Mathayo 16
1 Jo-Farisai gi jo-Sadukai nobiro ir Yesu mi oteme kapenje ka gidwaro mondo onyisgie ranyisi moa e polo.
Och fariséerna och sadducéerna kommo dit och ville sätta honom på prov; de begärde att han skulle låta dem se något tecken från himmelen.
2 Nodwokogi niya, “Kochopo odhiambo to uwacho ni ‘piny kiny nolendi nikech polo mamarmar,’
Men han svarade och sade till dem: "Om aftonen sägen I: 'Det bliver klart väder, ty himmelen är röd',
3 to gokinyi to uwacho ni, ‘Kodh yamo maduongʼ wangʼ nochwe nikech polo mamarmar kendo dudo.’ Ulony kuom rango chal mar polo, to ok unyal ngʼeyo ranyisi mag kit ndalo.
och om morgonen: 'Det bliver oväder i dag, ty himmelen är mulen och röd.' Ja, om himmelens utseende förstån I att döma, men om tidernas tecken kunnen I icke döma.
4 Tiengʼ ma timbene richo kendo mamono manyo ranyisi mar hono, to ok bi miye moro amora makmana ranyisi mar Jona.” Eka Yesu nowuok odhi oweyogi.
Ett ont och trolöst släkte är detta! Det åstundar ett tecken, men intet annat tecken skall givas det än Jonas' tecken." Och så lämnade han dem och gick sin väg.
5 Bangʼ kane gisengʼado loka nam, jopuonjre wigi nowil ma ok otingʼo makati.
När sedan lärjungarna foro åstad, över till andra stranden, hade de förgätit att taga med sig bröd.
6 Yesu nowachonegi niya, “Beduru motangʼ kendo ritreuru ne thowi mar jo-Farisai gi jo-Sadukai.”
Och Jesus sade till dem: "Sen till, att I tagen eder till vara för fariséernas och sadducéernas surdeg."
7 Ne giwuoyo kendgi kuom wachni, kagiwacho niya, “Owuoyo kamano nikech ne ok watingʼo makati kata achiel.”
Då talade de med varandra och sade: "Det är därför att vi icke hava tagit med oss bröd."
8 To kaka nongʼeyo gima negiwacho, Yesu nopenjogi niya, “Un joma nigi yie matin-gi, angʼo momiyo uwuoyo e kindu uwegi ni uonge gi makati?
Men när Jesus märkte detta, sade han: "I klentrogne, varför talen I eder emellan om att I icke haven bröd med eder?
9 Kare wach pok odonjonu? Donge uparo makati abich mane opidho ji alufu abich, kod kar romb okepe mane uchoko?
Förstån I ännu ingenting? Och kommen I icke ihåg de fem bröden åt de fem tusen, och huru många korgar I då togen upp?
10 Kata makati abiriyo mane opidho ji alufu angʼwen, kod kar romb okepe mane uchoko?
Ej heller de sju bröden åt de fyra tusen, och huru många korgar I då togen upp?
11 Ere kaka pod ok uwinjo ni ne ok awuo kodu kuom makati? To ritreuru kuom thowi mar jo-Farisai gi jo-Sadukai.”
Huru kommer det då till, att I icke förstån att det ej var om bröd som jag talade till eder? Tagen eder till vara för fariséernas och sadducéernas surdeg."
12 Eka negiwinjo tiend wach ni kare ne ok owachnegi ni giritre kuom thowi mitedogo makati, to ni mondo giritre kuom puonj jo-Farisai gi jo-Sadukai.
Då förstodo de att det icke var för surdeg i bröd som han hade bjudit dem att taga sig till vara, utan för fariséernas och sadducéernas lära.
13 Kane Yesu odonjo e gwengʼ mar Kaisaria man Filipi, nopenjo jopuonjrene niya, “Uwinjo ji wacho ni Wuod Dhano en ngʼa?”
Men när Jesus kom till trakten av Cesarea Filippi, frågade han sina lärjungar och sade: "Vem säger folket Människosonen vara?"
14 Negidwoke niya, “Jomoko wacho ni in Johana ja-Batiso, to jomoko ni in Elija, to jomoko bende ni in Jeremia, kata achiel kuom jonabi.”
De svarade: "Somliga säga Johannes döparen, andra Elias, andra åter Jeremias eller en annan av profeterna."
15 Nopenjogi niya, “To un, to uwacho ni An ngʼa?”
Då frågade han dem: "Vem sägen då I mig vara?"
