Ngeche 1
1 Ngeche mag Solomon wuod Daudi, ruodh Israel:
Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.
2 mamiyo iyudo rieko kod ritruok makare, kendo winjo tiend weche matut;
Av dem kan man lära vishet och tukt,
3 kendo miyo idak e ngima moritore kendo mobidhore kitimo gima adiera kendo gima kare kendo mowinjore,
så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.
4 gimiyo joma ngʼeyogi tin bedo mariek, kendo gimiyo jomatindo ngʼeyo tiend weche kendo pogo tiend wach.
De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.
5 Mad jomariek chik itgi mondo owinji kendo gimedgi e puonjruokgi, to jogo mongʼeyo pogo tiend wach mad oyud gino ma chikogi,
Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.
6 mondo gingʼe ngeche, sigendini, kod weche ma tiendgi tek mag jorieko.
Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.
7 Luoro Jehova Nyasaye e chakruok mar ngʼeyo to joma ofuwo chayo rieko gi ritruok makare.
HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.
8 Wuoda, chik iti ni puonj wuonu, kendo kik ijwangʼ puonj mar minu.
Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.
9 Ginibedni kaka kondo michwowo e wiyi, kendo kaka thiwni miketo e ngʼuti mondo ineri maber.
Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.
10 Wuoda, ka joricho hoyoi mondo itim marach, kik iyienegi.
Min son, om syndare locka dig, så följ icke.
11 Kagiwachoni niya, “Bi idhi kodwa; mondo wabuti ni ngʼato wanegi, kendo wamonj kayiem nono joma onge ketho;
Om de säga: "Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;
såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven; (Sheol h7585)
13 wabiro yudo gik moko duto mabeyo ma nengogi tek, mi wapongʼ utewa gi gik moyaki.
allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;
14 In bende riwri kodwa e wachni, kendo wanapog gigo duto mwayako.”
dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung" --
15 Wuoda, kik idhi kodgi ngangʼ kendo kik iwuoth e yoregigo,
då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,
16 nikech tiendgi reto piyo piyo mar timo richo kendo gimwomore mondo gichwer remo.
ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.
17 Mano kaka en gima nono chiko obadho ka winy duto neno.
Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.
18 Jogi ochiko obadho ne gin giwegi, kendo gin ema ginimokie!
Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.
19 Mano e giko jogo duto mohero yudo gimoro moyud e yo marach; gino kawo ngima jogo moyude.
Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.
20 Rieko goyo koko matek e yore mag dala, ogoyo koko bende e kuonde chokruok;
Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.
21 oywak kogoyo koko e akerkeke mag yore motimo koko, owuoyo e dhorangeye mag mier madongo kopenjo niya,
I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:
22 “Nyaka karangʼo ma un joma ngʼeyogi tin nusik kuhero yoreu mag ngʼeyo matin?” Nyaka karangʼo ma jojaro pod nosik kamor, e jaro kendo joma ofuwo nosiki kochayo puonj?
Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?
23 Ka dine uwinj siem mara, dine abedo kodu thuolo, kendo damiyo ungʼeyo pacha.
Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.
24 To nikech ne udaga kane aluongo kendo onge ngʼama nodewa kane adwaro konyou,
Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,
25 nimar ne udagi puonj maga duto kendo ne ok uwinjo siem mara.
eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning
26 An to ananyieru bangʼe ka un e chandruok; Anajaru ajara ka masira oloyou,
därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,
27 ka masira machalo yamb ahiti obiro kuomu, kendo ka chandruok oyweyou ka yamb kalausi. Ka lit kod thagruok ohingou.
ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.
28 Giniluonga, to ok anadwokgi; ginimanya to ok giniyuda.
Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.
29 Kaka ne ok gidwar puonj kendo ok negiyiero luoro Jehova Nyasaye,
Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,
30 Kaka ne ok giyie gi puonjna kendo gidagi siem mara,
ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,
31 kuom mano ginicham olemo mag yoregi kendo giniyiengʼ gi olemo mar riekogi maricho.
därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.
32 Nikech yore mobam mag bayo mag jogo mangʼeyogi tin noneg-gi, kendo bedo ma ok odewo gimoro mar joma ofuwo notiekgi.
Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.
33 To ngʼato angʼata mawinjo wachna nodag gi kwe kendo mayom, maonge luoro mar hinyruok.
Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.
