Ngeche 16
1 Chuny dhano chano gik modwaro timo, to dwoko margi aa kuom Jehova Nyasaye.
En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.
2 Yore duto mag dhano nenorene ni longʼo, to Jehova Nyasaye ema ongʼeyo mopondo mag chuny.
Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.
3 Ket gimoro amora mitimo e lwet Jehova Nyasaye, to chenrogi biro dhi maber.
Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.
4 Gik moko duto ma Jehova Nyasaye timo oseketo gikogi, kendo giko mar joricho en tho.
HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.
5 Jehova Nyasaye odagi ji duto man-gi sunga e chunygi. Ngʼe ma malongʼo: Ok ginitony ni kum.
En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.
6 Nikech hera kod adiera ema omiyo richo otimne misango, kuom luoro Jehova Nyasaye miyo ngʼato kwedo richo.
Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.
7 Ka yore ngʼato moro Jehova Nyasaye, to omiyo kata wasike dak kode gi kwe.
Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.
8 Ber bedo gi matin kod tim makare, moloyo mangʼeny kod tim ma ok kare.
Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.
9 E chuny dhano ochano yore, to Jehova Nyasaye ema telone ondamo mage.
Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.
10 Ruoth wuoyo kaka chik mar Nyasaye dwaro, to dhoge ok onego ndhog bura makare.
Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.
11 Rapim mopogore opogore makare aa kuom Jehova Nyasaye, to gik mipimogo manie mifuke gin meke moloso.
Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.
12 Ruodhi mon gi timbe maricho, nikech kom mar loch obedo mana kuom tim makare.
En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.
13 Ruodhi ohero joma wacho adiera kendo gigeno ngʼat mawacho adiera.
Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.
14 Mirimb ruoth en jaote mar tho, to ngʼat mariek biro hoye.
Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.
15 Ka wangʼ ruoth nenore mamor to nitiere ngima, ngʼwonone chalo gi rumbi mag koth e ndalo chwiri.
När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.
16 To ber maromo nade yudo rieko moloyo dhahabu, yiero ngʼeyo tiend wach moloyo fedha!
Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.
17 Yor ngʼat moriere tir kwedore gi richo; ngʼat manono yorene orito ngimane!
De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.
18 Sunga kelo masira, chuny mar ngʼayi kelo chwanyruok.
Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.
19 Ber bedo gi chuny mobolore e dier jochan, moloyo pogo gik moyaki gi josunga.
Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.
20 Ngʼato angʼata mawinjo puonj dhi maber, to ojahawi ngʼatno moketo genone kuom Jehova Nyasaye.
Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.
21 Ngʼat man-gi paro en ngʼat mariek, kendo weche mowacho gin mana puonj.
Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.
22 Winjo wach en soko mar ngima ne jogo man kode, to fuwo kelo kum ne joma ofuwo.
En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.
23 Ngʼat mariek rito weche mawuok e dhoge, kendo wechene mowinjore kelo puonj makare.
Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.
24 Weche mag mor chalo gi mor kich gimit ne chuny kendo gikelo ngima ni choke.
Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.
25 Nitie yo manenore ne dhano ni nikare, to gikone otero mana ngʼato e tho.
Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.
26 Miluma ma jatich nigo miyo otiyo matek, kendo kech makaye miyo omedo tiyo matek.
Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.
27 Ngʼat marach chano timo timbe maricho, to wechene chalo mach mager.
Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.
28 Ngʼat ma timbene richo kelo mana miero, to jakwoth pogo osiepe moherore.
En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.
29 Ngʼat ma ja-mahundu wuondo jabute mi otere e yorno ma ok ber.
Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.
30 Tangʼ gi ngʼat ma buonjo kodi nikech onyalo bet ni ochano timoni marach, ngʼatno maluwo dhoge ochomo timbe maricho.
Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.
31 Lwar en osimbo mar duongʼ to iyude gi ngʼat man-gi ngima makare.
En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.
32 Ngʼat ma terore mos ber moloyo jalweny, ngʼat makweyo mirimbe ber moloyo ngʼat mamonjo dala maduongʼ.
Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.
33 Igoyo ombulu mondo ongʼe gima ditim, to kuom ngʼado weche duto Jehova Nyasaye ema tieko.
Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.
