Psalmen 119
1 Gelukkig, die onberispelijk zijn in hun wandel, En leven volgens Jahweh’s wet;
Saliga äro de vilkas väg är ostrafflig, de som vandra efter HERRENS lag.
2 Gelukkig, die op zijn vermaningen letten, Hem zoeken met geheel hun hart;
Saliga äro de som taga hans vittnesbörd i akt, de som av allt hjärta söka honom,
3 Zij ook, die geen ongerechtigheid plegen, Maar blijven leven naar zijn woord.
de som icke göra vad orätt är, utan vandra på hans vägar.
4 Gij zelf hebt uw bevelen gegeven, Opdat men ze trouw zou volbrengen;
Du har givit befallningar, för att de skola hållas med all flit.
5 Ach, mocht mijn gedrag zo onwankelbaar zijn, Dat ik uw inzettingen trouw onderhield.
O att mina vägar vore rätta, så att jag hölle dina stadgar!
6 Dan zal ik nooit beschaamd komen staan, Als ik het oog richt op al uw geboden;
Då skulle jag icke komma på skam, när jag skådade på alla dina bud.
7 Maar in oprechtheid des harten zal ik U danken, Als ik uw rechtvaardige voorschriften leer.
Jag vill tacka dig av uppriktigt hjärta, när jag får lära din rättfärdighets rätter.
8 Ik houd mij vast aan uw bestel: Verlaat mij dan niet voor altoos!
Dina stadgar vill jag hålla; övergiv mig icke så helt och hållet.
9 Hoe kan een jongeman zijn reinheid bewaren? Door zich te houden aan uw woord!
Huru skall en yngling bevara sin väg obesmittad? När han håller sig efter ditt ord.
10 Ik heb U met heel mijn hart gezocht, Laat mij nooit uw geboden verlaten;
Jag söker dig av allt mitt hjärta; låt mig icke fara vilse från dina bud.
11 Ik bewaar uw bestel in mijn hart, Om nooit te zondigen tegen U.
Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta, för att jag icke skall synda mot dig.
12 Geprezen zijt Gij, o Jahweh, Leer mij uw inzettingen kennen;
Lovad vare du, HERRE! Lär mig dina stadgar.
13 Dan zal ik met mijn lippen verbreiden Al de voorschriften van uw mond.
Med mina läppar förtäljer jag alla din muns rätter.
14 Ik verheug mij over de weg, die uw vermaning mij wees, Meer dan over alle schatten;
Jag fröjdar mig över dina vittnesbörds väg såsom över alla skatter.
15 Uw bevelen wil ik overwegen, En op uw paden blijven letten;
Jag vill begrunda dina befallningar och skåda på dina stigar.
16 Ik wil mij aan uw wet verkwikken, En nimmermeer uw woord vergeten!
Jag har min lust i dina stadgar, jag förgäter icke ditt ord.
17 Laat uw dienstknecht leven, En ik zal uw woord onderhouden;
Gör väl mot din tjänare, så att jag får leva, då vill jag hålla ditt ord.
18 Neem de sluier van mijn ogen, Opdat ik de wonderen van uw wet aanschouwe.
Öppna mina ögon, så att jag kan skåda undren i din lag.
19 Al ben ik maar een zwerver op aarde, Verberg mij uw bevelen niet;
Jag är en främling på jorden; fördölj icke dina bud för mig.
20 Want mijn ziel wordt verteerd van verlangen Naar uw voorschriften, altijd door.
Min själ är sönderkrossad av ständig trängtan efter dina rätter.
21 Gij bedreigt de hoogmoedigen, Vervloekt, die uw geboden verlaat;
Du näpser de fräcka, de förbannade, dem som fara vilse från dina bud.
22 Wend dan smaad en hoon van mij af, Want uw vermaningen neem ik ter harte.
Tag bort ifrån mig smälek och förakt, ty jag tager i akt dina vittnesbörd.
23 Al spannen ook vorsten tegen mij samen, Uw dienstknecht peinst over uw inzettingen na;
Ja, furstar sitta och lägga råd mot mig, men din tjänare begrundar dina stadgar;
24 Ja, uw bestel is mij een lust, En mijn berader.
ja, dina vittnesbörd äro min lust, de äro mina rådgivare.
