Het is geschied! Ik ben de Alfa en de Omega; Het Begin en het Einde! Den dorstige zal ik te drinken geven Uit de bron des eeuwigen Levens, om niet.
U yǝnǝ manga mundaⱪ dedi: — «Ix tamam boldi! Mǝn «Alfa» wǝ «Omega»durmǝn, Muⱪǝddimǝ wǝ Hatimǝ Ɵzümdurmǝn. Ussiƣan ⱨǝrkimgǝ ⱨayatliⱪ süyining buliⱪidin ⱨǝⱪsiz berimǝn.
7 Die overwint, zal dit alles beërven; Ik zal hem tot God zijn, hij Mij tot zoon.
Ƣǝlibǝ ⱪilƣuqi ⱨǝrkim bularƣa mirashorluⱪ ⱪilidu; Mǝn uning Hudasi bolimǝn, umu Mening oƣlum bolidu.
8 Maar alle lafaards, trouwelozen, Boosdoeners en moordenaars, Ontuchtigen, tovenaars, Afgodendienaars en leugenaars: Ze krijgen hun deel in de poel, Die brandt van vuur en zwavel! En dit is de tweede dood. (Limnē Pyr )
Lekin ⱪorⱪunqaⱪlar, etiⱪadsizlar, yirginqliklǝr, ⱪatillar, buzuⱪluⱪ ⱪilƣuqilar, seⱨirgǝrlǝr, butpǝrǝslǝr wǝ barliⱪ yalƣanqilarƣa bolsa, ularning ⱪismiti ot bilǝn günggürt yenip turuwatⱪan kɵldur — bu bolsa ikkinqi ɵlümdur». (Limnē Pyr )
9 Toen kwam er één van de zeven engelen, die de zeven schalen droegen, vol van de zeven zwaarste plagen; en hij sprak tot mij: Kom, ik zal u tonen de Bruid, de Vrouw van het Lam.
Ahirⱪi yǝttǝ balayi’apǝt bilǝn tolƣan yǝttǝ qinini tutⱪan yǝttǝ pǝrixtidin biri kelip, manga sɵzlǝp: — Kǝl! Sanga Ⱪozining jorisi bolidiƣan ⱪizni kɵrsitip ⱪoyay, — dedi.
10 In geestverrukking voerde hij mij weg op een grote en hoge berg. En hij toonde mij de heilige Stad, Jerusalem, neerdalend van God uit de hemel.
Andin u meni Roⱨning ilkidǝ bolƣan ⱨalda yoƣan wǝ egiz bir taƣⱪa elip ⱪoydi. U yǝrdin manga Hudadin qiⱪⱪan muⱪǝddǝs xǝⱨǝr Yerusalemning ǝrxtin qüxüwatⱪanliⱪini kɵrsǝtti.
11 Ze prijkte met Gods heerlijkheid; haar lichtglans leek op edelsteen, op jaspis helder als kristal.
Uningda Hudaning xan-xǝripi bar idi, uning julasi intayin ⱪimmǝtlik gɵⱨǝrning, yexil yaⱪuttǝk yaltiriƣan hrustalning julasiƣa ohxaytti.
12 Ze had een grote, hoge muur, met twaalf poorten, en twaalf engelen op de poorten; ook waren er namen in gehouwen: die van de twaalf stammen der zonen Israëls.
Uning qong ⱨǝm egiz sepili bar idi; sepilning on ikki dǝrwazisi bolup, dǝrwazilarda on ikki pǝrixtǝ turatti. Ⱨǝrbir dǝrwazining üstigǝ Israillarning on ikki ⱪǝbilisidin birining ismi yezilƣanidi.
13 Ten oosten drie poorten; ten noorden drie poorten; ten zuiden drie poorten; ten westen drie poorten.
Mǝxriⱪ tǝripidǝ üq dǝrwaza, ximal tǝripidǝ üq dǝrwaza, jǝnub tǝripidǝ üq dǝrwaza wǝ mǝƣrip tǝripidǝ üq dǝrwaza bar idi.
14 De muur der Stad had twaalf grondvesten, en daarop twaalf namen, der twaalf Apostelen van het Lam.
Xǝⱨǝrning sepilining on ikki ul texi bolup, ularning üstigǝ on ikki isim, yǝni Ⱪozining rosulining isimliri pütüklüktur.
15 En die met mij sprak, had een gouden roede als maatstaf, om de Stad, haar poorten, haar muur te meten.
Manga sɵz ⱪilƣan pǝrixtining ⱪolida xǝⱨǝrni, uning dǝrwaziliri wǝ uning sepilini ɵlqǝydiƣan altun ⱪomux ɵlqigüq ⱨasa bar idi.
16 De Stad nu was vierkant, haar lengte en breedte gelijk. Hij mat de Stad met de roede: twaalf duizend stadiën; lengte, breedte en hoogte gelijk.
