Ngeche 23
1 Ka ibedo mondo ichiem gi ruoth, non maber gima ni e nyimi,
När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,
2 ka in jawuoro to dimbri nono to onyalo keto pala e dwondi.
och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.
3 Kik igomb chiembe mamit, nimar chiemono en mar wuondruok.
Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.
4 Kik iwe tich bari ndasi ni mondo ibed ja-mwandu, bed gi rieko mondo iritri.
Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.
5 Ngʼi mwandu mana matin nono, to bangʼe gidhi, nimar adiera gibiro bedo gi bwombe, kendo gifu gidhi e kor polo ka ongo.
Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.
6 Kik icham chiemb jagwondo, kik igomb chiembe mamit,
Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;
7 nimar en ngʼat mosiko paro nengo mochul. Owachoni niya, “Chiem kendo methi,” to chunye ok ni kodi.
ty han förfar efter sina själviska beräkningar. "Ät och drick" kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.
8 Ibiro ngʼogo mano matin mane ichamo kendo ibiro bedo ni iketho kindeni kuom pwoch mipuoyego.
Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.
9 Kik iwuo ne ngʼat mofuwo, nikech obiro chayo rieko mag wechegi.
Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.
10 Kik igol kidi mar kiewo machon, kata ima nyithindo maonge wuone puothegi;
Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.
11 nimar Jal moritogi en ratego; obiro chwakogi e kindi kodgi.
Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.
12 Ket chunyi ne puonj to iti ne weche mag ngʼeyo.
Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.
13 Kik itamri kumo nyathi; nimar chwat ok nyal nege.
Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;
ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket. (Sheol h7585)
15 Wuoda, ka chunyi riek, eka chunya biro bedo mamor,
Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;
16 chunya ma iye nobed mamor ka lewi wacho gima nikare.
ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.
17 Kik ibed gi nyiego e chunyi nikech joricho; to kinde duto bedi gi dwaro mar luoro Jehova Nyasaye moloyo.
Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.
18 Adier, ka itimo kamano to inibed gi geno e ndalo mabiro, kendo genoni ok nongʼad oko.
Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.
19 Wuoda, winja, eka inibed mariek, kendo ket chunyi e yo moriere tir.
Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
20 Kik iriwri gi jogo ma madho kongʼo mangʼeny kata jowuoro mohero ringʼo,
Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.
21 nimar jomer kod jowuoro bedo jochan, kendo nongʼno rwakogi gi lewni moti.
Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.
22 Winj wuonu, nikech en ema nonywoli, kendo kik icha minu ka oti.
Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.
23 Adiera gi rieko gi puonjruok kod ngʼeyo tiend wach ema nyaka iyudi, kata dabed ni ingʼiewogi gi nengo matek.
Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.
24 Wuon ngʼat makare nigi mor maduongʼ; ngʼatno man-gi wuowi mariek obedo mamor kode.
Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
25 Mad wuonu gi minu bed mamor; mad minu mane onywoli bed gi ilo.
Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
26 Wuoda, miya chunyi, kendo ket wengegi orit yorena,
Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
27 nimar dhako ma jachode en bur matut, to dhako mabayo en soko madiny.
Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
28 Ka jamecho obuto korito, to omedo keto ji ma ok jo-adiera mangʼeny e kind ji.
Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
29 En ngʼa man-gi masira? En ngʼa man-gi lit? En ngʼa man-gi lweny? En ngʼa man-gi ngʼur? En ngʼa man-gi adhonde ma ok owinjore? En ngʼa man-gi wangʼ makwar motimo remo?
Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
30 Jogo madeko oko ka kongʼo, madhi mondo gibil kongʼo mokik mayoreyore.
Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
31 Kik ingʼi kongʼo kochiek mowalo, ka obabni e kikombe, ka omadhore mos kolor piny!
Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.
32 Bangʼe to okecho ka thuol kendo oketo kwiri kaka fu.
På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
33 Wengeni biro neno gik mayoreyore to pachi paro gik morundore.
Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.
34 Ibiro chalo ngʼat ma nindo e nam mar apaka matek, ka inindo ewi apaka.
Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:
35 Ibiro wacho niya, “Gigoya, to ok ahinyra! Gigoya, to ok awinji! Karangʼo ma abiro chiewoe mondo adog ameth kendo?”
"De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?"