25 Reeds ligt mijn ziel aan het stof gekluisterd: Wek mij ten leven naar uw woord.
Min själ ligger nedtryckt i stoftet; behåll mig vid liv efter ditt ord.
26 Mijn leven heb ik U open gelegd: Gij hebt mij gehoord, Leer mij thans uw inzettingen kennen;
Jag förtäljde om mina vägar, och du svarade mig; lär mig dina stadgar.
27 Onderricht mij, hoe ik naar uw bevelen moet leven, En ik zal uw wonderen vermelden.
Lär mig att förstå dina befallningars väg, så vill jag begrunda dina under.
28 Mijn ziel kwijnt weg van ellende: Richt mij naar uw bestel weer op.
Min själ gråter av bedrövelse; upprätta mig efter ditt ord.
29 Houd de weg der leugen ver van mij af, En schenk mij genadig uw wet;
Låt lögnens väg vara fjärran ifrån mig, och förunna mig din undervisning.
30 Ik heb de weg der waarheid gekozen, Uw voorschriften mij voor ogen gesteld.
Jag har utvalt sanningens väg, dina rätter har jag ställt framför mig.
31 Ik klamp mij aan uw vermaningen vast, Maak mij niet te schande, o Jahweh;
Jag håller mig till dina vittnesbörd; HERRE, låt mig icke komma på skam.
32 De weg uwer geboden zal ik bewandelen, Als Gij mijn hart maar verblijdt.
Jag vill löpa dina buds väg, ty du tröstar mitt hjärta.
33 Leer mij, Jahweh, naar uw inzettingen leven, Opdat ik ze ten einde toe onderhoud;
Visa mig, HERRE, dina stadgars väg, så vill jag taga den i akt intill änden.
34 Geef mij inzicht om uw wet te volbrengen, En met heel mijn hart te beleven;
Giv mig förstånd, så vill jag taga din lag i akt och hålla den av allt hjärta.
35 Laat mij het pad uwer geboden betreden, Want dat is mijn vreugd.
Led mig på dina buds stig, ty till den har jag behag.
36 Neig mijn hart naar uw vermaningen, En niet naar gewin;
Böj mitt hjärta till dina vittnesbörd, och låt det icke vika av till orätt vinning.
37 Wend mijn ogen van de ijdelheid af, En laat mij leven naar uw woord.
Vänd bort mina ögon, så att de icke se efter fåfänglighet; behåll mig vid liv på dina vägar.
38 Doe uw bestel aan uw dienstknecht gestand, Dat Gij beschikt hebt voor hen, die U vrezen;
Uppfyll på din tjänare ditt tal, ty det leder till din fruktan.
39 Wentel de smaad, die ik ducht, van mij weg, Want uw voorschriften blijven voortreffelijk.
Vänd bort ifrån mig den smälek som jag fruktar; ty dina rätter äro goda.
40 Zie, ik hunker naar uw bevelen, Laat mij door uw gerechtigheid leven!
Se, jag längtar efter dina befallningar; behåll mig vid liv genom din rättfärdighet.
41 Moge uw genade mijn deel zijn, o Jahweh, En uw heil naar uw bestel;
Din nåd komme över mig, HERRE, din frälsning efter ditt tal;
42 Dan zal ik mijn lasteraars te woord kunnen staan, Want ik vertrouw op uw woord;
Så kan jag giva den svar, som smädar mig; ty jag förtröstar på ditt ord.
43 Neem het woord der waarheid niet geheel uit mijn mond, Want ik wacht uw voorschriften af.
Ryck icke sanningens ord så helt och hållet bort ifrån min mun, ty jag hoppas på dina domar.
44 Uw wet wil ik steeds onderhouden, Voor eeuwig en immer;
Så vill jag hålla din lag beständigt, ja, alltid och evinnerligen.
45 Dan zal ik ongestoord kunnen leven, Omdat ik naar uw bevelen vraag.
Låt mig gå fram på rymlig plats, ty jag begrundar dina befallningar.
