Zaburi 78

1 Maskil mar Asaf. Chiknauru itu, yaye un joga, winjuru weche mawuok e dhoga.

En sång av Asaf. Lyssna, mitt folk, till min undervisning; böjen edra öron till min muns ord.

2 Abiro yawo dhoga mondo awuo gi ngeche, ee, abiro hulo gik mopondo ma wuoyo kuom gik mane otimore chon gi lala.

Jag vill öppna min mun till lärorikt tal, uppenbara förborgade ting ifrån fordom.

3 Gik ma wasewinjo kendo ma wangʼeyo, mane wuonewa onyisowa.

Vad vi hava hört och känna, och vad våra fäder hava förtäljt för oss,

4 Ok wabi pandogi ne nyithindgi; to wabiro hulogi ne tiengʼ mabiro timbe mipako mag Jehova Nyasaye, gi tekone kod gik miwuoro mosetimo.

det vilja vi icke dölja för deras barn; för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov och hans makt och de under han har gjort.

5 Ne ogolo chike ne joka Jakobo kendo noguro chik e piny Israel, chike mane omiyo kwerewa mondo opuonj nyithindgi,

Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob och stiftade en lag i Israel; han påbjöd den för våra fäder, och de skulle kungöra den för sina barn.

6 mondo tiengʼ mabiro ongʼegi, koda ka nyithindo mapok onywol, kendo gin bende ginyis nyithindgi.

Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte, för barn som en gång skulle födas, och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.

7 Eka mondo mi giket genogi kuom Nyasaye kendo kik wigi wil gi gik mosetimo, to mondo girit chikene.

Då skulle de sätta sitt hopp till Gud och icke förgäta Guds verk, utan taga hans bud i akt.

8 Ne ok ginyal chalo gi kweregi; mane tiengʼ ma tokgi tek kendo ma jongʼanyo, ma chunjegi ne ok ochiwore ne Nyasaye kendo ne ok luwe gi adiera.

Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder, ett gensträvigt och upproriskt släkte, ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt, och vars ande icke var trofast mot Gud.

9 Kata ka jo-Efraim nomanore gi gige lweny, to negiringo lweny.

Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar, vände om på stridens dag.

10 Ne ok girito singruok mar Nyasaye kendo ne gidagi dak ka giluwo chik Nyasaye.

De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra.

11 Wigi nowil gi gik mane osetimo, ranyisi mane osenyisogi.

De glömde hans gärningar och de under han hade låtit dem se.

12 Ne otimo honni ka wuonegi neno e gwengʼ mar Zoan, e piny Misri.

Ja, inför deras fäder hade han gjort under, i Egyptens land, på Soans mark.

13 Ne omiyo nam opogore diere ariyo mi nomiyo gikadho kendo nomiyo pi ochungʼ molingʼ thi ka ohinga.

Han klöv havet och lät dem gå därigenom och lät vattnet stå såsom en hög.

14 Ne otayogi kod bor polo godiechiengʼ kendo giler moa e mach otieno duto.

Han ledde dem om dagen med molnskyn, och hela natten med eldens sken.

15 Ne otucho lwanda e thim kendo nomiyogi pi mogundho ka nembe;

Han klöv sönder klippor i öknen och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.

16 bende nomiyo aore obubni kawuok e lwanda kama obarore mi pi nomol piny mana ka aora.

Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan och vatten flyta ned såsom strömmar.

17 To eka pod negidhi mana nyime ka gitimo richo e nyime ka gingʼanyo e thim ne Nyasaye Man Malo Moloyo.

Likväl syndade de allt framgent mot honom och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.

18 Ne gitemo Nyasaye ka gingʼeyo, kuom kete mondo omigi chiemo mane gigombo.

De frestade Gud i sina hjärtan, i det de begärde mat för sin lystnad.

19 Ne giwuoyo marach kuom Nyasaye kagiwacho ni, “Nyasaye bende nyalo chano mesa e nyimwa e thim ka?

Och de talade mot Gud, de sade: "Kan väl Gud duka ett bord i öknen?

20 Kane ogoyo lwanda to pi nothinyore oko kendo aore nochako mol mogundho. To chiemo bende domiwa adier? Ringʼo bende onyalo kelo mi opog ne joge adier?”

Se, visst slog han klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram, men kan han ock giva bröd eller skaffa kött åt sitt folk?"

21 Kane Jehova Nyasaye owinjo gi ite, iye nowangʼ ahinya, mi mach mare notuk kuom joka Jakobo, kendo mirimbe mager nobiro kuom jo-Israel,

Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det; och eld upptändes i Jakob, jag, vrede kom över Israel,

22 nimar ne ok giyie kuom Nyasaye kata geno kuom resruok mare.

eftersom de icke trodde på Gud och ej förtröstade på hans frälsning.

