< Zaburi 69 >
1 Kuom jatend wer e dwol mar “Ondanyo.” Mar Daudi. Resa, yaye Nyasaye, nikech pi oseima nyaka e ngʼuta.
För sångmästaren, efter »Liljor»; av David.
2 Asechako nimo e chwodho matut, kama onge lowo motegno ma ngʼato nyalo chungʼie. Asechopo e chuny pi kama tut, kendo apaka olwora oketa diere.
Fräls mig, Gud; ty vattnen tränga mig inpå livet.
3 Koro aseywak mondo okonya mi aol; dwonda rewni. Wengena pek, ka amanyo Nyasacha.
Jag har sjunkit ned i djup dy, där ingen botten är; jag har kommit i djupa vatten, och svallet vill fördränka mig.
4 Joma ochaya maonge gima omiyo ngʼeny moloyo yie wiya; joma olokore wasika kayiem thoth adier, jogogo madwaro mondo otieka. Ichuna mondo adwok gima ne ok akwalo.
Jag har ropat mig trött, min strupe är förtorkad; mina ögon försmäkta av förbidan efter min Gud.
5 Ingʼeyo fupa, yaye Nyasaye; kethona ok opondoni.
Flera än håren på mitt huvud äro de som hata mig utan sak; många äro de som vilja förgöra mig, de som äro mina fiender utan skäl; vad jag icke har rövat, det måste jag gälda.
6 Mad joma ogeno kuomi kik ne wichkuot nikech an, yaye Ruoth, Jehova Nyasaye Maratego; mad joma manyi kik ne wichkuot nikech an, yaye Nyasach Israel.
Du, o Gud, känner min dårskap, och mina skulder äro icke förborgade för dig.
7 Nimar ji yanya to alingʼ alingʼa nikech in, kendo wichkuot obako lela wangʼa.
Låt icke i mig dem komma på skam, som förbida dig, Herre, HERRE Sebaot; Låt icke i mig dem varda till blygd, som söka dig, du Israels Gud.
8 Achalo wendo ne owetena an kaka jamwa ne yawuot minwa;
Ty för din skull bär jag smälek, för din skull höljer blygsel mitt ansikte;
9 nikech (hera) matut ma aherogo odi tieka, kendo ayenje mag joma yanyi lwar kuoma.
främmande har jag blivit för mina bröder och en främling för min moders barn.
10 Ka aywak kendo atweyo chiemo to pod nyaka ayud ayany;
Ty nitälskan för ditt hus har förtärt mig, och dina smädares smädelser hava fallit över mig.
11 ka arwako law ywak, to ji oloka ngero.
Jag grät, ja, min själ grät under fasta, men det blev mig till smälek.
12 Joma obet e rangach jara, kendo alokora wer ma jokongʼo wero.
Jag klädde mig i sorgdräkt, men jag blev för dem ett ordspråk.
13 To alami, yaye Jehova Nyasaye, e kinde ma iikori mar konya; kuom herani maduongʼ, yaye Nyasaye, dwoka gi resruok mari mar adier.
Om mig tassla de, när de sitta i porten; i dryckeslag göra de visor om mig.
14 Gola oko e chwodho, kik iyie anim; resa e lwet joma ochaya, gola e chuny pi kama tut.
Men jag kommer med min bön till dig, HERRE, i behaglig tid, genom din stora nåd, o Gud; svara mig i din frälsande trofasthet.
15 Kik iwe ohula ywera mi tera kata kut mwonya duto, kata bur matut um dhoge ka an e iye.
Rädda mig ur dyn, så att jag icke sjunker ned; låt mig bliva räddad från dem som hata mig och från de djupa vattnen.
16 Dwoka, yaye Jehova Nyasaye, dwoka, nikech herani ber; lokri ira kuom kechni maduongʼ.
Låt icke vattensvallet fördränka mig eller djupet uppsluka mig; och låt ej graven tillsluta sitt gap över mig.
17 Kik ipand wangʼi ne jatichni; dwoka piyo, nikech anie chandruok.
Svara mig, HERRE, ty god är din nåd; vänd dig till mig efter din stora barmhärtighet.