46 Zelfs koningen zal ik van uw vermaningen spreken, En mij er nooit over schamen;
Jag vill tala om dina vittnesbörd inför konungar, och jag skall icke komma på skam.
47 Ik zal mij aan uw geboden verkwikken, Die ik van harte bemin;
Jag vill hava min lust i dina bud, ty de äro mig kära;
48 Tot U zal ik mijn handen verheffen, En uw inzettingen overwegen.
jag vill lyfta mina händer upp till dina bud, ty de äro mig kära, och jag vill begrunda dina stadgar.
49 Gedenk het woord, tot uw dienstknecht gesproken, En waarop Gij mijn hoop hebt gesteld;
Tänk på ordet till din tjänare, eftersom du har givit mig hopp.
50 Dit is mijn troost in mijn ellende, Dat uw bestel mij het leven behoudt.
Det är min tröst i mitt lidande att ditt tal behåller mig vid liv.
51 Al bespotten de bozen mij nog zo vijandig, Toch wijk ik niet af van uw wet;
De fräcka bespotta mig övermåttan; likväl viker jag icke ifrån din lag.
52 Ik blijf uw aloude voorschriften indachtig, En voel mij er door getroost, o Jahweh;
Jag tänker på dina domar i forna tider, HERRE, och jag varder tröstar.
53 Maar gramschap maakt zich van mij meester, Om de zondaars, die uw geboden verlaten.
Glödande harm griper mig för de ogudaktigas skull, därför att de övergiva din lag.
54 Uw inzettingen ruisen als zangen mij tegen In het huis van mijn ballingschap;
Dina stadgar äro lovsånger för mig i det hus där jag dväljes.
55 Des nachts, o Jahweh, gedenk ik uw Naam, En volg uw vermaningen op;
Jag tänker om natten på ditt namn, HERRE, och jag håller din lag.
56 Want dit is mijn plicht: Dat ik uw bevelen volbreng.
Detta har blivit mig beskärt: att jag får taga dina befallningar i akt.
57 Gij zijt mijn erfdeel, o Jahweh: Ik heb beloofd, uw woord te volbrengen;
Min del är HERREN; jag har beslutit att hålla dina ord.
58 Van ganser harte zoek ik uw aanschijn, Wees mij genadig naar uw bestel.
Jag bönfaller inför dig av allt hjärta; var mig nådig efter ditt tal.
59 Ik overleg bij mijzelf, welke weg ik moet gaan, En naar uw vermaningen richt ik mijn schreden;
Jag betänker mina vägar och vänder mina fötter till dina vittnesbörd.
60 Ik haast mij, zonder ooit te talmen, Om uw geboden te onderhouden;
Jag skyndar mig och dröjer icke att hålla dina bud.
61 En al houden mij de strikken der bozen gevangen, Nooit vergeet ik uw wet;
De ogudaktigas snaror omgiva mig, men jag förgäter icke din lag.
62 Midden in de nacht sta ik op, Om U voor uw rechtvaardige voorschriften te danken.
Mitt i natten står jag upp för att tacka dig för din rättfärdighets rätter.
63 Ik ben de vriend van al, die U vreest, En die uw bevelen volbrengt;
Jag sluter mig till alla dem som frukta dig och till dem som hålla dina befallningar.
64 De aarde is vol van uw goedheid, o Jahweh, Leer mij maar uw inzettingen kennen.
Jorden är full av din nåd, o HERRE; lär mig dina stadgar.
65 Gij hebt uw dienstknecht wèl gedaan, O Jahweh, naar uw woord;
Du gör din tjänare gott, HERRE, efter ditt ord.
66 Schenk mij een helder oordeel en inzicht, Want ik heb vertrouwen in uw geboden.
Lär mig gott förstånd och kunskap, ty jag tror på dina bud.
67 Eer ik vernederd werd, dwaalde ik af, Maar nu houd ik mij aan uw bestel;
Förrän jag fick lida, for jag vilse, men nu håller jag mig vid ditt tal.
