Psalmen 3
1 Een psalm van David, bij zijn vlucht voor zijn zoon Absalom. Jahweh, hoe talrijk zijn mijn belagers, Hoe talrijk, die tegen mij opstaan;
En Psalm Davids, då han flydde för sin son Absalom. Ack! Herre, huru månge äro mine fiender! Och så månge sätta sig upp emot mig.
2 Hoe velen, die van mij zeggen: Voor hem geen heil bij zijn God!
Månge säga om mina själ: Hon hafver ingen hjelp när Gudi. (Sela)
3 Toch zijt Gij, Jahweh, het schild dat mij dekt, Mijn glorie en trots!
Men du, Herre, äst skölden för mig, och den mig till äro sätter, och mitt hufvud upprätter.
4 Ik behoef maar tot Jahweh te roepen, Dan verhoort Hij mij van zijn heilige berg.
Jag ropar till Herran med mine röst, så hörer han mig af sitt helga berg. (Sela)
5 Ik leg mij neer, slaap rustig in, Ontwaak, want Jahweh beschut mij.
Jag ligger och sofver, och vaknar upp; ty Herren uppehåller mig.
6 Zo vrees ik de duizenden niet, Die van alle kant mij omringen.
Jag fruktar mig intet för mång hundrad tusend, de som lägga sig emot mig allt omkring.
7 Sta op dan, Jahweh; Red mij, mijn God! Want Gij slaat al mijn vijanden in het gezicht, Stoot de bozen hun tanden stuk.
Upp, Herre, och hjelp mig, min Gud; ty du slår alla mina fiendar på kindbenet, och sönderbryter de ogudaktigas tänder.
8 Bij U, Jahweh, is redding; Op uw volk rust uw zegen.
När Herranom finner man hjelp; och din välsignelse öfver ditt folk. (Sela)
