Spreuken 9
1 De wijsheid heeft zich een huis gebouwd, Haar zeven zuilen opgericht,
Visheten har byggt sig ett hus, hon har huggit ut sitt sjutal av pelare.
2 Haar vee geslacht, haar wijn gemengd, Haar dis ook bereid.
Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin, hon har jämväl dukat sitt bord
3 Nu laat ze haar dienstmaagden noden Op de hoogste punten der stad:
Sina tjänarinnor har hon utsänt och låter ropa ut sin bjudning uppe på stadens översta höjder:
4 Wie onervaren is, kome hierheen, Wie onverstandig is, tot hem wil ik spreken.
"Den som är fåkunnig, han komme hit." Ja, till den oförståndige säger hon så:
5 Komt, eet van mijn spijzen, En drinkt van de wijn die ik mengde;
"Kommen och äten av mitt bröd, och dricken av vinet som jag har blandat.
6 Laat de onnozelheid varen, opdat gij moogt leven, Betreedt de rechte weg van het verstand!
Övergiven eder fåkunnighet, så att I fån leva, och gån fram på förståndets väg.
7 Wie een spotter vermaant, berokkent zich schande, En wie een booswicht bestraft, op hem komt een smet.
(Den som varnar en bespottare, han får skam igen, och den som tillrättavisar en ogudaktig får smälek därav.
8 Ge moet geen spotter bestraffen, hij zal u erom haten, Bestraf een wijze, hij zal er u dankbaar voor zijn.
Tillrättavisa icke bespottaren, på det att han icke må hata dig; tillrättavisa den som är vis, så skall han älska dig.
9 Deel mee aan een wijze: hij wordt nog wijzer, Onderricht een rechtvaardige: hij zal zijn inzicht verdiepen.
Giv åt den vise, så bliver han ännu visare; undervisa den rättfärdige, så lär han än mer.
10 Ontzag voor Jahweh is de grondslag der wijsheid, Den Heilige kennen is inzicht.
HERRENS fruktan är vishetens begynnelse, och att känna den Helige är förstånd.)
11 Want door Jahweh worden uw dagen vermeerderd. Worden jaren van leven u toegevoegd.
Ty genom mig skola dina dagar bliva många och levnadsår givas dig i förökat mått.
12 Zijt ge wijs, ge zijt wijs tot uw eigen voordeel; Zijt ge eigenwijs, gij alleen moet ervoor boeten!
Är du vis, så är din vishet dig själv till gagn, och är du en bespottare, så umgäller du det själv allena."
13 De dwaasheid is een wispelturige vrouw, Een verleidster, die geen schaamte kent.
En dåraktig, yster kvinna är fåkunnigheten, och intet förstå hon.
14 Ze zit aan de deur van haar huis, In een zetel op de hoogten der stad;
Hon har satt sig vid ingången till sitt hus, på sin stol, högt uppe i staden,
15 Zij nodigt de voorbijgangers uit, Hen die recht huns weegs willen gaan:
för att ropa ut sin bjudning till dem som färdas på vägen, dem som där vandra sin stig rätt fram:
16 Wie onervaren is, kome hierheen, Wie onverstandig is, tot hem wil ik spreken!
"Den som är fåkunnig, han komme hit." Ja, till den oförståndige säger hon så:
17 Gestolen water is zoet, Heimelijk gegeten brood smaakt lekker!
"Stulet vatten är sött, bröd i lönndom smakar ljuvligt."
