Zaburi 105

1 Pakuru Jehova Nyasaye, luonguru nyinge; landuru ne ogendini duto gima osetimo.

Tacker Herranom, och prediker hans Namn; förkunner hans verk ibland folken.

2 Werneuru, pakeuru gi wende; nyisuru kuom tijene duto miwuoro.

Sjunger om honom, och lofver honom; taler om all hans under.

3 Nyinge maler nigi duongʼ; chuny joma manyo Jehova Nyasaye mondo obed mamor.

Lofver hans helga Namn; deras hjerta, som Herran söka, glädje sig.

4 Ranguru Jehova Nyasaye gi tekone; dwaruru wangʼe kinde duto.

Fråger efter Herranom, och efter hans magt; söker hans ansigte alltid.

5 Paruru gik miwuoro mosetimo, honni mage kod buche mosengʼado,

Tänker uppå hans underliga verk, som han gjort hafver; uppå hans under, och uppå hans ord;

6 yaye un nyikwa Ibrahim jatichne, yaye yawuot Jakobo joge moyiero.

I Abrahams hans tjenares säd, I Jacobs hans utkorades barn.

7 En e Jehova Nyasaye ma Nyasachwa; buchene ni e piny duto.

Han är Herren vår Gud; han dömer i hela verldene.

8 Oparo singruokne nyaka chiengʼ, weche mane osingo e tienge tara,

Han tänker evinnerliga uppå sitt förbund; på det ord han lofvat hafver till mång tusend, slägte ifrå slägte;

9 singruok mane otimo gi Ibrahim, Muma mane okwongʼorego ni Isaka.

Det han gjort hafver med Abraham; och på eden med Isaac;

10 Ne ogure ne Jakobo kaka chik, kendo nogure ni Israel kaka singruok mochwere, kowacho ni,

Och satte det Jacob till en rätt, och Israel till ett evigt förbund;

11 “Anamiyi piny Kanaan kaka girkeni mari.”

Och sade: Dig vill jag gifva det landet Canaan, edars arfs lott;

12 Kane pod gin ji manok e kar rombgi, ne ginok ahinya kendo ne gin welo e pinyno,

Då de få och ringa voro, och främlingar derinne.

13 ne giwuotho e kind ogendini mopogore, ka gidhi e pinyruodhi mopogore opogore.

Och de foro ifrå folk till folk; ifrå det ena riket till annat folk.

14 Ne ok oyie mondo ngʼato osandgi; nokwero ruodhi kowachonegi niya,

Han lät ingen menniska göra dem skada, och näpste Konungar för deras skull:

15 “Kik umul joga ma awiro; kik uhiny jonabi maga.”

Kommer intet vid mina smorda, och görer intet ondt minom Prophetom.

16 Ne okelo kech e piny kendo noketho yore duto mane giyudogo chiemo;

Och han lät en dyr tid komma i landet, och förtog dem allt bröds uppehälle.

17 kendo nooro ngʼato otelonegi, ngʼatno ne en Josef mane oloki kaka misumba.

Han sände en man framför dem; Joseph vardt såld till en träl.

18 Ne giridho tiendene gi arungu mochuoye chuma, kendo ne giridho ngʼute gi chumbe,

De tvingade hans fötter i fjettrar; hans kropp måste jern ligga;

19 nyaka nochopo kinde ma gik mane okoro notimore, nyaka wach Jehova Nyasaye nochopo kare.

Tilldess hans ord kom, och Herrans tal pröfvade honom.

20 Ruodh Misri nooro wach mi nogonye jatend ji nogonye thuolo.

Då sände Konungen bort, och lät gifva honom lös; herren öfver folken böd låta honom ut.

21 Nokete ruodh ode, manorito gik moko duto mane en-go,

Han satte honom till en herra öfver sitt hus; till en föreståndare öfver alla sina ägodelar;

22 mondo en ema ne otieg jotende kaka ohero kendo opuonj jodonge.

Att han skulle undervisa hans Förstar, efter sitt sätt, och lära hans äldsta vishet.

23 Bangʼe Israel duto nobiro Misri; Jakobo nodoko jadak e piny Ham.

Och Israel for in uti Egypten, och Jacob vardt en främling i Hams land.

