Job 40
1 Nu vervolgde Jahweh tot Job, en sprak:
Så svarade nu HERREN Job och sade:
2 Zal nu de bediller van den Almachtige zwijgen; Of weet de vitter op God hier nog antwoord op?
Vill du tvista med den Allsmäktige, du mästare? Svara då, du som så klagar på Gud!
3 Maar Job antwoordde Jahweh, en sprak:
Job svarade HERREN och sade:
4 Ik ben lichtzinnig geweest: Wat zou ik hierop kunnen zeggen; Ik leg mijn hand op mijn mond.
Nej, därtill är jag för ringa; vad skulle jag svara dig? Jag måste lägga handen på munnen.
5 Ik heb eens gesproken, maar doe het niet weer; Tweemaal, maar ik begin niet opnieuw!
En gång har jag talat, och nu säger jag intet mer; ja, två gånger, men jag gör det icke åter.
6 Maar Jahweh vervolgde, en sprak tot Job in de storm
Och HERREN talade till Job ur stormvinden och sade:
7 Omgord uw lenden als een man, Ik zal u vragen stellen, gij moogt Mij leren!
Omgjorda såsom en man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.
8 Wilt ge ook nu nog mijn gerechtigheid loochenen, Mij in het ongelijk stellen, om gelijk te hebben?
Vill du göra min rätt om intet och döma mig skyldig, för att själv stå såsom rättfärdig?
9 Hebt ge dan een arm, zoals God, Kunt ge donderen met een stem als de zijne?
Har du en sådan arm som Gud, och förmår du dundra med din röst såsom han?
10 Tooi u dan eens met grootheid en luister, Bekleed u met glorie en majesteit!
Pryd dig då med ära och höghet, kläd dig i majestät och härlighet.
11 Stort eens uw toorn in stromen uit, En verneder, wat trots is, met uw blik;
Gjut ut din vredes förgrymmelse, ödmjuka med en blick allt vad högt är.
12 Zie op alle hoogmoedigen neer, en trap ze ineen, Verpletter de bozen terstond;
Ja, kuva med en blick allt vad högt är, slå ned de ogudaktiga på stället.
13 Stop ze allen weg in de grond, Zet ze gevangen in het verborgen oord:
Göm dem i stoftet allasammans, ja, fjättra deras ansikten i mörkret.
14 Dan zal Ik de eerste zijn, die u prijst, Omdat het uw rechterhand is, die u helpt!
Då vill jag prisa dig, också jag, för segern som din högra hand har berett dig.
15 Maar zie, daar staat het Nijlpaard, dat Ik heb geschapen, Het vreet gras als een rund.
Se, Behemot, han är ju mitt verk såväl som du. Han lever av gräs såsom en oxe.
16 Zie eens, wat kracht in zijn lenden, Wat sterkte in de spieren van zijn buik!
Och se vilken kraft han äger i sina länder, vilken styrka han har i sin buks muskler.
17 Hij spant zijn staart als een ceder, De spieren van zijn dijen tot een bundel;
Han bär sin svans så styv som en ceder, ett konstrikt flätverk äro senorna i hans lår.
18 Zijn schonken zijn koperen buizen, Zijn knoken als ijzeren staven.
Hans benpipor äro såsom rör av koppar, benen i hans kropp likna stänger av järn.
19 Hij is het meesterwerk van God Gemaakt, om over zijn buurtschap te heersen!
Förstlingen är han av vad Gud har gjort; hans skapare själv har givit honom hans skära.
20 Ja, de bergen brengen hem schatting, Met al het wild, dat daar speelt;
Ty foder åt honom frambära bergen, där de vilda djuren alla hava sin lek.
21 Onder de lotus vleit hij zich neer, Verscholen in riet en moeras;
Under lotusträd lägger han sig ned, i skygdet av rör och vass.
22 Lotusstruiken beschutten hem met hun schaduw, De waterwilgen staan om hem heen;
Lotusträd giva honom tak och skugga, pilträd hägna honom runt omkring.
23 Al raast de stroom, hij is niet bang, Onverschrokken, al stijgt de Jordaan tot zijn muil.
Är floden än så våldsam, så ängslas han dock icke; han är trygg, om ock en Jordan bryter fram mot hans gap.
24 Wie durft hem bij zijn ogen grijpen, Zijn neus met harpoenen doorboren!
Vem kan fånga honom, när han är på sin vakt, vem borrar en snara genom hans nos?