23 To eka pod nogolo chik ne kor polo malo kendo noyawo dhoudi mag polo;

Och han gav befallning åt skyarna i höjden och öppnade himmelens dörrar;

24 ne oolo mana piny ka koth mondo ji ocham, adier, nomiyogi chiemb polo.

han lät manna regna över dem till föda, och korn från himmelen gav han dem.

25 Ji nochamo makati mar malaike, kendo nooronegi kit chiemo duto mane ginyalo chamo.

Änglabröd fingo människor äta; han sände dem mat till fyllest.

26 Ne ogonyo yamb ugwe moa e polo, kendo nogolo yamb milambo gi tekone.

Han lät östanvinden fara ut på himmelen, och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.

27 Nolwaro ringʼo piny kuomgi ka buru, adier, winy mafuyo nolwar kuomgi ka kwoyo manie dho nam.

Och han lät kött regna över dem såsom stoft, bevingade fåglar såsom havets sand;

28 Nomiyo winyogo olwar piny nyaka ei kambi mine gilworo hembegi duto koni gi koni.

han lät det falla ned i sitt läger, runt omkring sin boning.

29 Negichiemo mi chiemo otamogi tieko, nimar nomiyogi gima ne chunygi gombo.

Då åto de och blevo övermätta; han lät dem få vad de hade lystnad efter.

30 To kane pok gitieko chiembgi mar gombono, chutho, ka chiemo ne pod opongʼo dhogi,

Men ännu hade de icke stillat sin lystnad, ännu var maten i deras mun,

31 mirima mager mar Nyasaye nogore kuomgi, mi nomiyo jogi maroteke otho, kendo nopielo yawuot Israel ma pod tindo piny.

då kom Guds vrede över dem; han sände död bland deras ypperste och slog ned Israels unga män.

32 To kata obedo ni magi duto nosetimore, pod negidhi mana nyime gitimo richo; pod ne ok giyie kuome, kata obedo ni ne osetimo ranyisi mathoth e diergi.

Likväl syndade de alltjämt och trodde icke på hans under.

33 Omiyo nomiyo ngimagi orumo kaonge ber kendo higni mag-gi nopongʼ gi masiche mabwogo ji.

Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse och deras år i plötslig undergång.

34 E kinde moro amora mane Nyasaye okumogie, to ne gimanye mine gilokore ka gidware gi siso.

När han dräpte folket, frågade de efter honom och vände om och sökte Gud.

35 Negiparo ni Nyasaye ema ne en lwanda margi, kendo ni Nyasaye Man Malo Moloyo ema ne en Jawargi.

De tänkte då på att Gud var deras klippa, och att Gud den Högste var deras förlossare;

36 To kata kamano ne gichare achara gi dhogi, ka giwuonde gi lewgi.

och de talade inställsamt för honom med sin mun och skrymtade för honom med sin tunga.

37 Nimar chunygi ne ok omoko kuome, kendo ne ok gilu singruokne kuom adier.

Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom, och de voro icke trogna i hans förbund.

38 To en, kaka en ngʼama kecho ji, noweyonegi kethogi, kendo ne ok otiekogi. Kinde ka kinde nogengʼo mirimbe kendo ne ok otoyo mirimbe duto kuomgi.

Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning, och han vill icke fördärva. Därför avvände han ofta sin vrede och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.

39 Noparo kaka ne gin mana dhano adhana machalo yamo makalo kendo ok chak duogi.

Ty han tänkte därpå att de voro kött, en vind som far bort och icke kommer åter.

40 Mano kaka ne gingʼanyone e thim nyadi mangʼeny kendo negimiye chuny lit e piny motwo!

Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen och bedrövade honom i ödemarken!

41 Ne gitemo Nyasaye kinde mangʼeny, kendo negimiyo Jal Maler mar Israel osin.

Ja, de frestade Gud allt framgent och förtörnade Israels Helige.

42 Ne ok giparo tekone, kendo ne ok giparo odiechiengʼ mane owarogi e lwet jasigu,

De betänkte icke vad hans hand hade uträttat på den tid då han förlossade dem från ovännen,

43 odiechiengʼ mane onyiso e lela honni mage e piny Misri kane otimo ranyisino e gwengʼ mar Zoan.

då han gjorde sina tecken i Egypten och sina under på Soans mark.

44 Noloko aoregi remo mi koro ne ok ginyal modho pi moa e aoregi.

Där förvandlade han deras strömmar till blod, så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;

45 Ne ooro bonyo mag lwangʼni mane omwonyogi, gi ogwende mane oketho pinygi.

han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem, och paddor, som voro dem till fördärv.

46 Ne ochiwo chambgi ne ongogo, chambgi mosechiek ne bonyo.

Han gav deras gröda åt gräsmaskar och deras arbetes frukt åt gräshoppor;

47 Ne oketho olembegi mag mzabibu gi pe, kod yiendegi mag ngʼowu gi yamo mangʼich.

han slog deras vinträd med hagel och deras fikonträd med hagelstenar;

48 Ne ochiwo jambgi ne pe, kendo nomiyo dhogegi polo ogoyo.

han gav deras husdjur till pris åt hagel och deras boskap åt ljungeldar.