68 Gij zijt goed en doet wèl: Leer mij dan uw inzettingen kennen.
Du är god och gör vad gott är; lär mig dina stadgar.
69 Onbeschaamden belasteren mij, Want van ganser harte neem ik uw bevelen in acht;
De fräcka hopspinna lögn mot mig, men jag vill av allt hjärta taga dina befallningar i akt.
70 Lomp als vet is hun hart, Maar ìk vind mijn vreugd in uw wet;
Deras hjärtan äro okänsliga såsom fett, men jag har min lust i din lag.
71 En het was mij goed, te worden vernederd, Om uw vermaningen te leren verstaan;
Det var mig gott att jag vart tuktad, så att jag fick lära mig dina stadgar.
72 Want de voorschriften van uw mond schat ik hoger, Dan duizenden in goud en zilver!
Din muns lag är mig bättre än tusentals stycken guld och silver.
73 Uw handen hebben mij gemaakt en gevormd, Geef mij ook inzicht, om uw geboden te kennen;
Dina händer hava gjort och berett mig; giv mig förstånd, så att jag kan lära dina bud.
74 Dan zien, die U vrezen, met vreugd op mij neer, Omdat ik vertrouw op uw woord.
De som frukta dig skola se mig och glädjas, ty jag hoppas på ditt ord.
75 Ik weet, dat uw oordeel rechtvaardig is, Jahweh, En dat Gij mij naar verdienste kastijdt;
HERRE, jag vet att dina domar äro rättfärdiga, och att du har tuktat mig i trofasthet.
76 Maar uw genade zij mij tot troost, Naar uw bestel voor uw knecht;
Din nåd vare min tröst, såsom du har lovat din tjänare.
77 Uw ontferming dale op mij neer, en doe mij herleven, Want uw wet is mij een verkwikking.
Din barmhärtighet komme över mig, så att jag får leva; ty din lag är min lust.
78 Schande voor de trotsen, die onverdiend mij verdrukken, Daar ik uw bevelen bedenk;
På skam komme de fräcka, ty de hava gjort mig orätt utan sak; men jag vill begrunda dina befallningar.
79 Maar mijn vrienden mogen zijn, die U vrezen, En die uw vermaningen kennen;
Till mig må de vända sig, som frukta dig, och de om känna dina vittnesbörd.
80 Door uw inzettingen worde mijn hart zonder smet, Zodat ik niet beschaamd hoef te staan.
Mitt hjärta vare ostraffligt i dina stadgar, så att jag icke kommer på skam.
81 Mijn ziel smacht naar uw heil, Ik vertrouw op uw woord;
Min själ trängtar efter din frälsning, jag hoppas på ditt ord.
82 Mijn ogen hunkeren naar uw bestel, En vragen: Wanneer brengt Gij mij troost?
Mina ögon trängta efter ditt tal, och jag säger: "När vill du trösta mig?"
83 Al ben ik als een leren zak in de rook, Toch vergeet ik uw inzettingen niet.
Ty jag är såsom en vinlägel i rök, men jag förgäter icke dina stadgar.
84 Ach, hoelang zal uw dienstknecht nog leven, En wanneer voltrekt Gij aan mijn vervolgers uw oordeel?
Huru få äro icke din tjänares dagar! När vill du hålla dom över mina förföljare?
85 Onbeschaamden hebben mij kuilen gegraven, Want ze leven niet naar uw wet.
De fräcka gräva gropar för mig, de som icke leva efter din lag.
86 Al uw geboden zijn waarachtig, Maar men vervolgt mij met leugens: Ach kom mij te hulp;
Alla dina bud äro sanning; utan sak förföljer man mig; hjälp mig.
87 Men had mij haast van de aarde verdelgd, Toch had ik mij niet aan uw bevelen onttrokken;
De hava så när fördärvat mig på jorden, fastän jag icke har övergivit dina befallningar.
88 Behoud mij in het leven naar uw genade, En de vermaningen van uw mond volg ik op!
Behåll mig vid liv efter din nåd, så vill jag hålla din muns vittnesbörd.
