Ngeche 24
1 Kik nyiego maki gi joricho bende kik iyie chunyi gomb bedo e chokruok margi;
Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
2 nimar chunjegi chano timo mamono to dhogi wacho mana gik makelo chandruok.
Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
3 Rieko ema igerogo ot, to kuom winjo ogurore mosiko;
Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
4 kuom ngʼeyo, utene maiye ipongʼo gi gik moko ma ok yudo yot kod mwandu mabeyo.
Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
5 Ngʼat mariek nigi teko maduongʼ; to ngʼat man-gi ngʼeyo medo teko;
En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
6 nimar dhiyo e lweny dwaro ni ongʼadni rieko, to bedo gi loch dwaro jongʼad rieko mangʼeny.
Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
7 Rieko bor moyombo ngʼat mofuwo; e kar bura mar alap oonge gi gima onyalo wacho.
Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
8 Ngʼat machano gima rach biro ngʼere kaka ja-andhoga.
Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
9 Andhoga mar fuwo en richo, to ji mon kod ja-jar ji.
Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
10 Ka tekri orumo mipodho e kinde mar lweny, to mano kaka tekri tin!
Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
11 Res jogo mitero kar tho; mak jogo mawuotho ka tangni dhiyo kar yengʼo.
Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
12 Ka iwacho niya, “Ne ok wangʼeyo gimoro kuom wachni,” donge ngʼatno mapimo chuny dhano ongʼeyo wachno? Donge ngʼat morito kendo ngʼiyo ngimani ongʼeyogo? To donge obiro chulo ngʼato ka ngʼato mowinjore gi timbene?
Om du säger: "Se, vi visste det icke", så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
13 Wuoda, cham mor kich, nimar ober; mor kich moa e pedni mar kich nigi ndhandhu mamit.
Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
14 Ngʼe bende ne rieko mit ni chunyi; ka iyude, nitie geno mar ndalo mabiro kuomi, to genoni ok nongʼad oko.
Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
15 Kik ibut ka ngʼat marach mondo iketh od ngʼat makare, kik iyak dalane,
Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
16 kata bedni ngʼat makare ogore piny nyadibiriyo, pod obiro chungo kendo; to joricho igoyo piny gi masira.
Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
17 Kik ibed mamor gi masiche mag jasiki, ka ochwanyore, kik iyie chunyi bed mamor;
Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
18 nimar Jehova Nyasaye biro neno kendo golo mirimbe oko kuome.
på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
19 Kik ibed maluor nikech joricho kata kik nyiego maki kod joma timbegi richo,
Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
20 nimar jaricho onge gi geno mar ndalo mabiro, kendo taya mar ngʼat marach ibiro nego.
Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
21 Wuoda, luor Jehova Nyasaye kod ruoth morito piny, kendo kik iriwri gi joma kwede,
Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
22 nimar ji ariyogo biro kelonegi chandruok apoya nono, to en ngʼa ma dingʼe ni en chandruok manade ma ginyalo kelo?
Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ----
23 Magi bende gin weche mag jomariek: Luoro wangʼ kuom ngʼado bura ok ber:
Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
24 Ngʼatno mowachone jaketho niya, “In kare ionge ketho” ji biro kwongʼe to piny kwede.
Den som säger till den skyldige: "Du är oskyldig", honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
25 To nobed maber gi jogo makumo joma oketho, kendo gweth mogundho nobed kodgi.
Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
26 Dwoko maratiro nyiso ni mano osiepni mar adier.
En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
27 Tiek tijeni ma oko kendo ik puothegi; bangʼ mano, eka iger odi.
Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
28 Kik ibed janeno e wach jabuti kaonge gima omiyo, kata tiyo gi dhogi mondo iriambi.
Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
29 Kik iwach niya, “Abiro timone mana kaka osetimona; abiro chulo ngʼatno mana kaka notimona.”
Säg icke: "Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar."
30 Nakadho but puoth jasamuoyo, kakadho but puoth olemb mzabibu mar ngʼat maonge gi rieko;
Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
31 kudho notwi kuonde duto, puodho duto noim gi buya, to ohinga mar kidi nomukore.
Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
32 Naketo chunya nono gino mane aneno to napuonjora kuom gino mane aneno.
Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
33 Nindo matin, ayula wangʼ matin, kwakruok matin kiyweyo,
Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
34 to dhier biro monji ka janjore kendo chan ka jalweny momanore.
så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.