24 Jehova Nyasaye nomiyo joge onya ahinya; nomiyo gibedo mathoth ma wasikgi ne ok nyal nyalogi,

Och han lät sitt folk svåliga växa, och gjorde dem mägtigare än deras fiender.

25 wasikgi ma noloko chunygi mondo ocha joge, kendo noketo chunye mar timo ne jotichne marach.

Han förvände deras hjerta, så att de hans folk hätske vordo, och tänkte till att förtrycka hans tjenare med list.

26 Nooro Musa jatichne, gi Harun, ngʼat mane oseyiero.

Han sände sin tjenare Mose; Aaron, den han utvalt hade.

27 Negitimo ranyisi mag honni e diergi, ee, negitimo timbene miwuoro e piny Ham.

De samme gjorde hans tecken ibland dem, och hans under i Hams land.

28 Nooro mudho mi nomiyo piny olil nimar donge ne gisengʼanyo ne wechene?

Han lät mörker komma, och gjordet mörkt; och de voro icke hans ordom ohörsamme.

29 Noloko pigegi remo, mi nomiyo rechgi otho.

Han förvände deras vatten i blod, och dräp deras fiskar.

30 Ogwende nosieko mopongʼo pinygi, kendo negidonjo nyaka ei ute nindo mag ruodhigi.

Deras land gaf myckna paddor ifrå sig; ja, uti deras Konungars kamrar.

31 Nowuoyo, mi pumbi mag lwangʼni nosieko, kendo kikun nopongʼo pinygi.

Han sade, då kom ohyra; löss uti alla deras landsändar.

32 Nomiyo kodhi olokore pe kendo mil polo nokwako pinygi;

Han gaf dem hagel till regn; eldslåga uti deras land;

33 nogoyo yiendegi mag mzabibu gi ngʼowu piny kendo nolwero yiende mane ni e pinygi.

Och slog deras vinträ och fikonaträ, och förderfvade trän i deras landsändar.

34 Nowuoyo, mi bonyo nosieko, ongogo mokalo akwana;

Han sade, då kommo gräshoppor, gräsmatkar otalige;

35 negichamo gimoro amora mane loth e pinygi koda ka chambgi mane gipidho e puothegi.

Och de uppåto allt gräset i deras land, och uppfrätte frukten på deras mark;

36 Bangʼe nonego nyithindo makayo duto mane ni e pinygi, kodhi mokwongo duto mane gihango nywolo.

Och slog allt förstfödt uti deras land, alla deras första arfvingar.

37 Nogolo Israel, kogangore gi fedha kod dhahabu, kendo onge ngʼama nodongʼ chien kuom dhout Israel duto.

Och han förde dem ut med silfver och guld, och ibland deras slägter var ingen krank.

38 Misri ne mor kane giwuok, nikech mbi mar jo-Israel nosegore kuomgi.

Egypten var glad, att de utdrogo; ty deras fruktan var uppå dem fallen.

39 Noumogi gi boche polo kaka raum, kendo mach nochiwonegi ler gotieno.

Han utsträckte en molnsky till skjul, och eld om nattena till att lysa.

40 Kane gikwaye, to nokelonegi aluru kendo noyiengʼogi gi makati mar polo.

De bådo, och han lät komma åkerhöns; och han mättade dem med himmelsbröd.

41 Noyawo lwanda, mi pi nowuok gi teko; kendo pigno nomol ka aora mamol e piny motwo.

Han öppnade bergsklippona, och vatten flöt derut, så att bäcker flöto i torra öknene.

42 Nimar noparo singruokne maler mane omiyo Ibrahim jatichne.

Ty han tänkte på sitt helga ord, det han till Abraham sin tjenare talat hade.

43 Nogolo joge gi ilo, adier, nomiyo joge moyier owuok kakok gi mor;

Alltså förde han sitt folk ut med fröjd, och sina utkorade med glädje;

44 nomiyogi pinje mag ogendini, kendo gik ma jomoko nono nochandore ka loso nodoko girkeni magi,

Och gaf dem Hedningarnas land, så att de folks gods intogo;

45 mondo omi gilu yorene kendo girit chikene. Pak ne Jehova Nyasaye!

På det de skulle hålla hans rätter, och bevara hans lag. Halleluja.