Psalmen 80

1 Voor muziekbegeleiding; op de wijze: "Leliën der Wet." Een psalm van Asaf. Herder van Israël, ach, wil toch horen: Gij, die Josef leidt als een kudde; Die troont op de Cherubs, laat stralen uw licht

För sångmästaren, efter »Liljor»; ett vittnesbörd; av Asaf; en psalm.

2 Over Efraïm, Benjamin en Manasse; Doe uw kracht weer ontwaken, En kom ons te hulp!

Lyssna, du Israels herde, du som leder Josef såsom din hjord; du som tronar på keruberna, träd fram i glans.

3 O God, richt ons weer op; Laat uw aanschijn lichten, dat we worden gered!

Låt din makt vakna upp till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse, och kom till vår frälsning.

4 God der heirscharen, Jahweh, Hoelang nog blijft Gij vergramd ondanks het gebed van uw volk!

Gud, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.

5 Hoelang nog laat Gij ons tranenbrood eten, En tranen drinken bij stromen;

HERRE Gud Sebaot, huru länge skall du vredgas vid ditt folks bön?

6 Maakt Gij ons tot twistappel voor onze buren, En zal onze vijand de spot met ons drijven?

Du har låtit dem äta tårebröd och givit dem tårar att dricka i fullt mått.

7 God der heirscharen, richt ons weer op; Laat uw aanschijn lichten, dat we worden gered!

Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar, och våra fiender bespotta oss.

8 Een wijnstok hebt Gij uit Egypte overgebracht, Volkeren uitgetrokken, om hem te planten;

Gud Sebaot, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.

9 Gij hebt hem plaats gemaakt, zodat hij wortel kon schieten, En het hele land kon begroeien.

Ett vinträd flyttade du från Egypten, du förjagade hedningarna och planterade det.

10 Zijn lommer bedekte de bergen, Zijn ranken Gods ceders;

Du röjde rum för det, och det slog rötter och uppfyllde landet.

11 Hij strekte zijn takken uit tot de Zee, Zijn loten naar de Rivier.

Bergen blevo betäckta av dess skugga och Guds cedrar av dess rankor;

12 Maar waarom hebt Gij dan zijn omheining vernield, Zodat iedereen, die voorbij gaat, hem leeg plukt,

det utbredde sina revor ända till havet och sina telningar intill floden.

13 Het everzwijn uit het woud hem ontwortelt, Het veldgedierte hem kaal vreet?

Varför har du då brutit ned dess hägnad, så att alla vägfarande riva till sig därav?

14 Jahweh der heirscharen, ach, keer toch terug, Blik neer uit de hemel, zie toe; Zoek deze wijnstok weer op,

Vildsvinet från skogen frossar därpå, och djuren på marken äta därav.

15 De stek, die uw rechterhand heeft geplant!

Gud Sebaot, vänd åter, skåda ned från himmelen och se härtill, och låt dig vårda om detta vinträd.

16 Laat, die hem als vuilnis verbranden, Vergaan voor uw dreigende blik!

Skydda trädet som din högra hand har planterat, och den son som du har fostrat åt dig.

17 Maar laat uw hand op de man blijven rusten, Uw rechter op het mensenkind, dat Gij groot hebt gebracht;

Det är förbränt av eld och kringhugget; för ditt ansiktes näpst förgås de.

18 Laat ons toch nimmermeer van U wijken, Maar doe ons weer leven, en wij eren uw Naam!

Håll din hand över din högra hands man, över den människoson som du har fostrat åt dig.

19 God der heirscharen, Jahweh, richt ons weer op; Laat uw aanschijn lichten, dat we worden gered!

Då skola vi icke vika ifrån dig; behåll oss vid liv, så skola vi åkalla ditt namn. HERRE Gud Sebaot, upprätta oss; låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.