Psalmen 92

1 Een psalm; een lied voor de Sabbat. Heerlijk is het, Jahweh te loven, Uw Naam te prijzen, Allerhoogste,

En Psalm till att sjunga på Sabbathsdagen. Det är en kostelig ting att tacka Herranom, och lofsjunga dino Namne, du Aldrahögste;

2 ‘s Morgens vroeg uw goedheid te roemen, En uw trouw in de nacht:

Om morgonen förkunna dina nåde. och om aftonen dina sanning;

3 Op lier en harp, Met citerslag.

På tio stränger, och psaltare; med spelande på harpo.

4 Want Gij hebt mij verblijd door uw daden, o Jahweh, En ik juich om het werk uwer handen.

Ty, Herre, du låter mig gladeligen sjunga om dine verk, och jag berömmer dina händers verk.

5 Hoe groot zijn uw werken, o Jahweh, Hoe peilloos diep uw gedachten!

Herre, huru äro dine verk så store! dine tankar äro så svåra djupe.

6 Dom, wie dàt niet erkent; Dwaas, wie dàt niet begrijpt.

En galen tror det intet, och en dåre aktar sådant intet.

7 Wanneer dan de zondaars groeien als gras, En al de boosdoeners bloeien: Dan is het, om voor altijd te gronde te gaan,

De ogudaktige grönskas såsom gräs, och de ogerningsmän blomstras alle; tilldess de förderfvade varda till evig tid.

8 Maar Gij, Jahweh, blijft eeuwig verheven!

Men du, Herre, äst den Högste, och blifver evinnerliga.

9 Ja, uw vijanden, Jahweh, lopen hun bederf tegemoet, En alle boosdoeners worden verstrooid.

Ty si, dine fiender, Herre, si, dine fiender skola förgås, och alle ogerningsmän måste förströdde varda.

10 Maar mijn hoorn heft zich op als die van een buffel, Met verse olie word ik gezalfd;

Men mitt horn skall upphöjdt varda, såsom ens enhörnings, och jag varda smord med färska oljo.

11 Vol vreugde ziet mijn oog op mijn vijanden neer, Hoort mijn oor van die mij bestrijden.

Och mitt öga skall lust se på mina fiendar, och mitt öra skall lust höra på de arga, som sig emot mig sätta.

12 Maar de rechtvaardige groeit als een palm, Als de ceder op de Libanon rijst hij omhoog.

Den rättfärdige skall grönskas, såsom ett palmträ; han skall växa, såsom ett cedreträ på Libanon.

13 Zij worden in Jahweh’s tempel geplant, En bloeien in de voorhoven van onzen God;

De der planterade äro uti Herrans hus, de skola i vår Guds gårdom grönskas.

14 Zij dragen nog vrucht als ze oud zijn, En blijven nog sappig en fris.

Och om de än gamle varda, skola de likväl blomstras, fruktsamme och färske vara;

15 Zo verkondigen ze, dat Jahweh gerecht is, Mijn Rots, aan wien geen onrecht kleeft!

Att de förkunna skola, att Herren så from är; min tröst, och intet orätt är i honom.