89 Uw woord blijft eeuwig, o Jahweh, Het staat vast als de hemel;
Evinnerligen, HERRE, står ditt ord fast i himmelen.
90 Uw bestel houdt stand van geslacht tot geslacht, Staat vast als de aarde, die Gij hebt gegrond;
Från släkte till släkte varar din trofasthet; du har grundat jorden, och den består.
91 En naar uw voorschriften blijven ze ook nu nog bestaan, Want het heelal is uw dienstknecht!
Till att utföra dina rätter består allt än i dag, ty allting måste tjäna dig.
92 Wanneer uw wet mij niet had verkwikt, Dan was ik in mijn ellende te gronde gegaan;
Om din lag icke hade varit min lust, så hade jag förgåtts i mitt elände.
93 Nimmer zal ik dan uw bevelen vergeten, Want juist daardoor doet Gij mij leven.
Aldrig skall jag förgäta dina befallningar, ty genom dem har du behållit mig vid liv.
94 Ik ben de uwe: Ach, kom mij te hulp, Want ijverig spoor ik uw voorschriften na;
Jag är din, fräls mig; ty jag begrundar dina befallningar.
95 De bozen loeren, om mij te verdelgen, Maar ik blijf uw vermaningen achten.
På mig vakta de ogudaktiga för att förgöra mig; men jag aktar på dina vittnesbörd.
96 Aan alles zie ik een eind, al is het nog zo volmaakt, Maar uw gebod is onbegrensd!
På all annan fullkomlighet har jag sett en ände, men ditt bud är omätligt i vidd.
97 Hoe lief toch heb ik uw wet, Ik overweeg ze de hele dag door!
Huru kär har jag icke din lag! Hela dagen begrundar jag den.
98 Uw gebod maakt mij wijzer dan mijn vijanden zijn, Want het vergezelt mij voor eeuwig;
Visare än mina fiender äro, göra mig dina bud, ty de tillhöra mig för evig tid.
99 Ik heb meer verstand dan al mijn meesters, Want ik denk over uw vermaningen na;
Jag är klokare än alla mina lärare, ty jag begrundar dina vittnesbörd.
100 En ik heb helderder inzicht dan de oudsten, Want ik neem uw bevelen in acht.
Jag är förståndigare än de gamle, ty jag tager dina befallningar i akt.
101 Van alle slechte paden houd ik mijn voeten, Om uw woord te volbrengen;
Jag avhåller mina fötter ifrån alla onda vägar, för att jag må hålla ditt ord.
102 En van uw voorschriften wijk ik niet af, Want Gij hebt ze mij zelf onderwezen.
Jag viker icke ifrån dina rätter, ty du undervisar mig.
103 Hoe zoet voor mijn gehemelte is uw bestel, Meer dan honing voor mijn mond;
Huru ljuvt för min tunga är icke ditt tal! Det är ljuvare än honung för min mun.
104 Door uw inzettingen ben ik verstandig geworden, En haat dus ieder leugenpad.
Av dina befallningar får jag förstånd; därför hatar jag alla lögnens vägar.
105 Uw woord is een lamp voor mijn voeten, En een licht op mijn pad;
Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.
106 Ik heb gezworen, en zal het gestand doen, Uw rechtvaardige voorschriften te onderhouden.
Jag har svurit och hållit det: att taga din rättfärdighets rätter i akt.
107 Ach, Jahweh, ik ga zo diep gebukt, Wek mij ten leven naar uw bestel;
Jag är storligen plågad; HERRE, behåll mig vid liv efter ditt ord.
108 Wil de offeranden van mijn mond aanvaarden, o Jahweh, En onderricht mij in uw geboden.
Låt min muns frivilliga offer behaga dig, HERRE, och lär mig dina rätter.
109 Al zweeft mijn leven in voortdurend gevaar, Toch vergeet ik nimmer uw wet;
Jag bär min själ alltid i min hand, men jag förgäter icke din lag.
110 En al leggen de bozen mij strikken, Van al uw bevelen wijk ik niet af.
De ogudaktiga lägga ut snaror för mig, men jag far icke vilse från dina befallningar.
