Ngeche 27
1 Kik isungri kuom kiny, nikech ok ingʼeyo gima odiechiengʼ nyalo kelo.
Beröm dig icke av morgondagen, ty du vet icke vad en dag kan bära i sitt sköte.
2 We ngʼat moro ema opaki, to ok dhogi iwuon; ngʼato machielo, to ok lewi iwuon.
Må en annan berömma dig, och icke din egen mun, främmande, och icke dina egna läppar.
3 Kidi pek to kuoyo bende pek, to chandruok ma ngʼat mofuwo kelo pek moloyo gik moko ariyogo.
Sten är tung, och sand är svår att bära, men tyngre än båda är förargelse genom en oförnuftig man.
4 Mirima kwiny to gero pek moloyo, to en ngʼa manyalo chomore gi nyiego?
Vrede är en grym sak och harm en störtflod, men vem kan bestå mot svartsjuka?
5 Kwero ngʼato ratiro ber moloyo hera mopandi.
Bättre är öppen tillrättavisning än kärlek som hålles fördold.
6 Adhonde moa kuom osiep inyalo geno, to jasigu medo mana nyoth mar masira.
Vännens slag givas i trofasthet, men ovännens kyssar till överflöd.
7 Ngʼat moyiengʼ ok dwar mor kich, to ngʼatno modenyo kata mana gima kech mitne.
Den mätte trampar honung under fötterna, men den hungrige finner allt vad bittert är sött.
8 Mana kaka winyo mabayo moa e ode e kaka ngʼatno mabayo aa e dalane.
Lik en fågel som har måst fly ifrån sitt bo är en man som har måst fly ifrån sitt hem.
9 Moo mangʼwe ngʼar gi ubani kelo mor ne chuny, to ber mar osiep ngʼato wuok kuom ngʼado rieko gi adiera.
Salvor och rökelse göra hjärtat glatt, ömhet hos en vän som giver välbetänkta råd.
10 Kik ijwangʼ osiepni kod osiep wuonu, to kik idhi e od owadu ka chandruok omaki, ber dhi ir jabuti machiegni moloyo owadu man mabor.
Din vän och din faders vän må du icke låta fara, gå icke till din broders hus, när ofärd drabbar dig; bättre är en granne som står dig nära än broder som står dig fjärran.
11 Bed mariek, wuoda kendo imi chunya mor eka anyalo dwoko ngʼato moro amora machaya.
Bliv vis, min son, så gläder du mitt hjärta; jag kan då giva den svar, som smädar mig.
12 Ngʼat mariek neno masira kabiro kendo opondo, to ngʼat mofuwo dhiyo adhiya nyime ma ohinyre.
Den kloke ser faran och söker skydd; de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
13 Kaw law ngʼatno mochungʼne ngʼat mokia kaka singo; kawe ka okete singo kar dhako mabayo.
Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för den främmande kvinnans skull.
14 Ka ngʼato ogwedho jabute e lela gokinyi mangʼich, to ochalo mana gi ngʼama kwongʼe.
Den som välsignar sin nästa med hög röst bittida om morgonen, honom kan det tillräknas såsom en förbannelse.
15 Dhako ma jakoko chalo gi kodh ajiki,
Ett oavlåtligt takdropp på en regnig dag och en trätgirig kvinna, det kan aktas lika.
16 kwerogo chalo gi gengʼo yamo kata mako moo gi lwedo.
Den som vill lägga band på en sådan vill lägga band på vinden, och hala oljan möter hans högra hand.
17 Kaka nyinyo piago nyinyo, e kaka ngʼato piago nyawadgi.
Järn giver skärpa åt järn; så skärper den ena människan den andra.
18 Ngʼat mopidho ngʼowu biro chamo olembe, to ngʼatno marito ruodhe ibiro miyo luor.
Den som vårdar sitt fikonträd, han får äta dess frukt; och den som vårdar sig om sin herre, han kommer till ära.
19 Kirango pi, to wangʼi iwuon ema ineno, kendo kinono chunyi, to in iwuon ema inenori.
Såsom spegelbilden i vattnet liknar ansiktet, så avspeglar den ena människans hjärta den andras.
Dödsriket och avgrunden kunna icke mättas; så bliva ej heller människans ögon mätta. (Sheol h7585)
21 Dhahabu gi fedha itemo gi mach, to dhano itemo gi pak moyudo.
Silvret prövas genom degeln och guldet genom smältugnen, så ock en man genom sitt rykte.
22 Kata bed ni iyoko ngʼat mofuwo e pany, iyoke kaka cham miswago, ok inigol fupe oa kuome.
Om du stötte den oförnuftige mortel med en stöt, bland grynen, så skulle hans oförnuft ändå gå ur honom.
23 Bed ni ingʼeyo maber kaka jambi chalo; bende rit maber kwethgi;
Se väl till dina får, och hav akt på dina hjordar.
24 nimar mwandu ok sik mochwere, to osimbo mar loch ok nobed ne tiengʼ ka tiengʼ.
Ty rikedom varar icke evinnerligen; består ens en krona från släkte till släkte?
25 Ka ongʼad lum oko eka manyien twi, to ka ichoko ne jambi lum manie kor got,
När ny brodd skjuter upp efter gräset som försvann, och när foder samlas in på bergen,
26 eka iniyud yie rombe milosgo lewni, kendo iningʼiew lowo gi pesa miyudo kuom diek.
då äger du lamm till att bereda dig kläder och bockar till att köpa dig åker;
27 Ibiro bedo gi chak mangʼeny mar diek ma ibiro pidhorigo gi joodi kendo pidho nyiri matiyoni.
då giva dig getterna mjölk nog, till föda åt dig själv och ditt hus och till underhåll åt dina tjänarinnor.
