Ngeche 17
1 Ber bangʼo kuon gi kwe kod mor moloyo ot mopongʼ gi chiemo mathoth kod dhawo.
Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv.
2 Misumba mariek biro bedo gi loch kuom wuowi makwodo wich, kendo obiro yudo pok mar girkeni machal mana gi owetene.
En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv.
3 Dhahabu gi fedha itemo gi mach, to Jehova Nyasaye ema temo chuny.
Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan.
4 Ngʼat ma timbene richo chiko ite ne dhok mopongʼ gi richo, ja-miriambo winjo lep mar ajara.
En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor.
5 Ngʼat ma jaro jochan ochayo Jachwechgi; ngʼat mamor gi masira ok notony ne kum.
Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad.
6 Nyikwayo gin osimbo ne joma oti, to jonywol e mor mar nyithindgi.
De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder.
7 Lep mar sunga ok owinjore ne ngʼama ofuwo, to en rach maromo nadi lep mariambo ne jaloch!
Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste.
8 Asoya en bilo ne ngʼat machiwe, kamoro amora modhiye, odhi maber.
En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång.
9 Ngʼat ma umo ketho mewo hera, to ngʼat mamedo timo gima kamano pogo osiepe moherore.
Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense.
10 Puonj mar kwer konyo ngʼat mariek, moloyo chwat nyadi mia ni ngʼat mofuwo.
En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.
11 Ngʼat ma jaricho ohero mana miero, jaote makwiny ema ibiro orone.
Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom.
12 Ber romo gi ondiek madhako moma nyithinde, moloyo romo gi ngʼat mofuwo ei fupe.
Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft.
13 Ka ngʼato chulo rach kar ber, rach ok nowe ode.
Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika.
14 Chako dhawo chalo gimuko yawo, emomiyo we wach kapok dhawo owuok.
Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut.
15 Jehova Nyasaye mon-gi ngʼama chwako jaketho kata kumo ngʼat maonge ketho.
Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN.
16 Ere tiende mondo ngʼat mofuwo obed gi pesa nimar oonge gi dwaro mar bedo mariek?
Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd.
17 En adier ni osiepni nyalo heri kinde duto, to owadu ema konyi e chandruok.
En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden.
18 Ngʼat maonge gi rieko ema keto gir singo ne jabute.
En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa.
19 Ngʼat mohero dhawo ohero richo; ngʼat mogero ohinga mabor kelo mana hinyruok.
Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall.
20 Ngʼat man-gi chuny marach ok nyal dhi maber; ngʼat ma lewe riambo podho e chandruok.
Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka.
21 Bedo gi ngʼat mofuwo kaka wuowi kelo kuyo; onge mor ni wuoro ma wuon ngʼat mofuwo.
Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje.
22 Chuny mamor en yath maber, to chuny mool tuoyo choke.
Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen.
23 Ngʼat ma timbene richo yie asoya kama opondo mondo oketh gima kare.
Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar.
24 Ngʼat mariek keto rieko mondo otel, to wenge ngʼat mofuwo bayo nyaka giko piny.
Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända.
25 Wuowi mofuwo kelo kuyo ni wuon mare kod chuny lit ne ngʼat mane onywole.
En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom.
26 Ok en gima ber kumo ngʼat maonge ketho kata goyo joote nikech dimbruokgi.
Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan.
27 Ngʼat man-gi ngʼeyo konyore gi weche kotangʼ; to ngʼat man-gi winjo wach to ritore maber.
Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd.
28 Kata ngʼat mofuwo ikwano ka ngʼat mariek ka olingʼ thi; kendo ka ngʼat mongʼeyo ka orito lewe.
Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig.
