Mika 7

1 Mano kaka midhiero omaka malit! Chutho achalo ngʼat ma hulo e puoth mzabibu e ndalo oro. Onge olemb mzabibu mochokore ma dacham, ngʼope mokwongo chiek ma agombo bende onge.

Ack! det går mig lika som enom, den der efterhemtar i en vingård, der man inga vindrufvor finner till att äta, och ville dock gerna hafva den bästa fruktena.

2 Joma oluoro Nyasaye bende osetieki morumo e piny; ja-ratiro onge kata mana achiel modongʼ. Ji duto pondo karito mondo ochwer remo, moro ka moro manyo nyawadgi mondo odwodi.

Gode män äro borto i desso lande och de rättfärdige äro intet mer ibland folket. De fara alle efter att utgjuta blod; hvar och en jagar den andra, att han skall förderfva honom;

3 Lweteni duto ariyo olony e timo richo. Jatelo dwaro mich githuon, jangʼad bura kawo asoya, jogi maroteke chuno ji gi timo gigegi magidwaro, giduto kaachiel giwinjore e wachni.

Och mena, att de göra der väl utinnan, när de ondt göra. Hvad Försten vill, det säger domaren, på det han skall göm honom en tjenst igen. De väldige tala efter sin egen vilja, till att göra skada, och vrängat hvart de vilja.

4 Joma nenore ni longʼo kuomgi; chalo gi kuth oriangʼ. Joma ikwano ni odimbore mogik eigi richo moloyo kuth chiedo. Odiechieng jorito mau osechopo, odiechiengʼ ma Nyasaye limoue. Ma e kinde ma ikeyoue.

Den aldrabäste ibland dem är såsom törne, och den aldraredeligaste såsom tistel; men då dina predikares dag kommer, när du skall hemsökt varda, så skola de icke veta hvart de skola.

5 Kik igen kuom ngʼama odak e bathi kata osiepni kik iyiego. Wuo kitangʼ kata gi chiegi ma ugenorugo.

Ingen tro sinom nästa; ingen förlåte sig uppå Förstan. Förvara dins muns dörr för henne, som sofver på dinom arm.

6 Nikech wuowi koro ochayo wuon mare, kendo nyako noked kod min mare; chi wuowi bende noked gi damare, wasik ngʼato nobed joode owuon.

Ty sonen föraktar fadren; dottren sätter sig upp emot modrena; sonahustrun är emot sin sväro, och menniskones fiender äro hennes eget husfolk.

7 Anto amanyo Jehova Nyasaye gi wangʼa ka an kod geno, arito Nyasaye ma Jawarna; kendo Nyasacha biro winja.

Men jag vill se efter Herran, och vänta efter Gud, min Frälsare. Min Gud skall höra mig.

8 In jasika kik inyiera kata obedoni asepodho to abiro chungʼ kendo! Kata obedo ni abet e mudho to Jehova Nyasaye biro doko lerna.

Fröjda dig intet, min fiendska, att jag nedre ligger; jag skall låter uppkomma; och om jag sitter i mörkret, så är dock Herren mitt ljus.

9 Nikech aseketho e nyim Jehova Nyasaye ayie tingʼo mirimbe, nyaka chop oket kwayona kare, mi oyud ni aonge ketho. Obiro kela e ler mi ane adierane.

Jag vill bära Herrans vrede, ty jag hafver syndat emot honom, tilldess han uträttar mina sak, och skaffar mig rätt. Han skall föra mig uti ljuset, så att jag skall se mina lust uppå hans nåd.

10 Eka wasika none gima otimore mi ginipongʼ gi wichkuot, gin mane giwacho niya, “Ere Jehova Nyasaye ma Nyasachino?” Wangʼa none koselogi; kata mana sani ibiro nyon-gi piny, mana kaka chwodho inyono e yore manie dala.

Min fiendska måste det se, och bestå med allo skam, den nu till mig säger: Hvar är Herren din Gud? Min ögon skola set att hon, såsom en träck på gatomen, förtrampad varder.

11 Odiechiengʼ migeroe ohinga mare biro chopo, en odiechiengʼ manoyarie tongʼni.

På den tiden skola dille murar uppbyggde varda, och Guds ord vida utkomma.

12 E odiechiengʼno ji nobi iri koa Asuria kod mier madongo mag Misri, koa chakre Misri nyaka Yufrate koa bath nam koni nyaka bath nam komachielo, kendo koa got koni nyaka got komachielo.

Och uti samma tidenom skola de af Assur, och de af de fasta städer komma till dig, ifrå de fasta städer allt intill flodena; ifrå det ena hafvet intill det andra, ifrå det ena berget intill det andra.

13 Piny biro dongʼ nono, nikech timbe maricho mag ji modak e iye.

Ty landet skall öde varda för sina inbyggares skull, och för deras gerningars frukts skull.

14 Kwa jogi gi ludh odunga mari, kweth mag girkeni magi, modak kendgi ei bungu, e dier puothe momewo. Wegi gichiem Bashan gi Gilead mana kaka ndalo machon.

Men regera du ditt folk med dinom staf, din arfvedels hjord, både de som bo uti skogenom allena, och på åkermarkene; lät dem födas i Hasan och Gilead, såsom af ålder.

15 “Mana kaka ndalo mane ua Misri, abiro nyisogi timbena madongo miwuoro.”

Jag skall låta dem se under, lika som på den tid då de drogo utur Egypti land;

16 Ogendini biro nenogi mi wigi kuodi ka osemagi tekogi duto. Giniket lwetgi e dhogi kendo itgi biro dino.

Att Hedningarna skola det se, och alle deras väldige skämma sig, och lägga handena på sin mun, och tillhålla sin öron.

17 Gibiro nangʼo lowo ka thuol, ka le malak gi bund-igi e buru. Gibiro wuok ka gia e kuondegi mag pondo ka gitetni. Gibiro lokore gidok ir Jehova Nyasaye, ma Nyasachwa, ka giluor kendo un bende gibiro luorou.

De skola sleka stoft såsom ormar, och darra såsom matkar på jordene uti sin hål; de skola frukta sig för Herranom vårom Gud, och förskräckas för dig.

18 En Nyasaye mane machalo kodi ma ngʼwono ne joge modongʼ, kendo weyonegi richogi? Iyi ok wangʼ nyaka chiengʼ, to imor mar kecho jogi.

Ho är en sådana Gud, som du äst; den der synder förlåter, och tillgifver dinom igenlefda arfvedel deras misshandel? Den icke behåller sina vrede evinnerliga; ty han är barmhertig.

19 Ibiro kechowa kendo, ibiro nyono richowa e tiendi, kendo idir kethruokwa duto e bwo nam.

Han skall ännu förbarma sig öfver oss, slå våra missgerningar neder, och kasta alla våra synder uti hafsens djup.

20 Ibiro bedo ja-adiera ne Jakobo kendo ibiro kecho Ibrahim, kaka ne isingori kikwongʼori ne kwerewa, e ndalo machon.

Du skall hålla Jacob trohet, och Abraham den nåd, som du våra fäder i förtiden svorit hafver.