49 Ne oolo kuomgi mirimbe maliet, kokecho kendo iye owangʼ kendo oger; oganda malaike ma jonek.

Han sände över dem sin vredes glöd, förgrymmelse och ogunst och nöd, en skara av olycksänglar.

50 Ne olosone mirimbe yo maluwo, kendo ne ok okechogi e tho, to ne ojwangʼogi, mondo tho otiekgi.

Han gav fritt lopp åt sin vrede; han skonade icke deras själ från döden, utan gav deras liv till pris åt pesten.

51 Ne onego kach jo-Misri duto, mana olemo mokwongo chiek mag dhano e hembe mag Ham.

Och han slog allt förstfött i Egypten, kraftens förstling i Hams hyddor.

52 To joge to nogolo oko mana ka kweth, kendo notelonegi ka rombe koyoro kodgi thim.

Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.

53 Ne otayogi maber omiyo ne gionge gi luoro, to wasikgi to ne nam omwonyo.

Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta; men deras fiender övertäcktes av havet.

54 Kamano e kaka ne okelogi nyaka e tongʼ mar pinje maler, nyaka ne gitundo e piny motimo gode, ma lwete ma korachwich nosekawo.

Och han lät dem komma till sitt heliga land, till det berg som hans högra hand hade förvärvat.

55 Ne oriembo ogendini e nyimgi kendo nomiyogi lopgi kaka girkeni margi, mi nomiyo dhout Israel odak e miechgi giwegi.

Han förjagade hedningarna för dem och gav dem deras land till arvslott och lät Israels stammar bo i deras hyddor.

56 To kata kamano ne gitemo Nyasaye, mine gingʼanyone Nyasaye Man Malo Moloyo; ka gidagi rito chikene.

Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste och höllo icke hans vittnesbörd;

57 Mana kaka wuonegi ne ok giwinje kendo ne ok gin jo-adiera kendo ne gichalo atungʼ mobam ma ok nyal gen.

de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder, de vände om, lika en båge som sviker.

58 Ne giwangʼo iye gi kuondegi motingʼore malo, kendo ne gichiewo nyiego mare gi nyisechegi mane giloso.

De förtörnade honom med sina offerhöjder och retade honom genom sina beläten.

59 Kane Nyasaye owinjogi, iye nowangʼ ahinya, kendo nokwedo jo-Israel chuth.

Gud förnam det och vart förgrymmad och förkastade Israel med harm.

60 Ne ojwangʼo Hemb Romo mane ni Shilo, mane en hema mane oguro owuon e dier ji.

Och han försköt sin boning i Silo, det tält han hade slagit upp bland människorna;

61 Nooro Sandug Muma e twech, mi duongʼne maler nodhi e lwet wasigu.

han gav sin makt i fångenskap och sin ära i fiendehand.

62 Nochiwo joge ne ligangla, kendo nokecho ahinya gi girkeni mare.

Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet, och på sin arvedel förgrymmades han.

63 Mach notieko yawuotgi matindo, kendo nyigi ne ok owernegi wende kisera;

Deras unga män förtärdes av eld, och deras jungfrur blevo utan brudsång.

64 jodologi ne onegi, kendo mondegi ne ywak otamo.

Deras präster föllo för svärd, och inga änkor kunde hålla klagogråt.

65 Eka Ruoth Nyasaye nochiew ka gima oa e nindo, mana kaka ngʼato chiewo, bangʼ madho divai mangʼeny.

Då vaknade Herren såsom ur en sömn, han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.

66 Ne oriembo wasike gi goch, kendo nomiyo giyudo wichkuot mosiko.

Och han slog sina ovänner tillbaka, evig smälek lät han komma över dem.

67 Ne odagi hembe mag Josef, bende ne ok oyiero dhood joka Efraim,

Han förkastade ock Josefs hydda och utvalde icke Efraims stam.

68 to dhood joka Juda ema ne oyiero, ee, noyiero mana Got Sayun, mane ohero.

Men han utvalde Juda stam, Sions berg, som han älskade.

69 Ne ogero kare maler mar lemo, ka gode maboyo, kendo mana ka piny mane oguro nyaka chiengʼ.

Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen, fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.

70 Ne oyiero Daudi jatichne, kendo nogole e abich rombe;

Och han utvalde sin tjänare David och tog honom ifrån fårhjordens fållor.

71 nogole e tij rito rombe mokele mondo okwa joge ma nyikwa Jakobo, mondo okwa Israel girkeni mare.

Ja, ifrån fåren hämtade han honom och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk, och för Israel, sin arvedel.

72 Kuom mano Daudi nokwayogi gi chuny makare kendo notelonegi, gi lwedo mongʼith.

Och han var deras herde med redligt hjärta och ledde dem med förståndig hand.