< Klaagliederen 3 >

1 Ik ben de man, die ellende aanschouwde Door de roede van zijn verbolgenheid;
Ndini munhu akaona kutambudzika neshamhu yehasha dzake.
2 Hij heeft mij gedreven en opgejaagd De diepste duisternis in;
Akandidzingira kure akaita kuti ndifambe murima panzvimbo yomuchiedza;
3 Telkens keerde Hij zijn hand tegen mij, Elke dag opnieuw.
zvirokwazvo, akashandura ruoko rwake kuti rundirwise nguva nenguva, zuva rose.
4 Hij heeft mijn vlees en huid doen verkwijnen, Mijn beenderen gebroken;
Akasakadza ganda rangu nenyama yangu uye akavhuna mapfupa angu.
5 Overal rond mij opgestapeld Gal en kommer;
Akandikomba akandipoteredza neshungu nokurwadziswa.
6 Mij in het donker doen zitten Als de doden uit aloude tijden.
Akandigarisa murima savanhu vakafa kare kare.
7 Hij metselde mij in, zodat ik niet kon ontsnappen, En verzwaarde mijn ketens;
Akandipfigira kuti ndisapunyuka, akandiremedza nengetani.
8 Hoe ik ook klaagde en schreide, Hij bleef doof voor mijn smeken;
Kunyange ndikadana kana kuridza mhere kuti ndibatsirwe, anopfigira munyengetero wangu kunze.
9 Hij versperde mijn wegen met stenen, Vernielde mijn paden.
Akadzivira nzira yangu namatombo; akaminamisa nzira dzangu.
10 Hij loerde op mij als een beer, Als een leeuw, die in hinderlaag ligt;
Sebere rakavandira, seshumba yakavanda,
11 Hij sleurde mij van mijn wegen, om mij te verscheuren, En stortte mij in het verderf;
akandikwekweredza kubva munzira uye akandibvarura-bvarura akandisiya ndisina mubatsiri.
12 Hij spande zijn boog, En maakte mij doel van de pijl.
Akawembura uta hwake akandiita chinhu chinonangwa nemiseve yake.
13 Hij schoot door mijn nieren De pijlen van zijn koker.
Akabaya mwoyo wangu nemiseve yaibva mugoba rake.
14 Voor alle volken werd ik een hoon, Een spotlied altijd herhaald.
Ndakava chiseko chavanhu vangu vose; vakandihomera nenziyo pazuva rose.
15 Hij heeft met bitterheid mij verzadigd, Met alsem gedrenkt.
Akandigutsa nemiriwo inovava, uye akandinwisa nduru.
16 Op kiezel heeft Hij mijn tanden doen bijten, Met as mij gespijsd;
Akagura mazino angu nerukangarabwe; akanditsokodzera muguruva.
17 De vrede werd mijn ziel ontroofd, Wat geluk is, ken ik niet meer.
Ndakatorerwa rugare; ndakakanganwa kuti kubudirira chii.
18 Ik zeide: Weg is mijn roemen, Mijn hopen op Jahweh!
Naizvozvo ndinoti, “Kubwinya kwangu kwaenda, uye nezvose zvandanga ndakatarisira kuna Jehovha.”
19 Gedenk toch mijn nood en mijn angst, Mijn alsem en gal!
Ndinorangarira kutambudzika kwangu nokudzungaira kwangu, kurwadziwa uye nenduru.
20 Ja, Gij zult zeker gedenken, Hoe mijn ziel gaat gebukt:
Ndinozvirangarira kwazvo, uye mweya wangu wasuruvara mukati mangu.
21 Dit blijf ik altijd bepeinzen, Hierop altijd vertrouwen!
Asi izvi ndinozvirangarira mupfungwa uye naizvozvo ndine tariro:
22 Neen, Jahweh’s genaden nemen geen einde, Nooit houdt zijn barmhartigheid op:
Nokuda kwerudo rukuru rwaJehovha, hatina kuparadzwa, nokuti tsitsi dzake hadzitongoperi.