Xǝⱨǝr tɵt qasa bolup, uzunluⱪi bilǝn kǝngliki ohxax idi. Pǝrixtǝ xǝⱨǝrni ⱨasa bilǝn ɵlqidi — on ikki ming stadiyon kǝldi (uzunluⱪi, kǝngliki wǝ egizliki tǝngdur).
17 Hij mat ook de muur: honderd vier en veertig el naar mensenmaat, aan engelenmaat gelijk.
U sepilnimu ɵlqidi. Sepilning [ⱪelinliⱪi] insanlarning ɵlqǝm birliki boyiqǝ, yǝni xu pǝrixtining ɵlqimi boyiqǝ bir yüz ⱪiriⱪ tɵt jǝynǝk kǝldi.
18 De bouwstoffen van haar muur waren van jaspis. —De Stad zelf was van zuiver goud, gelijkend op helder kristal.
Sepilning ⱪuruluxi bolsa yexil yaⱪuttin, xǝⱨǝr ǝynǝktǝk süzük sap altundin bina ⱪilinƣanidi.
19 De grondvesten van de muur der Stad waren met allerlei kostbare stenen gesierd. De eerste grondvest was jaspis, de tweede saffier, de derde chalcedon, de vierde smaragd,
Xǝⱨǝr sepilining ulliri ⱨǝrhil ⱪimmǝtlik yaⱪutlar bilǝn bezǝlgǝnidi. Birinqi ul tax yexil yaⱪut, ikkinqisi kɵk yaⱪut, üqinqisi ⱨeⱪiⱪ, tɵtinqisi zumrǝt,
20 de vijfde sardonyx, de zesde kornalijn, de zevende chrysoliet, de achtste beryllus, de negende topaas, de tiende chrysopraas, de elfde hyacint, de twaalfde ametyst,
bǝxinqisi ⱪizil ⱨeⱪiⱪ, altinqisi ⱪizil ⱪaxtax, yǝttinqisi seriⱪ kwarts, sǝkkizinqisi sus yexil yaⱪut, toⱪⱪuzinqisi topaz, oninqisi yexil kwarts, on birinqisi sɵsün yaⱪut wǝ on ikkinqisi piroza idi.
21 De twaalf poorten waren twaalf paarlen; iedere poort op zich één paarl. —Het plein der Stad was louter goud, doorschijnend als kristal.
On ikki dǝrwaza on ikki mǝrwayit idi, demǝk dǝrwazilarning ⱨǝrbiri birdin mǝrwayittin yasalƣanidi. Xǝⱨǝrning ƣol yoli ǝynǝktǝk süzük sap altundin idi.
22 Maar een tempel zag ik er niet; want de Heer, de almachtige God, is haar tempel; zo ook het Lam.
Xǝⱨǝrdǝ ⱨeqⱪandaⱪ ibadǝthana kɵrmidim, qünki Ⱨǝmmigǝ Ⱪadir Pǝrwǝrdigar Huda wǝ Ⱪoza uning ibadǝthanisidur.
23 Ook heeft de Stad de zon niet van node, noch de maan, om haar te beschijnen; want de Glorie van God doet haar lichten, en het Lam is haar fakkel.
Xǝⱨǝrning yorutuluxi üqün ⱪuyaxⱪa yaki ayƣa moⱨtaj ǝmǝs, qünki Hudaning xan-xǝripi uni yorutⱪanidi, uning qiriƣi bolsa Ⱪozidur.
24 De volkeren zullen wandelen in haar licht, de koningen der aarde haar hun heerlijkheid brengen.
Əllǝr xǝⱨǝrdiki yoruⱪluⱪta yüridu; yǝr yüzidiki padixaⱨlar xanuxǝwkitini uning iqigǝ elip kelidu.
25 Geen enkele dag zullen haar poorten worden gesloten; want nacht zal er niet zijn.
Uning dǝrwaziliri kündüzdǝ ⱨǝrgiz taⱪalmaydu (ǝmǝliyǝttǝ u yǝrdǝ keqǝ zadi bolmaydu).
26 Zo zal men haar brengen de heerlijkheid en de glorie der volken.
Ⱨǝrⱪaysi ǝllǝrning xanuxǝwkiti wǝ ⱨɵrmǝt-izziti uning iqigǝ elip kelinidu.
27 Nooit zal er ingaan iets wat onrein is, noch die gruwelen pleegt of leugens spreekt; maar zij alleen, die staan geschreven in het boek des Levens van het Lam.
Ⱨǝrⱪandaⱪ ⱨaram nǝrsǝ wǝ ⱨǝrⱪandaⱪ yirginqlik ixlarni ⱪilƣuqi yaki yalƣanqiliⱪ ⱪilƣuqi uningƣa kirǝlmǝydu; pǝⱪǝt nami Ⱪozining ⱨayatliⱪ dǝptiridǝ yezilƣanlarla kirǝlǝydu.