Ngeche 6
1 Wuoda, ka isechiwo singo ni jabathi, kata ka isingori ni inichul ni ngʼat mikia gope,
Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,
2 ka diponi omaki nikech gima ne iwacho, mi idwodori kod weche mane oa e dhogi,
om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,
3 to tim kama, wuoda, mondo ibed thuolo, nikech isepodho e lwet jabathi: Dhiyo kendo ibolri e nyime; bangʼe to ikwa jabathino oweyi thuolo!
då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,
4 Kik iwe nindo ohingi, kata ayula wangʼ oteri.
unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.
5 To resri ibed thuolo, mana kaka mwanda mayombo jadwar, kata kaka winyo matony e obadho mar jamak winy.
Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.
6 In janyawo, dhi ir biye; mondo ineye kendo ipar yoregi, mondo ibed mariek!
Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.
7 Biye onge jatelo kata jaloch kata ruoth,
Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;
8 to kata kamano, gikano chiembgi e ndalo oro, kendo gichoko chiembgi e ndalo keyo.
dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.
9 In jasamuoyo, nyaka karangʼo ma ibiro bedo kinindo aninda kanyo? Karangʼo mibiro chiewoe mondo ia e nindo?
Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?
10 Nindo matin, ayula wangʼ matin, kwakruok matin kiyweyo,
Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
11 to dhier biro monji ka janjore kendo chan ka jalweny momanore.
så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.
12 Ngʼat mamono kendo jaricho mawuotho awuotha kowacho weche mogak,
En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,
13 oningʼo wangʼe, owuoyo gi tiendene ka ogoro piny, kendo ogwelo ji gi lith lwetene,
som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.
14 ochano richo kod miriambo ei chunye, kinde duto okelo miero.
Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.
15 Kuom mano, masira biro make maloye apoya nono; notieke apoya nono, maonge resruok.
Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.
16 Nitie gik moko auchiel ma Jehova Nyasaye mon-go, chutho gin gik moko abiriyo ma ok more:
Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ
17 wenge mag sunga, lep mariambo, lwedo machwero remo maonge ketho,
stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,
18 chuny machano chenro maricho, tiende maringo kadhi e richo,
ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,
19 jahang wach mawacho miriambo kendo ngʼatno makelo miero e kind jowete.
den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.
20 Wuoda, rit chike wuonu kendo kik iwe puonj minu.
Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.
21 Kan-gi ka ipandogi e chunyi nyaka chiengʼ; twegi e ngʼuti motegno.
Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.
22 Ka iwuotho, to gibiro chiki; to ka inindo, to giniriti; to ka ichiewo, to giniwuo kodi.
När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.
23 Nikech chikegi gin taya, to puonjni en ler, kendo kwer mikwerogo ngʼato kuom gima otimo marach kelo mana ngima,
Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.
24 mamiyo ibedo mabor gi dhako mandhaga kaachiel gi lep mayom mar dhako mabayo.
De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.
25 Kik ber mare mineno gi wangʼ omi chunyi gombe kata weye oywayi kolombi gi wangʼe.
Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.
26 Nikech ochot nyalo miyo ibed matin maromo gi nengo makati, to dhako ma jachode biro tieko ngimani.
Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.
27 Bende ngʼato nyalo tingʼo mach e kore, ma lepe ok owangʼ?
Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?
28 Bende ngʼato nyalo wuotho e mirni mar mach maliel, ma ok tiendene owangʼ?
Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?
29 Ma e kaka ngʼat ma terore gi chi ngʼat machielo chalo; ngʼato angʼata ma omule ok notony ma ok okum.
Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.
30 Ji ok cha jakuo kokwalo chiemo mondo ogaago kech kodenyo.
Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?
31 Kata kamano ka omake, to nyaka ochul nyadibiriyo, kata obedo ni en nengo mapek kuome makawo mwandu mag ode duto.
Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.
32 To ngʼat ma terore gi chi ngʼat machielo onge gi rieko, ngʼat matimo kamano ketho ngimane owuon.
Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.
33 Pokne en chwat kod wichkuot kendo nobed gi wichkuot ma ok norum.
Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.
34 Nimar nyiego mamako chwor dhakono nyalo kelo tho, omiyo ka ochulo kuor, to nobed maonge ngʼwono kata matin.
Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;
35 Ok enoyie chudo moro amora; ok enoyie asoya kata obedo ni en gima duongʼ manade.
lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.
