Ngeche 24
1 Kik nyiego maki gi joricho bende kik iyie chunyi gomb bedo e chokruok margi;
Följ icke onda menniskor, och begär icke att vara när dem.
2 nimar chunjegi chano timo mamono to dhogi wacho mana gik makelo chandruok.
Ty deras hjerta står efter skada, och deras läppar råda till ondt.
3 Rieko ema igerogo ot, to kuom winjo ogurore mosiko;
Genom vishet varder ett hus bygdt, och genom förstånd vid magt hållet.
4 kuom ngʼeyo, utene maiye ipongʼo gi gik moko ma ok yudo yot kod mwandu mabeyo.
Genom skickelig hushållning varda husen full med allahanda kosteliga och härliga rikedomar.
5 Ngʼat mariek nigi teko maduongʼ; to ngʼat man-gi ngʼeyo medo teko;
En vis man är stark, och en förnuftig man är mägtig af krafter.
6 nimar dhiyo e lweny dwaro ni ongʼadni rieko, to bedo gi loch dwaro jongʼad rieko mangʼeny.
Ty med råd måste man örlig föra; och der månge rådgifvare äro, der är segren.
7 Rieko bor moyombo ngʼat mofuwo; e kar bura mar alap oonge gi gima onyalo wacho.
Vishet är dem galna allt för hög; han tör icke upplåta sin mun i portenom.
8 Ngʼat machano gima rach biro ngʼere kaka ja-andhoga.
Den sig sjelfvom skada gör, honom kallar man väl en hufvudskalk.
9 Andhoga mar fuwo en richo, to ji mon kod ja-jar ji.
Ens dåras tanke är synd, och en bespottare är en styggelse för menniskomen.
10 Ka tekri orumo mipodho e kinde mar lweny, to mano kaka tekri tin!
Den är icke stark, som i nödene icke fast är.
11 Res jogo mitero kar tho; mak jogo mawuotho ka tangni dhiyo kar yengʼo.
Hjelp dem som man döda vill, och drag dig icke undan för dem som man dräpa vill.
12 Ka iwacho niya, “Ne ok wangʼeyo gimoro kuom wachni,” donge ngʼatno mapimo chuny dhano ongʼeyo wachno? Donge ngʼat morito kendo ngʼiyo ngimani ongʼeyogo? To donge obiro chulo ngʼato ka ngʼato mowinjore gi timbene?
Säger du: Si, vi förståt intet; menar du, att den der hjertan vet, märker det icke; och den der på själena akt hafver, känner det icke; och lönar menniskone efter hennes gerningar?
13 Wuoda, cham mor kich, nimar ober; mor kich moa e pedni mar kich nigi ndhandhu mamit.
Ät, min son, hannog, ty det är godt; och hannogskaka är söt i dinom hals.
14 Ngʼe bende ne rieko mit ni chunyi; ka iyude, nitie geno mar ndalo mabiro kuomi, to genoni ok nongʼad oko.
Alltså lär vishetena för dina själ; när du finner henne, så varder det framdeles väl gåendes, och ditt hopp skall icke fåfängt vara.
15 Kik ibut ka ngʼat marach mondo iketh od ngʼat makare, kik iyak dalane,
Vakta icke, såsom en ogudaktig, uppå dens rättfärdigas hus; förspill icke hans hvilo.
16 kata bedni ngʼat makare ogore piny nyadibiriyo, pod obiro chungo kendo; to joricho igoyo piny gi masira.
Ty en rättfärdig faller sju resor, och står åter upp; men de ogudaktige falla uti olycko.
17 Kik ibed mamor gi masiche mag jasiki, ka ochwanyore, kik iyie chunyi bed mamor;
Gläd dig icke öfver dins oväns fall, och ditt hjerta fröjde sig icke öfver hans olycka.
18 nimar Jehova Nyasaye biro neno kendo golo mirimbe oko kuome.
Herren måtte det se, och honom det illa behaga, och vända sina vrede ifrå honom.
19 Kik ibed maluor nikech joricho kata kik nyiego maki kod joma timbegi richo,
Vredgas icke öfver den onda, och haf icke nit öfver de ogudaktiga.
20 nimar jaricho onge gi geno mar ndalo mabiro, kendo taya mar ngʼat marach ibiro nego.
Ty den onde hafver intet till hoppandes, och de ogudaktigas lykta skall utslockna.
21 Wuoda, luor Jehova Nyasaye kod ruoth morito piny, kendo kik iriwri gi joma kwede,
Min son, frukta Herran och Konungen, och blanda dig icke ibland de upproriska.
22 nimar ji ariyogo biro kelonegi chandruok apoya nono, to en ngʼa ma dingʼe ni en chandruok manade ma ginyalo kelo?
Ty deras förderf skall med hast uppstiga; och ho vet, när begges olycka kommer?
23 Magi bende gin weche mag jomariek: Luoro wangʼ kuom ngʼado bura ok ber:
Detta kommer ock ifrå de visa. Anse personen i domenom är icke godt.
24 Ngʼatno mowachone jaketho niya, “In kare ionge ketho” ji biro kwongʼe to piny kwede.
Den som till den ogudaktiga säger: Du äst from; honom banna menniskorna, och folket hatar honom.
25 To nobed maber gi jogo makumo joma oketho, kendo gweth mogundho nobed kodgi.
Men de som straffa honom, de behaga väl; och en rik välsignelse kommer öfver dem.
26 Dwoko maratiro nyiso ni mano osiepni mar adier.
Ett redeligit svar är såsom ett ljuft kyssande.
27 Tiek tijeni ma oko kendo ik puothegi; bangʼ mano, eka iger odi.
Beställ din ärende ute, och bruka din åker; sedan bygg ditt hus.
28 Kik ibed janeno e wach jabuti kaonge gima omiyo, kata tiyo gi dhogi mondo iriambi.
Var icke vittne utan sak emot din nästa, och bedrag icke med dinom mun.
29 Kik iwach niya, “Abiro timone mana kaka osetimona; abiro chulo ngʼatno mana kaka notimona.”
Säg icke: Såsom man gör mig, så vill jag göra igen, och vedergälla hvarjom och enom hans gerning.
30 Nakadho but puoth jasamuoyo, kakadho but puoth olemb mzabibu mar ngʼat maonge gi rieko;
Jag gick framom dens latas åker, och om dens galnas vingård;
31 kudho notwi kuonde duto, puodho duto noim gi buya, to ohinga mar kidi nomukore.
Och si, der var icke annat än nässlor på, och stod full med tistel, och muren var omkullfallen.
32 Naketo chunya nono gino mane aneno to napuonjora kuom gino mane aneno.
Då jag det såg, lade jag det på hjertat, och skådade, och lärde deraf.
33 Nindo matin, ayula wangʼ matin, kwakruok matin kiyweyo,
Du vill ännu något litet sofva, och ännu något litet sömnig vara, och ännu litet sammanlägga händerna till att hvila;
34 to dhier biro monji ka janjore kendo chan ka jalweny momanore.
Men din armod skall komma dig, såsom en vandrare, och din fattigdom, såsom en väpnad man.