16 Simon Petro nodwoke niya, “In e Kristo, Wuod Nyasaye Mangima.”
Simon Petrus svarade och sade: "Du är Messias, den levande Gudens Son."
17 Yesu nodwoke niya, “Ogwedhi adier, Simon wuod Jona, nimar dhano ok ema osefwenyoni tiend wachni, to Wuora manie polo ema osefwenyonigo.
Då svarade Jesus och sade till honom: "Salig är du, Simon, Jonas' son; ty kött och blod har icke uppenbarat detta för dig, utan min Fader, som är i himmelen.
18 Kendo anyisi ni in Petro, kendo e lwandani ema abiro gere kanisana, kendo dhorangeye mag Gehena (tiende ni teko mar tho) ok noloye ngangʼ. (Hadēs g86)
Så säger ock jag dig att du är Petrus; och på denna klippa skall jag bygga min församling, och dödsrikets portar skola icke bliva henne övermäktiga. (Hadēs g86)
19 Abiro miyi kifungu mag pinyruodh polo; kendo gimoro amora mitweyo e piny-ka notwe e polo bende, kendo gimoro amora migonyo e piny-ka nogony e polo bende.”
Jag skall giva dig himmelrikets nycklar: allt vad du binder på jorden, det skall vara bundet i himmelen; och allt vad du löser på jorden, det skall vara löst i himmelen."
20 Eka nosiemo jopuonjrene ni kik ginyis ngʼato angʼata ni ne en Kristo.
Därefter förbjöd han lärjungarna att för någon säga att han var Messias.
21 Chakre kindeno kadhi nyime Yesu nochako nyiso jopuonjrene ni ne ochuno ni nyaka odhi Jerusalem kendo osandre e yore mangʼeny e lwet jodong oganda gi jodolo madongo kod jopuonj chik, bende nyaka nonege kendo chiengʼ mar adek nochiere obed mangima.
Från den tiden begynte Jesus förklara för sina lärjungar, att han måste gå till Jerusalem och lida mycket av de äldste och översteprästerna och de skriftlärde, och att han skulle bliva dödad, men att han på tredje dagen skulle uppstå igen.
22 Petro nokawe otere tenge mi okwere ni owe wuoyo kamano. Nowachone niya, “Ruoth, gima kamano ok nyal timoreni ngangʼ!”
Då tog Petrus honom avsides och begynte ivrigt motsäga honom och sade: "Bevare dig Gud, Herre! Ingalunda får detta vederfaras dig."
23 Yesu nolokore mowachone Petro niya, “Wuog oko e nyima, Satan! In kidi mar chwanyruok ne an; nikech iketo pachi kuom dwaro dhano to ok kuom dwach Nyasaye.”
Men han vände sig om och sade till Petrus: "Gå bort, Satan, och stå mig icke i vägen; du är för mig en stötesten, ty dina tankar äro icke Guds tankar, utan människotankar."
24 Eka Yesu nowachone jopuonjrene niya, “Ka ngʼato dwaro luwo bangʼa to nyaka okwedre kende owuon kendo otingʼ msalape eka oluwa.
Därefter sade Jesus till sina lärjungar: "Om någon vill efterfölja mig, så försake han sig själv och tage sitt kors på sig: så följe han mig.
25 Nimar ngʼatno madwaro reso ngimane, ngimane biro lalne, to ngʼatno mowito ngimane nikech an biro yude.
Ty den som vill bevara sitt liv, han skall mista det; men den som mister sitt liv, för min skull, han skall finna det.
26 Koso en ber mane ma ngʼato yudo ka piny duto obedo mare to ngimane to olalne? Koso en angʼo ma ngʼato dichiw mondo owil gi ngimane?
Och vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ? Eller vad kan en människa giva till lösen för sin själ?
27 Nimar Wuod Dhano nodwogi e duongʼ mar Wuon mare kaachiel gi malaikege, kendo chiengʼno enomi ngʼato ka ngʼato pokne kaluwore gi gima osetimo.
Människosonen skall komma i sin Faders härlighet med sina änglar, och då skall han vedergälla var och en efter hans gärningar.
28 “Awachonu adier ni nitie jomoko mochungʼ buta ka ma ok nokal e tho kapok gineno Wuod Dhano kabiro gi pinyruodhe.”
Sannerligen säger jag eder: Bland dem som här stå finnas några som icke skola smaka döden, förrän de få se Människosonen komma i sitt rike."