111 Uw vermaningen blijven mijn erfdeel voor eeuwig, Want ze zijn de vreugd van mijn hart;
Jag har dina vittnesbörd till min eviga arvedel, ty de äro mitt hjärtas fröjd.
112 En ik heb er mijn hart op gezet, Naar uw inzettingen te leven voor eeuwig en immer!
Jag har böjt mitt hjärta till att göra efter dina stadgar, alltid och intill änden.
113 Ik haat halfslachtige wezens, Maar uw wet heb ik lief;
Jag hatar dem som halta på båda sidor, men din lag har jag kär.
114 Gij zijt mijn schuts en mijn schild, Ik vertrouw op uw woord;
Du är mitt beskärm och min sköld; jag hoppas på ditt ord.
115 Weg van mij, zondaars, Laat mij de geboden van mijn God onderhouden!
Viken bort ifrån mig, I onde; jag vill taga min Guds bud i akt.
116 Sterk mij naar uw bestel, opdat ik blijf leven, En laat mijn hoop niet worden beschaamd;
Uppehåll mig efter ditt tal, så att jag får leva, och låt mig icke komma på skam med mitt hopp.
117 Stut mij, opdat ik worde gered, En mij altijd aan uw bevelen verkwikke.
Stöd mig, så att jag varder frälst, så vill jag alltid se med lust på dina stadgar.
118 Wie uw inzettingen verlaten, zijn U een gruwel, Want ze bedenken enkel leugens;
Du aktar för intet alla som fara vilse från dina stadgar, ty förgäves är deras svek.
119 En als afval veracht Gij alle bozen op aarde, Daarom heb ik uw vermaningen lief.
Du förkastar såsom slagg alla ogudaktiga på jorden; därför har jag dina vittnesbörd kära.
120 Mijn lichaam beeft voor U van schrik, En ik ben bevreesd voor uw oordeel!
Av fruktan för dig ryser mitt kött, och jag rädes för dina domar.
121 Een rechtvaardig oordeel hebt Gij geveld, Lever mij niet over aan mijn verdrukkers;
Jag övar rätt och rättfärdighet; du skall icke överlämna mig åt mina förtryckare.
122 Uw woord blijve borg voor uw dienaar, Laat geen onbeschaamde mij kwellen.
Tag dig an din tjänares sak, och låt det gå honom väl; låt icke de fräcka förtrycka mig.
123 Mijn ogen smachten naar uw heil, En naar uw rechtvaardig bestel;
Mina ögon trängta efter din frälsning och efter din rättfärdighets tal.
124 Handel met uw dienstknecht naar uw genade, En leer mij uw inzettingen kennen;
Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar.
125 Ik ben uw dienstknecht: ach, geef mij verstand, Opdat ik uw vermaningen moge begrijpen.
Jag är din tjänare; giv mig förstånd, så att jag kan känna dina vittnesbörd.
126 Het is tijd om te handelen, Jahweh: Men verkracht uw wet;
Det är tid för HERREN att handla, ty de hava gjort din lag om intet.
127 Daarom heb ik uw geboden lief, Boven goud en edel metaal;
Därför har jag dina bud kära mer än guld, jag, mer än fint guld.
128 Daarom richt ik mij naar al uw bevelen, En haat ik ieder leugenpad.
Därför håller jag alla dina befallningar i allo för rätta, men alla lögnens vägar hatar jag.
129 Uw vermaningen zijn wondervol, Mijn ziel neemt ze daarom in acht;
Underbara äro dina vittnesbörd, därför tager min själ dem i akt.
130 De openbaring van uw woord straalt licht van zich uit, En geeft wijsheid aan de eenvoudigen;
När dina ord upplåtas, giva de ljus och skänka förstånd åt de enfaldiga.
131 En smachtend open ik mijn mond, Want ik hunker naar uw geboden.
Jag spärrar upp min mun och flämtar, ty jag längtar ivrigt efter dina bud.
132 Keer U tot mij, en wees mij genadig, Naar uw beschikking voor hen, die uw Naam beminnen;
Vänd dig till mig och var mig nådig, såsom rätt är mot dem som hava ditt namn kärt.
