Zaburi 105
1 Pakuru Jehova Nyasaye, luonguru nyinge; landuru ne ogendini duto gima osetimo.
Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
2 Werneuru, pakeuru gi wende; nyisuru kuom tijene duto miwuoro.
Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
3 Nyinge maler nigi duongʼ; chuny joma manyo Jehova Nyasaye mondo obed mamor.
Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
4 Ranguru Jehova Nyasaye gi tekone; dwaruru wangʼe kinde duto.
Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
5 Paruru gik miwuoro mosetimo, honni mage kod buche mosengʼado,
Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
6 yaye un nyikwa Ibrahim jatichne, yaye yawuot Jakobo joge moyiero.
I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
7 En e Jehova Nyasaye ma Nyasachwa; buchene ni e piny duto.
Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
8 Oparo singruokne nyaka chiengʼ, weche mane osingo e tienge tara,
Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
9 singruok mane otimo gi Ibrahim, Muma mane okwongʼorego ni Isaka.
på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
10 Ne ogure ne Jakobo kaka chik, kendo nogure ni Israel kaka singruok mochwere, kowacho ni,
Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
11 “Anamiyi piny Kanaan kaka girkeni mari.”
han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»
12 Kane pod gin ji manok e kar rombgi, ne ginok ahinya kendo ne gin welo e pinyno,
Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
13 ne giwuotho e kind ogendini mopogore, ka gidhi e pinyruodhi mopogore opogore.
Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
14 Ne ok oyie mondo ngʼato osandgi; nokwero ruodhi kowachonegi niya,
Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
15 “Kik umul joga ma awiro; kik uhiny jonabi maga.”
»Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»
16 Ne okelo kech e piny kendo noketho yore duto mane giyudogo chiemo;
Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
17 kendo nooro ngʼato otelonegi, ngʼatno ne en Josef mane oloki kaka misumba.
då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
18 Ne giridho tiendene gi arungu mochuoye chuma, kendo ne giridho ngʼute gi chumbe,
Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
19 nyaka nochopo kinde ma gik mane okoro notimore, nyaka wach Jehova Nyasaye nochopo kare.
till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
20 Ruodh Misri nooro wach mi nogonye jatend ji nogonye thuolo.
Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
21 Nokete ruodh ode, manorito gik moko duto mane en-go,
Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
22 mondo en ema ne otieg jotende kaka ohero kendo opuonj jodonge.
han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
23 Bangʼe Israel duto nobiro Misri; Jakobo nodoko jadak e piny Ham.
Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
24 Jehova Nyasaye nomiyo joge onya ahinya; nomiyo gibedo mathoth ma wasikgi ne ok nyal nyalogi,
Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
25 wasikgi ma noloko chunygi mondo ocha joge, kendo noketo chunye mar timo ne jotichne marach.
de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
26 Nooro Musa jatichne, gi Harun, ngʼat mane oseyiero.
Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
27 Negitimo ranyisi mag honni e diergi, ee, negitimo timbene miwuoro e piny Ham.
De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
28 Nooro mudho mi nomiyo piny olil nimar donge ne gisengʼanyo ne wechene?
Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
29 Noloko pigegi remo, mi nomiyo rechgi otho.
Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
30 Ogwende nosieko mopongʼo pinygi, kendo negidonjo nyaka ei ute nindo mag ruodhigi.
Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
31 Nowuoyo, mi pumbi mag lwangʼni nosieko, kendo kikun nopongʼo pinygi.
Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
32 Nomiyo kodhi olokore pe kendo mil polo nokwako pinygi;
Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
33 nogoyo yiendegi mag mzabibu gi ngʼowu piny kendo nolwero yiende mane ni e pinygi.
Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
34 Nowuoyo, mi bonyo nosieko, ongogo mokalo akwana;
Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
35 negichamo gimoro amora mane loth e pinygi koda ka chambgi mane gipidho e puothegi.
De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
36 Bangʼe nonego nyithindo makayo duto mane ni e pinygi, kodhi mokwongo duto mane gihango nywolo.
Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
37 Nogolo Israel, kogangore gi fedha kod dhahabu, kendo onge ngʼama nodongʼ chien kuom dhout Israel duto.
Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
38 Misri ne mor kane giwuok, nikech mbi mar jo-Israel nosegore kuomgi.
Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
39 Noumogi gi boche polo kaka raum, kendo mach nochiwonegi ler gotieno.
Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
40 Kane gikwaye, to nokelonegi aluru kendo noyiengʼogi gi makati mar polo.
De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
41 Noyawo lwanda, mi pi nowuok gi teko; kendo pigno nomol ka aora mamol e piny motwo.
Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
42 Nimar noparo singruokne maler mane omiyo Ibrahim jatichne.
Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
43 Nogolo joge gi ilo, adier, nomiyo joge moyier owuok kakok gi mor;
Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
44 nomiyogi pinje mag ogendini, kendo gik ma jomoko nono nochandore ka loso nodoko girkeni magi,
Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
45 mondo omi gilu yorene kendo girit chikene. Pak ne Jehova Nyasaye!
för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
