Ngeche 18

1 Ngʼat ma ok jahera dwaro mana gige ok owinj puonj moro amora.

Den egensinnige följer sin egen lystnad, med all makt söker han strid.

2 Ngʼat mofuwo ok mor kod winjo wach to omor mana gi wacho paroge owuon.

Dåren frågar ej efter förstånd, allenast efter att få lägga fram vad han har i hjärtat.

3 Ka richo biro, e kaka achaya biro, to wichkuot kelo duwruok.

Där den ogudaktige kommer, där kommer förakt, och med skamlig vandel följer smälek.

4 Weche mag dho ngʼato tut ka nam, to soko mar rieko en aora mabubni kamol.

Orden i en mans mun äro såsom ett djupt vatten, såsom en flödande bäck, en vishetens källa.

5 Ok en gima ber chwako ngʼat ma timbene richo kata ketho buch ngʼato maonge ketho.

Att vara partisk för den skyldige är icke tillbörligt ej heller att vränga rätten för den oskyldige.

6 Lew ngʼat mofuwo kelone dhawo, to dhoge luongo goch.

Dårens läppar komma med kiv, och hans mun ropar efter slag.

7 Dho ngʼat mofuwo ema tieke, to lewe ema bedo obadho ne ngimane.

Dårens mun är honom själv till olycka, och hans läppar äro en snara hans liv.

8 Weche mag kuoth chalo gi chiemo mamit; gidhiyo e chuny dhano ma iye.

Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.

9 Ngʼat ma jasamuoyo e tich en owadgi ngʼat maketho gik moko.

Den som är försumlig i sitt arbete, han är allaredan en broder till rövaren.

10 Nying Jehova Nyasaye en ohinga maratego, ngʼat makare ringo ma pond kanyo kendo yud resruok.

HERRENS namn är ett starkt torn; den rättfärdige hastar dit och varder beskyddad.

11 Mwandu mar jomoko e ohinga mochiel motegno ma gigengʼorego, giparo ni en ohinga maonge ngʼama nyalo muko.

Den rikes skatter äro honom en fast stad, höga murar likna de, i hans inbillning.

12 Kapok ngʼato opodho, to sunga bedo e chunye, to muolo kelo pak.

Före fall går högmod i mannens hjärta, och ödmjukhet går före ära.

13 Chik iti kapok idwoko wach; ka ok itimo kamano to ibedo mofuwo kendo ikelo wichkuot.

Om någon giver svar, förrän han har hört, så tillräknas det honom såsom oförnuft och skam.

14 Chuny ngʼato sire e tuo, to chuny mool, en ngʼa manyalo konyo?

Mod uppehåller mannen i hans svaghet; men ett brutet mod, vem kan bära det?

15 Chuny ma weche donjone yudo ngʼeyo; to it mariek dwaro mondo weche odonjne.

Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söka kunskap.

16 Chiwo yawo yo ne ngʼat machiwo kendo tere e nyim jomadongo.

Gåvor öppna väg för en människa och föra henne fram inför de store.

17 Ngʼat mokwongo keto wachne nenore ni en kare, nyaka ngʼat machielo bi maket penjo ne wachneno.

Den som först lägger fram sin sak har rätt; sedan kommer vederparten och uppdagar huru det är.

18 Goyo ombulu tieko larruok kendo thego joma roteke.

Lottkastning gör en ände på trätor, den skiljer mellan mäktiga män.

19 Kiketho ne owadu to duoge iri tek mana kadonjo e dala maduongʼ mochiel motegno; to larruok chalo gi dhorangeye mag dala modin gi lodi.

En förorättad broder är svårare att vinna än en fast stad, och trätor äro såsom bommar för ett slott.

20 Wach mawuok e dho ngʼato ema miyo ngʼato yiengʼ; keyo mar dhoge ema miyo oyiengʼ.

Av sin muns frukt får envar sin buk mättad, han varder mättad av sina läppars gröda.

21 Lep nigi teko mar ngima kod tho, to jogo mohere biro chamo olembe.

Död och liv har tungan i sitt våld, de som gärna bruka henne få äta hennes frukt.

22 Ngʼatno moyudo dhako onwangʼo gima ber kendo oyudo ngʼwono moa kuom Jehova Nyasaye.

Den som har funnit en rätt hustru, han har funnit lycka och har undfått nåd av HERREN.

23 Ngʼat ma jachan ywak kokwayo ngʼwono, to ngʼat ma jamoko dwoko gi gero.

Bönfallande är den fattiges tal, men den rike svarar med hårda ord.

24 Ngʼat man-gi osiepe mangʼeny nyalo chopo e kethruok to nitie osiep moro masiko buti machiegni maloyo owadu.

Den som ävlas att få vänner, han kommer i olycka; men vänner finnas, mer trogna än en broder.