133 Richt mijn schreden naar uw bestel, En laat geen onheil mij treffen.
Gör mina steg fasta genom ditt tal, och låt ingen orätt varda mig övermäktig.
134 Bevrijd mij van de verdrukking der mensen, Opdat ik trouw uw bevelen volbrenge;
Förlossa mig från människors förtryck, så vill jag hålla dina befallningar.
135 Laat uw aangezicht stralen over uw dienstknecht, En leer mij uw inzettingen kennen.
Låt ditt ansikte lysa över din tjänare, och lär mig dina stadgar.
136 Stromen van tranen ontwellen mijn ogen, Omdat men uw wet niet beleeft.
Vattenbäckar rinna ned från mina ögon, därför att man icke håller din lag.
137 Rechtvaardig zijt Gij, o Jahweh, En ook uw voorschriften zijn volgens recht;
HERRE, du är rättfärdig, och dina domar äro rättvisa.
138 In gerechtigheid hebt Gij uw vermaningen gegeven, En in volledige trouw.
Du har påbjudit dina vittnesbörd i rättfärdighet och i stor trofasthet.
139 Ik word door ergernis verteerd, Omdat mijn vijanden uw woord vergeten;
Jag förtäres av nitälskan, därför att mina ovänner förgäta dina ord.
140 Maar uw bestel is beproefd als in vuur, En uw dienstknecht heeft het lief;
Ditt tal är väl luttrat, och din tjänare har det kärt.
141 En al ben ik maar klein en gering, Nooit wil ik uw bevelen vergeten.
Jag är ringa och föraktad, men jag förgäter icke dina befallningar.
142 Ongerept blijft uw gerechtigheid voor eeuwig en immer, En waarachtig uw wet;
Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning.
143 Al treffen mij nood en ellende, Uw geboden zijn mijn verkwikking.
Nöd och trångmål hava träffat mig, men dina bud äro min lust.
144 Uw inzettingen zijn rechtvaardig voor eeuwig; Onderricht mij er in, opdat ik blijf leven!
Dina vittnesbörd äro rättfärdiga evinnerligen; giv mig förstånd, så att jag får leva.
145 Ik roep met heel mijn hart: Jahweh verhoor mij! Uw inzettingen wil ik trouw onderhouden;
Jag ropar av allt hjärta, svara mig, HERRE; jag vill taga dina stadgar i akt.
146 Ik roep U aan: ach, kom mij te hulp, Om uw vermaningen te beleven.
Jag ropar till dig, fräls mig, så vill jag hålla dina vittnesbörd.
147 Ik ben met mijn smeken de dageraad vóór, Want ik smacht naar uw woord;
Jag kommer tidigt i morgongryningen och ropar; jag hoppas på dina ord.
148 En mijn ogen voorkomen de nachtwake, Om op te zien naar uw bestel.
Mina ögon hasta före nattens väkter till att begrunda ditt tal.
149 Hoor in uw goedheid mijn smeken, o Jahweh, En wek mij naar uw beschikking ten leven;
Hör min röst efter din nåd; HERRE, behåll mig vid liv efter dina rätter.
150 Mijn listige vervolgers zijn al nabij, Maar ze houden zich ver van uw wet;
Nära äro de som jaga efter skändlighet, de som äro långt ifrån din lag.
151 Maar Gij ook, Jahweh, zijt nabij, En waarachtig zijn al uw geboden;
Nära är ock du, HERRE, och alla dina bud äro sanning.
152 Van oudsher ken ik uw bevelen, Want Gij hebt ze gegeven voor eeuwig!
Längesedan vet jag genom dina vittnesbörd att du har stadgat dem för evig tid.
153 Aanschouw mijn ellende, en kom mij te hulp, Want nooit vergeet ik uw wet;
Se till mitt lidande och rädda mig, ty jag förgäter icke din lag.
154 Wees mijn verdediger en mijn beschermer, En doe mij leven naar uw bestel.
Utför min sak och förlossa mig; behåll mig vid liv efter ditt tal.