18 Bi machiegni mondo ikonya, resa nikech joma kedo koda.
Fördölj icke ditt ansikte för din tjänare, ty jag är i nöd; skynda att svara mig.
19 Ingʼeyo kaka ijara, kaka ikuodo wiya kendo kaka aneno wichkuot; wasika duto ochoma tir.
Kom till min själ och förlossa henne; befria mig för mina fienders skull.
20 Ajara osechodo chunya kendo aonge gi kar kony. Ne amanyo joma hoya, to ne ok ayudo kata achiel.
Du känner min smälek, min skam och blygd; du ser alla mina ovänner.
21 Negiketo kedhno e chiemba kendo negimiya kong andwayo mondo otiekna riyo.
Smälek har krossat mitt hjärta, så att jag är vanmäktig; jag väntade på medlidande, men där var intet, och på tröstare, men jag fann ingen.
22 Mad mesa mochan e nyimgi lokre obadho; kendo mad olokrenegi gir chulo kuor kod otegu.
De gåvo mig galla att äta, och ättika att dricka, i min törst.
23 Mad wengegi dinre mondo kik ginen kendo oguchgi odolre nyaka chiengʼ.
Må deras bord framför dem bliva till en snara och till ett giller, bäst de gå där säkra;
24 Ol mirimbi kuomgi; we mirimbi mager omakgi.
må deras ögon förmörkas, så att de icke se; gör deras länder vacklande alltid.
25 Mad miechgi dongʼ gundni; kendo kik iyie ne ngʼato angʼata dag e hembgi.
Gjut ut över dem din ogunst, och låt din vredes glöd hinna upp dem.
26 Nimar gisando joma ihinyo kendo giwuoyo kuom lit mag joma ihinyo.
Deras gård blive öde, ingen må finnas, som bor i deras hyddor,
27 Ket ketho e wigi kuom ketho ka ketho ma gitimo; kendo kik iyie giyud warruok mari.
eftersom de förfölja dem som du själv har slagit och orda om huru de plågas, som du har stungit.
28 Mad ruch kargi oko e kitap joma ngima kendo kik kwan-gi kaachiel gi joma kare.
Låt dem gå från missgärning till missgärning, och låt dem icke komma till din rättfärdighet.
29 An-gi rem kendo awinjo marach e chunya; mad warruokni rita, yaye Nyasaye.
Må de utplånas ur de levandes bok och icke varda uppskrivna bland de rättfärdiga.
30 Abiro pako nying Nyasaye gi wer kendo abiro miyo nyinge duongʼ gi erokamano.
Men mig som är betryckt och plågad, mig skall din frälsning, o Gud, beskydda.
31 Mano biro miyo Jehova Nyasaye mor moloyo rwadh pur, moloyo rwath mabwoch man-gi tungene kod ombongʼne.
Jag vill lova Guds namn med sång och upphöja honom med tacksägelse.
32 Joma odhier biro neno mi gibed mamor, un ma udwaro Nyasaye mad chunyu bed mangima!
Det skall behaga HERREN bättre än någon tjur, något offerdjur med horn och klövar.
33 Jehova Nyasaye winjo joma ochando kendo ok olok ngʼeye ne joge motwe.
När de ödmjuka se det, skola de glädja sig; I som söken Gud, edra hjärtan skola leva.
34 Piny gi polo mondo opake, kaachiel gi nembe kod gik moko duto mawuothoe igi,
Ty HERREN lyssnar till de fattiga och föraktar icke sina fångna.
35 nikech Nyasaye biro reso Sayun kendo obiro gero dala mag Juda kendo. Eka ji nodag kanyo kendo ginikawe kaka margi;
Honom love himmelen och jorden, havet och allt vad som rör sig däri.
36 enobed girkeni mar koth jotichne, kendo joma ohero nyinge nodag kanyo.
Ty Gud skall frälsa Sion, han skall bygga upp Juda städer; man skall bo i dem och besitta landet. Hans tjänares barn skola få det till arvedel, och de som älska hans namn skola bo däri.