Ngeche 25
1 Magi e ngeche mamoko mag Solomon, mane jo-Hezekia ruodh Juda ondiko.
Dessa ordspråk äro ock av Salomo; och Hiskias, Juda konungs, män hava gjort detta utdrag.
2 Wamiyo Nyasaye duongʼ kuom gik ma opando; to lero tiend weche en duongʼ ni ruodhi.
Det är Guds ära att fördölja en sak, men konungars ära att utforska en sak.
3 Mana kaka polo bor kendo piny tut, e kaka chuny ruodhi ngʼeyo tek.
Himmelens höjd och jordens djup och konungars hjärtan kan ingen utrannsaka.
4 Ka ogol chilo kuom fedha, to jatheth koro nigi gimoro mar theth;
Skaffa slagget bort ifrån silvret, så får guldsmeden fram en klenod därav.
5 ka ogol ngʼat marach e nyim ruoth, eka kom ruodhe ibiro guro motegno e tim makare.
Skaffa de ogudaktiga bort ur konungens tjänst, så varder hans tron befäst genom rättfärdighet.
6 Kik imiri duongʼ iwuon e nyim ruoth, kata bedo kar jomadongo,
Förhäv dig icke inför konungen, och träd icke fram på de stores plats.
7 nimar ber moloyo owachni niya, “Bi ka,” moloyo ka igoli e nyim jomadongo.
Ty det är bättre att man säger till dig: »Stig hitupp», än att man flyttar ned dig för någon förnämligare man, någon som dina ögon redan hava sett.
8 Gima wangʼi oseneno kik ikel mapiyo kirikni e nyim od bura; nimar ibiro timo angʼo achien ka jabuti oketi e wichkuot?
Var icke för hastig att begynna en tvist; vad vill du eljest göra längre fram, om din vederpart kommer dig på skam?
9 Ka iloso wach manie kindi gi jabuti, to kik idhi ihul wach malingʼ-lingʼ mar ngʼato;
Utför din egen sak mot din vederpart, men uppenbara icke en annans hemlighet,
10 nono to ngʼat moro mowinji biro keti e wichkuot; mi huma mari marach ok nogiki.
på det att icke envar som hör det må lasta dig och ditt rykte bliva ont för beständigt.
11 Wach mowach e kinde mowinjore, chalo gi olemo mar dhahabu moketie tawo molos gi fedha.
Gyllene äpplen i silverskålar äro ord som talas i rättan tid.
12 Mana kaka tere mar dhahabu kata tigo mar dhahabu maber e kaka siem mar ngʼat mariek mokwerogo ngʼat machiko ite.
Såsom en gyllene örring passar till ett bröstspänne av fint guld, så passar en vis bestraffare till ett hörsamt öra.
13 Mana kaka ngʼich mar pe e kinde mar keyo, e kaka jaote ma ja-adiera chalo ne ngʼat moore, omoro chuny ruodhe.
Såsom snöns svalka på en skördedag, så är en pålitlig budbärare för avsändaren; sin herres själ vederkvicker han.
14 Kaka boche polo gi yamo maonge koth, e kaka ngʼat mawuorore gi mich ma ok dochiw.
Såsom regnskyar och blåst, och likväl intet regn, så är en man som skryter med givmildhet, men icke håller ord.
15 Horuok mos nyalo loko chuny ruoth, to lep mamuol nyalo toyo chogo.
Genom tålamod varder en furste bevekt, och en mjuk tunga krossar ben.
16 Ka iyudo mor kich, to cham mana moromo, mathoth ahinya, nyalo miyo ingʼogi.
Om du finner honung, så ät icke mer än du tål, så att du ej bliver övermätt därav och får utspy den.
17 Kik iter tiendi pile e od jabuti, dhiyo kuno pile, biro miyo ochayi.
Låt din fot icke för ofta komma i din väns hus, Så att han ej bliver mätt på dig och får motvilja mot dig.
18 Mana kaka arungu kata ligangla; kata asere mabith, e kaka ngʼatno machiwo neno ma ok adiera kuom ngʼat ma gidakgo machiegni.
En stridshammare och ett svärd och en skarp pil är den som bär falskt vittnesbörd mot sin nästa.
19 Mana kaka lak marach kata tielo mongʼol e kaka keto geno kuom jogo ma ok jo-adiera e kinde mag chandruok.
Såsom en gnagande tand och såsom ett skadedjurs fot är den trolöses tillförsikt på nödens dag.
20 Mana ka ngʼat ma lonyo law midongʼ duk e ndalo ngʼich, kata kaka olo chumbi e adhola, e kaka ngʼat ma wero wende ne chuny mool.
Såsom att taga av dig manteln på en vinterdag, och såsom syra på lutsalt, så är det att sjunga visor för ett sorgset hjärta.
21 Ka jasiki odenyo, to miye chiemo ocham; ka riyo oloye, miye pi omodhi.
Om din ovän är hungrig, så giv honom att äta, och om han är törstig, så giv honom att dricka;
22 Ka itimo kamano, ibiro choko chuk mach maliel e wiye, kendo Jehova Nyasaye biro miyi pok.
så samlar du glödande kol på hans huvud, och HERREN skall vedergälla dig.
23 Kaka yamb nyandwat kelo koth, e kaka lep mafuongʼo wach kelo miero.
Nordanvind föder regn och en tasslande tunga mulna ansikten.
24 Ber dak e kona mar wi ot moloyo dak gi dhako maralep.
Bättre är att bo i en vrå på taket än att hava hela huset gemensamt med en trätgirig kvinna.
25 Mana kaka pi mangʼich chalo ne chuny mool, e kaka wach maber moa e piny mabor chalo.
Såsom friskt vatten för den försmäktande, så är ett gott budskap ifrån fjärran land.
26 Mana kaka soko motimo chwodho kata aora moduwore chalo e kaka ngʼat makare machiwo thuolo ne jaricho.
Såsom en grumlad källa och en fördärvad brunn, så är en rättfärdig som vacklar inför den ogudaktige.
27 Ok ber chamo mor kich mathoth, kata ok en gima longʼo mondo ngʼato odwar luor monego miye owuon.
Att äta för mycket honung är icke gott, och den som vinner ära får sin ära nagelfaren.
28 Mana kaka dala maduongʼ ma ohingane omukore mogore piny e kaka ngʼatno ma ok nyal ritore owuon.
Såsom en stad vars murar äro nedbrutna och borta, så är en man som icke kan styra sitt sinne.