23 Iedere morgen zijn ze nieuw, En groot is uw trouw.
Itsva mangwanani oga oga, kutendeka kwenyu kukuru.
24 Mijn deel is Jahweh! zegt mijn ziel, En daarom vertrouw ik op Hem!
Ndinoti kumwoyo wangu, “Jehovha ndiye mugove wangu; naizvozvo ndichamumirira.”
25 Goed is Jahweh voor die op Hem hopen, Voor iedereen, die Hem zoekt;
Jehovha akanaka kuna avo vanovimba naye, kumunhu anomutsvaka;
26 Goed is het, gelaten te wachten Op redding van Jahweh;
chinhu chakanaka kumirira ruponeso rwaJehovha unyerere.
27 Goed is het den mens, zijn juk te dragen Van de prilste jeugd af!
Chinhu chakanaka kuti munhu atakure joko achiri mudiki.
28 Hij moet in de eenzaamheid zwijgen, Wanneer Hij het hem oplegt;
Ngaagare ari oga anyerere, nokuti Jehovha ndiye akariturika paari.
29 Zijn mond in het stof blijven drukken. Misschien is er hoop;
Ngaavige chiso chake muguruva, zvimwe tariro ichiripo.
30 Zijn wangen bieden aan hem, die hem slaat, Verzadigd worden met smaad.
Ngaape dama rake kumunhu anomurova, uye ngaazadzwe nenyadzi.
31 Neen, de Heer verlaat niet voor immer De kinderen der mensen!
Nokuti vanhu havangaraswi naIshe nokusingaperi.
32 Neen, na de kastijding erbarmt Hij zich weer, Naar zijn grote ontferming:
Kunyange achiuyisa kusuwa, achanzwira hake tsitsi, rukuru sei rudo rwake rusingaperi.
33 Want niet van harte plaagt en bedroeft Hij De kinderen der mensen!
Nokuti haafariri kuuyisa kurwadziwa kana kusuwa kuvana vavanhu.
34 Dat men onder de voeten treedt, Allen, die in het land zijn gevangen:
Kutsikira pasi petsoka vasungwa vose venyika,
35 Dat men het recht van een ander verkracht Voor het aanschijn van den Allerhoogste:
kurambira munhu kodzero yake pamberi peWokumusoro-soro,
36 Dat men den naaste geen recht laat geschieden: Zou de Heer dat niet zien?
kutadzisa munhu kuwana kururamisirwa kwake ko, Ishe haangaoni zvinhu zvakadai here?
37 Neen, op wiens bevel het ook is geschied, Heeft de Heer het niet geboden?
Ndiani angataura akaita kuti zviitike kana Ishe asina kuzvirayira?
38 Komt niet uit de mond van den Allerhoogste Het kwaad en het goed?
Ko, hazvibvi mumuromo weWokumusoro-soro here zvose zvakaipa nezvinhu zvakanaka zvinouya?
39 Wat klaagt dan de mens bij zijn leven: Laat iedereen klagen over zijn zonde!
Ko, munhu mupenyu anonyunyutirei kana arangwa nokuda kwezvivi zvake?
40 Laten wij ons gedrag onderzoeken en toetsen, En ons tot Jahweh bekeren;
Ngatinzverei nzira dzedu uye ngatidziedzei, uyewo ngatidzokerei kuna Jehovha.
41 Heffen wij ons hart op de handen omhoog Tot God in de hemel!
Ngatisimudzei mwoyo yedu namaoko edu kuna Mwari ari kudenga, tigoti:
42 Wij bleven zondigen, en waren opstandig: Gij kondt geen vergiffenis schenken!
“Takatadza uye takakumukirai uye imi hamuna kukanganwira.
43 Toen hebt Gij in toorn u gepantserd en ons achtervolgd, Meedogenloos ons gedood;
“Makazvifukidza nokutsamwa mukatidzingirira; makauraya musinganzwiri ngoni.
44 U gehuld in een wolk, Waar geen bidden doorheen kon;
Makazvifukidza negore kuti kurege kuva nomunyengetero ungasvikako.
