Psalmen 12

1 Voor muziekbegeleiding; met bassen. Een psalm van David. Help toch Jahweh; want de trouw is verdwenen, De waarheid is zoek onder de kinderen der mensen.

För sångmästaren, till Seminít; en psalm av David. Fräls, HERRE; ty de fromma äro borta, de trogna äro försvunna ifrån människors barn.

2 Men liegt elkander maar voor, Met valse harten, maar vleiende lippen.

De tala lögn, den ene med den andre; med hala läppar tala de, och med dubbelt hjärta.

3 Jahweh snijde al die vleiende lippen af, De verwaande tongen van allen die zeggen:

HERREN utrote alla hala läppar, den tunga som talar stora ord,

4 “Met onze tong zijn we sterk! We hebben onze lippen; wie kan ons aan!”

dem som säga: "Genom vår tunga äro vi starka, våra läppar stå oss bi; vem är herre över oss?"

5 Om de nood der verdrukten En het kermen der armen Ga Ik opstaan, zegt Jahweh, Om redding te brengen aan wie er naar smacht!

"Eftersom de arma lida övervåld och de fattiga klaga, vill jag nu stå upp", säger HERREN; "jag vill skaffa frälsning åt den som längtar därefter."

6 Het woord van Jahweh Is zuiver als zilver, In een aarden smeltkroes gelouterd, Gereinigd tot zevenmaal toe.

HERRENS tal är ett rent tal, likt silver som rinner ned mot jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger.

7 Gij zult het gestand doen, o Jahweh, En ons altijd beschermen tegen dit ras:

Du, HERRE, skall bevara dem, du skall beskydda dem för detta släkte evinnerligen.

8 Al zijn de bozen nog zo verwaand, En de mensen nog zo gemeen!

Ty runt omkring dem vandra de ogudaktiga, då nu uselheten är rådande bland människors barn.