Ngeche 8
1 Donge rieko luongo? Donge ngʼeyo tiend wach tingʼo dwonde ka goyo koko?
Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.
2 Ochungʼ e kuonde motingʼore e bath yo, e akerkeke mag yore.
Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.
3 Oywak matek e bath dhorangeye midonjogo e dala maduongʼ,
Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:
4 kowacho niya, “Aluongou, yaye un ji, aluongou un ji duto manie piny.
Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.
5 Un joma ngʼeyogi tin, nwangʼuru rieko; to un joma ofuwo, nwangʼuru ngʼeyo.
Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.
6 Winjuru, nikech an gi gik mabeyo mangʼeny madwaro nyisou; ayawo dhoga mondo awach gima kare.
Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.
7 Dhoga wacho gima adiera nikech dhoga kwedo gik maricho.
Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.
8 Weche duto mawuok e dhoga gin kare, onge moro kuomgi mobam kata modwanyore.
Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.
9 Ne jogo mongʼeyo pogo tiend wach, gigi duto nikare, giber ni jogo man-gi ngʼeyo.
De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.
10 Yier puonjna kar fedha kendo ngʼeyo kar dhahabu mowal,
Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.
11 nikech rieko ber moloyo kite ma nengogi tek, kendo gimoro amora madiher ok nyal romo kode.
Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.
12 “An, rieko, wadak kaachiel gi ngʼado bura makare; an-gi ngʼeyo kod pogo tiend wach.
Jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.
13 Luoro Jehova Nyasaye en sin gi richo; amon gi sunga kod ngʼayi, timbe maricho kod wuoyo mochido.
Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.
14 Ngʼado rieko kod ngʼado bura malongʼo gin maga; an-gi winjo tiend wach kod nyalo.
Hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.
15 An ema amiyo ruodhi locho kendo joloch loso chike makare.
Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad rätt är.
16 Nikech an, amiyo yawuot ruodhi loch kod joka ruodhi duto marito pinje.
Genom mig härska härskarna och hövdingarna, ja, alla domare på jorden.
17 Ahero jogo mohera, to jogo ma manya yuda.
Jag älskar dem som älska mig, och de som söka mig, de finna mig.
18 Mwandu gi luor ni kuoma, mwandu mochwere kod mewo.
Rikedom och ära vinnas hos mig, ädla skatter och rättfärdighet.
19 Olemba ber moloyo dhahabu maber, gino machiwo oloyo fedha moyier.
Min frukt är bättre än guld, ja, finaste guld och den vinning jag skänker bättre än utvalt silver.
20 Awuotho e yo mobidhore makare, e yore mag bura makare,
På rättfärdighetens väg går jag fram, mitt på det rättas stigar,
21 kachiwo mwandu ni jogo mohera kendo amiyo kuondegi mag keno bedo mopongʼ chutho.
till att giva dem som älska mig en rik arvedel och till att fylla deras förrådshus.
22 “Jehova Nyasaye nokwongo chweya kaka tichne mokwongo motelo ni tijene machon.
HERREN skapade mig såsom sitt förstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde något annat.
23 Noyiera aa chakruok manyaka chiengʼ, kapok piny kobetie.
Från evighet är jag insatt, från begynnelsen, ända ifrån jordens urtidsdagar.
24 Kapok nembe kobetie, nonywola kata ka sokni mopongʼ gi pi ne onge.
Innan djupen voro till, blev jag född, innan källor ännu funnos, fyllda med vatten
25 Nonywola ka gode madongo ne pok obedo kuonde ma gintie, bende ka gode matindo ne pod onge,
Förrän bergens grund var lagd, förrän höjderna funnos, blev jag född,
26 kapok ne ochweyo piny kaachiel gi pewene kata mana lowo mar piny.
när han ännu icke hade skapat land och mark, ej ens det första av jordkretsens stoft.
27 Ne antie kane oketo polo kama entie, kata kane oketo giko mar nembe,
När han beredde himmelen, var jag tillstädes, när han spände ett valv över djupet,
28 kane oketo boche polo malo, kendo kane oketo sokni mag nembe mogurore motegno,
när han fäste skyarna i höjden, när djupets källor bröto fram med makt,
29 kane ochiwo kuonde giko mag nam matin mondo pi kik okadh kama oketee, kendo kane oloso mise mar piny.
när han satte för havet dess gräns, så att vattnet icke skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grundvalar --
30 Ne an jatich molony mobedo bute. Napongʼ gi mor mogundho odiechiengʼ ka odiechiengʼ kamor e nyime kinde duto,
då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;
31 ka amor e pinye mangima kendo ail gi ji duto.
jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.
32 “Omiyo koro yawuota, winjauru; gin johawi jogo morito yorena.
Så hören mig nu, I barn, ty saliga äro de som hålla mina vägar.
33 Winjuru puonjna mondo ubed mariek, kik uchagi.
Hören tuktan, så att I bliven visa, ja, låten henne icke fara.
34 En jahawi ngʼat mawinja, marito pile e dhoutena korito e dhorangaya.
Säll är den människa som hör mig, så att hon vakar vid mina dörrar dag efter dag håller vakt vid dörrposterna i mina portar.
35 Nimar ngʼat monwangʼa oyudo ngima kendo oyudo ngʼwono kuom Jehova Nyasaye.
Ty den som finner mig, han finner livet och undfår nåd från HERREN.
36 To ngʼatno ma odaga hinyore kende owuon; jogo duto mamon koda ohero tho.”
Men den som går miste om mig han skadar sig själv; alla de som hata mig, de älska döden.
