Zaburi 42

1 Kuom jatend wer. Maskil mar yawuot Kora. Mana kaka mwanda gamo yweyo kamanyo kuonde ma pi nitie, e kaka chunya dwari, yaye Nyasaye.

En undervisning, Korah barnas, till att föresjunga. Såsom hjorten ropar efter friskt vatten, så ropar min själ, Gud, till dig.

2 Chunya riyo oloyo mar dwaro Nyasaye. En riyo mar dwaro Nyasaye mangima. Abiro dhi romo kod Nyasaye karangʼo?

Min själ törster efter Gud, efter den lefvande Gud. När skall jag dertill komma, att jag måtte se Guds ansigte?

3 Aseywak mi pi wangʼa osechalo chiemba odiechiengʼ gotieno, ka ji to wachona odiechiengʼ duto niya, “Koro ere Nyasachino?”

Mine tårar äro min spis dag och natt, då man dagliga till mig säger: Hvar är nu din Gud?

4 Aparo gigi duto ka chunya opongʼ giywak: aparo kaka ne adhi gi oganda maduongʼ ka atelo ni ji madhi e od Nyasaye, Ka akok gimor kendo agoyo erokamano E dier oganda maduongʼ matimo nyasi gi mor.

När jag nu derpå tänker, så utgjuter jag mitt hjerta vid mig sjelfvan; ty jag ville gerna gå med hopenom, och med dem vandra till Guds hus; med glädje och tacksägelse ibland hopen som högtid hålla.

5 Angʼo momiyo ikuyo, yaye chunya? Angʼo momiyo inyosori yaye chunya? Ket genoni kuom Nyasaye, nikech pod abiro pake, kaka Jawarna kendo Nyasacha.

Hvad bedröfvar du dig, min själ, och äst så orolig i mig? Hoppas uppå Gud; ty jag skall ännu tacka honom, att han hjelper mig med sitt ansigte.

6 Chunya lit; omiyo abiro pari, ka an e piny mar Jordan, gi kuonde motingʼore mar Hermon kod e got Mizar.

Min Gud, bedröfvad är min själ i mig; derföre tänker jag på dig, i det land vid Jordan, och Hermonim, på de litsla bergena.

7 Kut luongore gi kut ei abururu mar pi; apaka magi duto gi ahiti mager oseywera motera.

Dine floder fräsa fast, så att ett djup brusar här, och ett djup der; alle dine vattuvågor och böljor utöfver mig.

8 Jehova Nyasaye chiko herane godiechiengʼ, to gotieno to wende ni e chunya; ma e lamo ma alamogo Nyasach ngimana.

Om dagen hafver Herren utlofvat sina godhet, och om nattene sjunger jag honom, och beder till mins lifs Gud.

9 Awacho ni Nyasaye ma lwandana niya, “Angʼo momiyo wiyi osewil koda? Angʼo momiyo asiko gi kuyo ka jawasigu sanda?”

Jag säger till Gud, min klippa: Hvi hafver du förgätit mig? Hvi måste jag gå så sorgse, när min fiende mig tränger?

10 Chokena tho omako kendo rama malit seche ma joma kedo koda yanya kochaya, ka giwachona odiechiengʼ duto niya, “Koro ere Nyasachino?”

Det är såsom ett mord i mina ben, att mine fiender skämma mig; då de dagliga till mig säga: Hvar är nu din Gud?

11 Angʼo momiyo ikuyo, yaye chunya? Angʼo momiyo inyosori, yaye chunya? Ket genoni kuom Nyasaye, nikech pod abiro pake, en e Jawarna kendo Nyasacha.

Hvad bedröfvar du dig, min själ, och äst så orolig i mig? Hoppas uppå Gud; ty jag skall ännu tacka honom, att han mitt ansigtes hjelp och min Gud är.