45 Tot vuil en uitschot ons gemaakt Te midden der volken.
Makatiita marara netsvina pakati pendudzi.
46 Nu sperren allen de mond tegen ons op, Die onze vijanden zijn;
“Vavengi vedu vose vakashama miromo yavo kwazvo kuti vatituke.
47 Nu liggen wij in schrik en strik, Verwoesting, vernieling;
Takawirwa nokutya uye takateyiwa nehunza, kuparara nokuparadzwa kukuru.”
48 Nu storten onze ogen beken van tranen Om de ondergang van de dochter van mijn volk.
Hova dzemisodzi dzinoyerera kubva mumaziso angu, nokuti vanhu vangu vaparadzwa.
49 Rusteloos stromen mijn ogen En zonder verpozing,
Meso angu acharamba achiyerera misodzi, pasina zvinoyamura,
50 Totdat Jahweh neerblikt, Uit de hemel toeziet.
kusvikira Jehovha aringira pasi kubva kudenga akaona.
51 Mijn oog doet mij wee Van al het schreien over mijn stad.
Zvandinoona zvinochemedza mweya wangu, nokuda kwavakadzi vose veguta rangu.
52 Als een vogel maakten ze jacht op mij, Die zonder reden mijn vijanden zijn;
Avo vakanga vari vavengi vangu ini pasina chikonzero vakandivhima seshiri.
53 Zij smoorden mij levend in een put, En wierpen mij nog stenen na;
Vakaedza kundiuraya mugomba uye vakapotsera matombo kwandiri;
54 Het water stroomde over mijn hoofd, Ik dacht: Nu ben ik verloren!
mvura zhinji yakafukidza musoro wangu, uye ndakafunga kuti ndava pedyo nokufa.
55 Toen riep ik uw Naam aan, o Jahweh, Uit het diepst van de put!
Ndakadana zita renyu, imi Jehovha, ndiri mugomba rakadzika.
56 Gij hebt mijn smeken gehoord, uw oor niet gesloten Voor mijn zuchten en schreien;
Makanzwa kukumbira kwangu: “Regai kudzivira nzeve dzenyu pandinochemera rubatsiro.”
57 Gij zijt gekomen, toen ik U riep, En hebt gesproken: Wees niet bang!
Makaswedera pedyo pandakakudanai, mukati, “Usatya.”
58 Heer, Gij naamt het voor mij op, En hebt mijn leven gered!
Haiwa Ishe, makandireverera mhaka yangu; makadzikinura upenyu hwangu.
59 Jahweh, Gij hebt mijn verdrukking gezien, Mij recht verschaft;
Makaona imi Jehovha, zvakaipa zvandakaitirwa. Nditongerei mhaka yangu!
60 Gij hebt hun wraakzucht aanschouwd, Al hun plannen tegen mij.
Makaona udzamu hwokutsva kwavo, idzo rangano dzavo dzose pamusoro pangu.
61 Jahweh, Gij hebt hun spotten gehoord, Al hun plannen tegen mij.
Haiwa Jehovha, makanzwa kutuka kwavo, idzo rangano dzavo dzose pamusoro pangu,
62 Mijn vijand heeft lippen zowel als gedachten Altijd tegen mij gericht.
dzinozevezerwa nokungurumwa navavengi vangu pamusoro pangu zuva rose.
63 Zie toe; want of ze zitten of staan, Een spotlied ben ik voor hen!
Tarirai kwavari! Vakagara kana kumira, vanondituka nenziyo dzavo.
64 Jahweh, vergeld ze hun daden, Het werk hunner handen!
Varipidzirei zvakavafanira, imi Jehovha, zvakaitwa namaoko avo.
65 Sla hun hart met verblinding, Henzelf met uw vloek;
Isai chidziro pamwoyo yavo, uye kutuka kwenyu ngakuve pamusoro pavo!
66 Vervolg en verniel ze in gramschap Onder uw hemel, o Jahweh!
Vadzinganisei makatsamwa muvaparadze, vabve pasi pamatenga aJehovha.

< Klaagliederen 3 >