Ngeche 19
1 Ber bedo jachan ma wuodhe ok nyal cha, moloyo ngʼat mofuwo ma lewe timo richo.
Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.
2 Ok ber bedo gi gombo maonge gi ngʼeyo, kata bedo ka irikni kae to ibayo yo.
Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.
3 Fuwo mar ngʼato owuon ketho ngimane; to bende chunye bedo mager gi Jehova Nyasaye.
En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas
4 Mwandu kelo osiepe mangʼeny, to osiep ngʼat ma jachan ringe.
Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.
5 Janeno ma ja-miriambo ok notony ma ok okum, to ngʼatno malando miriambo ok nobed thuolo.
Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.
6 Ji mangʼeny temo mondo oyud pwoch kuom ruoth, to ngʼato ka ngʼato bedo osiep ngʼat machiwo mich.
Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.
7 Ngʼat ma jachan wedene duto kwede, osiepene to noringe maromo nadi! Kata bed notemo sayogi onge kama doyudgie.
Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.
8 Ngʼatno moyudo rieko ohero chunye owuon, to ngʼat mohero winjo wach dhi maber.
Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka
9 Janeno ma ja-miriambo ok notony ma ok okume, to ngʼatno malando miriambo biro lal nono.
Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.
10 Ok en gima owinjore mondo ngʼat mofuwo odagi e ber, to en gima rach machalo nadi ka misumba ema omi loch kuom yawuot ruoth!
Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.
11 Ngʼat mariek iye ok wangʼ piyo; oyudo duongʼ kuom weyo wach ma ok odewo ketho.
Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.
12 Gero mar ruoth chalo gi sibuor maruto, to ka omor kodi to ochalo gi tho manie wi lum.
En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.
13 Wuowi mofuwo kelone wuon mare masira, to dhako maralep chalo gi kodh ajiki.
En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.
14 Ute kod mwandu gin girkeni miyudo kuom jonywol, to dhako mariek aa kuom Jehova Nyasaye.
Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.
15 Samuoyo kelo nindo matut, to ngʼat ma ja-mifwadhi bedo gi kech.
Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.
16 Ngʼatno morito chike Jehova Nyasaye kendo timo gik mopuonje biro dak amingʼa, to ngʼat mochayo chikene biro tho.
Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.
17 Ngʼat manyiso ngʼwono ne jochan, holo mana Jehova Nyasaye, obiro gwedhe kuom gik mosetimo.
Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.
18 Kum wuodi, nikech mano e kama geno nitie; kik ibed e winjruok kuom gima nyalo kelone tho.
Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.
19 Ngʼat ma ja-mirima nyaka yud kum, kendo ka ikonye, to chuno ni nyaka itim kamano kendo.
Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.
20 Chik iti ka ingʼadoni rieko kendo rwak puonj, to giko ni inibed mariek.
Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.
21 Dhano nigi chenro mangʼeny e chunye, to dwaro mar Jehova Nyasaye ema timore.
Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.
22 Gima dhano dwaro en hera ma ok rum, ber bedo jachan moloyo bedo ja-miriambo.
Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.
23 Luoro Jehova Nyasaye tero ji e ngima; eka ngʼato yweyo kodhil, ma ok omule gi chandruok.
HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.
24 Jasamuoyo luto lwete malal ei tawo; kendo ok onyal gole oko moduoge e dhoge!
Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.
25 Chwad jasunga mondo joma ngʼeyogi tin opuonjre; kwer ngʼat man-gi rieko, to obiro medo fwenyo tiend weche.
Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.
26 Ngʼat mamayo wuon mare kendo riembo min mare en wuowi makelo wichkuot kod dwanyruok.
Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.
27 Kidagi chiko iti ne puonj in wuoda, to ibiro bayo mabor kuom weche mag ngʼeyo.
Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.
28 Janeno ma ja-jar ji ochayo adiera, to dho ngʼat ma timbene richo golo mana richo.
Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.
29 Kum oket mana ne jo-achaya, to chwat ne ngʼe joma ofuwo.
Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.