155 Het heil blijft ver van de bozen verwijderd, Want ze zoeken uw inzettingen niet;
Frälsning är långt borta från de ogudaktiga, ty de fråga icke efter dina stadgar.
156 Maar uw barmhartigheid, Jahweh, is groot, Wek mij ten leven naar uw woord.
HERRE, din barmhärtighet är stor; behåll mig vid liv efter dina rätter.
157 Al zijn mijn vervolgers en vijanden talrijk, Van uw vermaningen wijk ik niet af;
Mina förföljare och ovänner äro många, men jag viker icke ifrån dina vittnesbörd.
158 Het walgt mij, als ik trouwelozen aanschouw, Die uw geboden niet willen volbrengen.
När jag ser de trolösa, känner jag leda vid dem, därför att de icke hålla sig vid ditt tal.
159 Zie, hoe ik uw bevelen liefheb, o Jahweh, Laat mij dan leven naar uw genade;
Se därtill att jag har dina befallningar kära; HERRE, behåll mig vid liv efter din nåd.
160 Uw woord is een en al waarheid, En eeuwig houden al uw rechtvaardige voorschriften stand.
Summan av ditt ord är sanning, och alla din rättfärdighets rätter vara evinnerligen.
161 Vorsten vervolgen mij zonder enige grond, Maar mijn hart is enkel beducht voor uw woord.
Furstar förfölja mig utan sak, men mitt hjärta fruktar för dina ord.
162 Ik verheug mij over uw bestel, Als iemand, die rijke buit heeft gemaakt;
Jag fröjdar mig över ditt tal såsom den som vinner stort byte.
163 Leugen en haat verfoei ik, Maar uw inzettingen heb ik lief.
Jag hatar lögnen, den skall vara mig en styggelse; men din lag har jag kär.
164 Zeven maal daags zing ik uw lof, Om uw rechtvaardige voorschriften;
Jag lovar dig sju gånger om dagen för din rättfärdighets rätter.
165 Die uw wet beminnen, genieten een heerlijke vrede, En struikelen nooit.
Stor frid äga de som hava din lag kär, och intet finnes, som bringar dem på fall.
166 Jahweh, ik smacht naar uw heil, En onderhoud uw geboden;
Jag väntar efter din frälsning, HERRE, och jag gör efter dina bud.
167 Ik volg uw vermaningen op, En bemin ze van harte;
Min själ håller dina vittnesbörd, och jag har dem storligen kära.
168 Ik volbreng uw bevelen, Ja, heel mijn leven ligt voor U bloot!
Jag håller dina befallningar och vittnesbörd, ty du känner alla mina vägar.
169 Jahweh, mijn smeken dringe tot U door, Geef mij inzicht naar uw woord;
HERRE, mitt rop komme inför ditt ansikte; giv mig förstånd efter ditt ord.
170 Moge mijn gebed voor uw aangezicht komen, Breng mij redding naar uw bestel.
Min bön komme inför ditt ansikte; rädda mig efter ditt tal.
171 Dan zal een lofzang mijn lippen ontstromen, Omdat Gij uw inzettingen mij hebt geleerd;
Mina läppar må flöda över av lov, ty du lär mig dina stadgar.
172 En mijn tong zal uw waarachtigheid loven, Want al uw vermaningen zijn gerecht.
Min tunga sjunge om ditt ord, ty alla dina bud äro rättfärdiga.
173 Uw hand zij bereid, mij te helpen, Want uw bevelen heb ik verkoren;
Din hand vare mig till hjälp, ty jag har utvalt dina befallningar.
174 Jahweh, ik smacht naar uw heil, En uw wet is mij een verkwikking.
Jag längtar efter din frälsning, HERRE, och din lag är min lust.
175 Mijn ziel moge leven, om U te loven, En uw voorschriften mogen mij helpen;
Låt min själ leva, så skall hon lova dig; och låt dina rätter hjälpa mig.
176 Als een verloren schaap dool ik rond: zoek uw dienaar weer op, Want nimmer heb ik uw geboden vergeten!
Om jag far vilse, så uppsök din tjänare såsom ett förlorat får, ty jag förgäter icke dina bud.
